Njals saga

Jag har stickat en sjal i handspunnet garn. Garnet specialbeställdes av finaste Elin och tanken var att jag skulle sticka mig en bröllopssjal. Den blev färdig veckan efter jag blivit fru... Garnet levde dock upp till alla förväntningar och var precis så underbart som jag hade hoppats! Kanske kan Elin förklara bättre vad det är jag stickat med? Det är i alla fall ett tvåtrådigt spetstunt garn med silke i - Den vackraste tråd jag kan tänka mig.

Men den är så fin och så fantastisk att jag kommer att vara fru klädd i den ganska ofta framöver. Mönstret heter Brennu Njál och enligt designern Anna Dalvi föreställer spetsmönstret flammorna som slukade Njal i den berömda sagan. Det mest fantastiska är att det vackra mönstret är vändbart och flammorna är lika vackra från båda sidor!
Jag kommer nog till och med att sticka det här mönstret igen, för det var en riktig må-bra-stickning!

lyckohjul

Till min sjal ROTOR var finaste och allra bästa Johanna teststickerska. I första versionen hade jag lite dålig koll på stickfasthet och garnåtgång, så Johannas två härvor tog slut innan hon stickat klart spetsmönstret helt. Hon är dock en fiffig filur, så medan jag räknade om sjalen, så maskade Johanna av med en blå I-cord, 8 varv innan spetsmönstret egentligen var klart... Det blev jättefint!

Sedan skickade hon sjalen till mig för att jag skulle få se, och för att jag skulle blocka den åt henne. Nu är det äntligen klart alltihop! Den blev en riktig GLADSJAL!

Färgerna fick mig att tänka tivoli och lyckohjul, och vår lilla photoshoot här hemma blev också inspirerad av den clownglada sjalen. (Jag har aldrig rensat bort fler tokroliga fulbilder ur en bildström...) Jag sparade bilder där man faktiskt ser hur sjalen ser ut. Undvik gärna att titta alltför noga på mig dock...

Sjalens färger är mer vad Jon brukar göra med Deeply Wicked-garnet när han inte blandar i silvergrått för att få det mer metallinspirerat, och jag Älskar denna glada sjal. Johanna har alltså använt en flerfärgad Deeply Wicked och en mer enfärgad, och bytt garn inför andra omgången mosstickning.
 
Johanna får kalla sin sjal vad hon vill, men jag väljer att tänka på den som:
WHEEL.... OF... FORTUUUUNE!

Jag stickade en pulsvärmare...

Det är samma struktur som Kristin skrev om i sin blog nyligen. Jag hade "glömt" den men blev genast inspirerad, för den är så snygg!
Jag lade upp 48m i Manos Silkywool fino på 2,5mm. De är lite tajta, så jag kanske skulle ha använt 50 eller 52... Jag använde "Cable cast on" (Vet inte vad jag ska kalla den på svenska).
Varv1: Räta
Varv2: (lyft1 med garnet framför arbetet, 1r)
Varv 3: Räta
Varv 4: (1r, lyft 1 med garnet framför arbetet)
...och när jag var klar stickade jag ett varv aviga innan jag maskade av genom att sticka (två tills i bm, lägg tillbaka) varvet ut. Nästan mitt i gjorde jag ett rätvarv och ett avigvarv i svart (En rille).

Nu lägger jag upp för en till.

fel i Rotor...

Jag skäms och rodnar:
ERRATA för ROTOR på gång. Ett litet räknefel har hittats i ROTOR. Jag är rädd att det kan ha påverkat påföljande siffror och vill gå igenom mönstret ordentligt. Jag kommer att göra det imorgon söndag och ev måndag om det behövs. Sedan postas en uppdatering.
Det är pinsamt att sälja ett litet klantfel, men jag är fortfarande stolt över ROTOR och ser fram emot de sjalar ni kan färdigställa, när jag rättat det lilla felet...

stickmässa i Kvänum

Nu på söndag den 28 oktober ska jag till Kvänum. Där håller Hemfliten Garnmässa och de har särskilt bjudit in bloggare och onlinestickare att närvara och umgås "på riktigt" och berätta och samtala om stickgemenskapen i sajberspejs. Jag ska kliva upp på scen en sväng och berätta om bloggande, Ravelry och så klart om Online Stickcafé på Facebook.
Ses vi där?

Stack

Jag ger er ett gratismönster!
En scarf som växte fram ur inspiration från vår takomläggning i somras. Scarfen är uppbyggd kring korta varv som får den att svänga. Den har en "feather and fan"-effekt utan omslag som ger den en extra böj på varje "panna" och den har en i-cord-kant i kontrasterande färg som håller samman scarfen, men som också rinner ner mellan pannorna i en skugga...
Den här scarfen har funnits i kompendierna som delats ut på Fattigskogslägret och på Stickfesten Tor, men nu finns den för alla. Mönstret är på engelska, men jag lovar att ALLA klarar av den. Ja, du också.
Hoppas ni tycker om Stack!

