Hoppsan... Jag missade visst att jag skrev mitt femhundrade inlägg på bloggen härom sistens. Hurra för mig! Jag får fira genom att ge bloggen ett rykande färskt inlägg nummer 502 här och nu.
Men hur ska jag blogga? Det finns så mycket att skriva om! Jag har upptäckt att jag inte riktigt bloggar som alla andra... Jag skriver hellre om oviktiga saker, små betraktelser över saker eller personer jag ser eller små funderingar om saker som jag vill fundera på ihop med andra, men vad ni som bara känner mig genom bloggen inte vet, är att jag medvetet låter bli att skriva om ganska många saker som andra kanske skulle ha bloggat.
Just nu är jag inne i just en sån period där det händer en hel massa saker, men mest saker som jag kanske vill skriva om när de har hänt färdigt. När de inte är så stor del av min tankesfär, där så många tankar fortfarande är så ofärdiga.
Jag kan åtminstone berätta några saker som har hänt för er, och då kan jag ju börja med några av alla de vuxenpoäng som jag plockat in de senaste veckorna.
Först och främst klarade jag av ett två timmar långt möte på banken för att reda ut delar av framtiden, helt utan frossa, panikattack eller tårar. För någon vars främsta fobi är fönsterkuvert, papper med siffror på och viktiga underskrifter var det en stor händelse. Jag klev ut i sommarsolen och kände mig en halvmeter längre efter det.
När vi tagit reda på hur ekonomin såg ut framöver tog vi nästa steg, och den av trassel Förbannade Fiaten skulle äntligen få dö. Eller ja, vi skulle byta bil i alla fall. Så nu brummar vi runt i en Skoda Fabia Kombi från 2007. Den är
Capuccinobeige metallic. Snacka om att krångla till namnet för "ljust guld typ".
Till Fabian (Ja, så måste den heta förstås) inskaffades även en hundbur till Rolff, som han verkar gilla. Han somnade tämligen omedelbart i den.
Sen funderar vi på fler saker om framtiden, och jag ser fram emot den på ett sätt jag inte minns att jag gjort på länge. Det känns helt enkelt som om jag är där jag vill vara, på väg dit jag vill komma, och det är en fantastisk känsla.
Sen borde jag blogga massor mer om svärföräldrarnas hundvalpar och kattungar, som är så söta att jag är rädd att bloggen smälter om jag visar för många foton. Så jag ska välja nåt enstaka valpfoto åt er imorgon eller så. Jag lovar.
