en fråga

Det har just varit OS och jag tänker därför ställa en fråga om OS, som egentligen handlar om mitt eget liv. En sån där metafor för livet-grej:

Vad är värst?
Att stå vid startlinjen och veta att man med säkerhet inte kommer att vinna, men att man är minst lika bra som de flesta andra tävlande och sluta på 37e plats av 67 startande, eller att verkligen tro att man har guldet i sin hand, men i slutändan komma fyra?

Eva utmanar...

...så jag får väl ta mig i kragen och svara:

Fem saker som finns på min ATT göra idag lista:

Umgås med min far som är på besök
Jobba en timme (Ja, det är söndag, men en text måte skrivas ändå)
Boka tvättid
Sakna sambon som jobbar
Gå en promenad

Vad gjorde du för 10 år sedan?
Gick första veckorna på Chalmers Arkitektur

Ställen jag bott på:
Järfälla, Härnösand, Göteborg, Mölndal, Göteborg
(Och en långsommar i Frankrike som nästan inte räknas)

Fem saker jag skulle göra om jag vore biljonär:
Bygga hus
Köpa hund
Resa till Rom, Peking, Borneo, Madagaskar, Galapagos, Machu Pichu... och resten av världen.
Ge bort en massa
Spara en massa

Regler: Svara på alla frågor. Välj ut 6 personer och utmana dem i deras bloggar! Meddela personen du blev utmanad av när du genomfört Lycka till!
Men här tänker jag bryta mot reglerna och säga att - om ni behöver ett tidsfördriv några minuter, så gör det här om du vill!

Färdig!

Jag är klar! Det känns helt otroligt att se den passa på min ståtlige karl! (190 cm lång med breda axlar... När man räknar garnnystan heter storleken "ståtlig")

Det här flätmönstret kommer jag nog att återanvända, för det är roligt, annorlunda och så himla fint!
Garnet är tvåtrådig ull, och tröjan behöver lite varm ånga och lite småfix innan allt är så fint det kan bli, men jag är redan alldeles tokigt nöjd!

söndag eftermiddag

... blev en trevlig tillställning där besöken blev något överlappande.

Tack Mia, Sandy, Rebecca, Mike, Tina och Emelie för att ni förgyllde min söndag! Tobbe blev pysselsugen och hade riktigt roligt, så trött han var och jag kom en bra bit på min andra OS-ärm.

Det här tänker jag göra om! Om ni är sticksugna får ni gärna kolla om det finns plats i min soffa! Jag vågar lova att ni alltid är välkomna i mån av tid!

present

Jag öppnade frysen för att ta ut fisken som skulle tinas.
Det här är vad som mötte mig:

Är han inte söt så säg?

(Det är en expansion - extra kort - till ett av mina favoritspel Munchkin som jag har önskat mig!)

hemma igen

...efter en vecka i hemtrakterna. Det betyder Västernorrland och Härnösand.

Vi har haft en veckas semester fylld med både måsten och nöjen. Släkt som ska hälsas på, kramar som ska delas ut, middagar som ska ätas, kaffe som ska drickas...
Vi har haft det hur bra som helst.
Bensinen är dyr och Höga Kusten är vacker.

Viktigaste resmålet för sambon var nog varken min söta mormor eller mina barndomskvarter. Det var Hemsö Fästning - utposten mot öster. Ett svenskt, topphemligt underjordiskt fort från Kalla Krigets dagar. Sambon är lite pang-pang-tokig och var lycklig som en femåring på julafton när han gick omkring i de underjordiska gångarna. Fästningen är nu byggnadsminnesmärkt och öppen för guidade turer. Det är en märklig men fascinerande anläggning, även för en fredlig liten typ som jag.

OS har startat och OS-stickningen är på gång. Sveriges radio P4 ringde och ville att jag skulle prata om OS-stickning i radio, men vi lyckades ringa om varandra så nu blir det nog inget. Det skulle ju ha varit imorgon, måndag. Nåja, kul att de frågade i alla fall.
Jag stickar ärmar till en tröja som OS-projekt. Det är ärmarna till Durrow vi pratar om, så jag har inte gjort det helt enkelt för mig. Nåja, nästan halva första är stickad efter en intensiv stickafton idag.


Igår var det kräftskiva i goda vänners lag och i fredags träffade vi min persiska bonusfamilj i Uppsala. Jag är fortfarande mätt efter all god mat.
Att träffa bonusfamiljen igen var lika känslofyllt som alltid. Vi har en slags familje-magi som är svår att beskriva, även om vi ses så förtvivlat sällan.
Återigen lovade vi bättring på den fronten, och jag hoppas verkligen vi får ses snart igen.

Det hände mer på semestern, det händer mer här hemma, men allt knappas tyvärr inte in här. Det är läggdags. Det känns i hela kroppen.