Jag har inte lyckats ta några bra bilder på den färdiga scarfen (ännu), men visar gärna hur olika den blir i olika garner, så om DU stickar en Stack, visa mig bilden så kanske jag vill visa upp din scarf vid mönstret?

Extra Garn

Idag fick jag mitt eget exemplar av EXTRA GARN med stick-kit (Garnet Maja och 8mm-stickor från Svarta Fåret). Det här är absolut ingen reklam-blogg, utan om jag skriver att jag tycker om något så gör jag det för att jag tycker om något - inte för att jag får betalt för att säga så.

Jag tycker om den här boken. Jag tycker den är fantastisk.

Det är en klassisk saga om en flicka, som med garn och stickor förändrar världen. Hennes kraft att förändra världen är inte magi - det är inspiration! Boken har ett fantastiskt budskap, den är helt ljuvligt fin (illustrationerna känns härligt... 50talstapet) och jag kommer att köpa fler ex för att ge bort i julklappar.

Dessutom kom den med perfekt tajming, för här ligger jag med feber, förkylning och hosta. Den värmde mig inifrån och ut när jag fick den i händerna idag.

Pendelhumor

- Martin du vet...
- Vilken Martin?
- Han som stötte på Fia förut du vet... med luggen?
- Rödhårig?
- Nejje han med blond lång lugg och kort bak typ. 
- Vilken klass? 
- Jag vet inte vilken han går... 
- Vår skola? 
- Men ja! Han har typ rutig jacka... eller inte nu när det är kallt och jag vet inte hur hans vinterjacka ser ut men... 
- Ja man måste verkligen ha typ jacka och sjal och vantar och... Det är typ vinter nu! 
- Jag vet! Det gick skitfort! 
- Eller hur!
- Men Martin! Du VET vem han är! Han limma typ skithårt på Fia på den där festen du vet?
- Vilken fest? 
- Den i somras... då när Maja blev skitfull... typ inte midsommar men i somras.
- Var jag med då? 
- Men jaaaaa! Du kom ju med mig! Jag hade den där rosa du vet... 
- Klänning eller top? 
- Klänning! Den från Stockholm. 
- Åh du är fin i den!
- Tack! Men då vet du. Festen... och du spillde det där på köksgolvet? 
- Hos Fia!? 
- Jamen jag sa ju det!
- Näe... 
- Men där i alla fall. Han som limmade på Fia? Martin. 
- Jaa... kanske? Men han hade väl ingen rutig jacka? 
- Men det var ju på sommarn! Han hade rutig jacka typ förra veckan. 
- Jahaa! Jamen då vet jag. Han med luggen liksom. 
- Ja precis! Vet du... han har klippt sig. Rakat huvudet. Det passar inte alls! Det är skitfult. 

Det här är en förkortad version av deras samtal. Ur minnet. Martin, Fia och Maja heter egentligen något annat. Samtalet pågick mellan Sävenäs och Aspedalen. På vanlig svenska lyder historien: "En kille du knappt vet vem det är har klippt sig".

Tor och mycket

Det händer mycket. För mycket. Mycket roligt och en del bara mycket.
En sak som hänt är att jag var på ljuvliga stickdagar under Tor på Härjarö utanför Enköping. Inspiration i form av vackert höstljus på vackra hus, hög och klar luft... men framför allt inspirerande stickerskor, garner, kursdeltagare och skratt!

Jag tog nästan inga foton under Tor-dagarna, men den här bilden av det vackra huset jag fick bo i, och det vackra ljuset vid Mälarens strand hjälper mig andas lugnare även nu, en vecka senare.

Jag skulle vilja skriva mer, visa mer, men jag hade fullt upp med att insupa all ork och inspiration jag kunde på Härjarö. Tack alla som bidrog till att min stickhelg inspirerade inte bara min stickning, utan även höjde mina energinivåer i övrigt.

Ja, jag tog på mig för mycket ett tag, men jag tror det lättar nu och jag är tacksam för allt jag orkade göra nästan samtidigt. Och jag är tacksam för allt roligt som fick det att verka enklare än det var.

makens kläder

Vi har fått frågor om brudgummens kläder, så här kommer allt ni behöver veta om dem:
De är köpta. Det går att få det man vill ha om man vet var man ska leta. Rocken satt som om den vore skräddarsydd och min älskade var stiligare än stiligast när vi gifte oss. Tänk 1880. Tänk Amerikanska västern, men tänk inte på de där som vaskade efter guldet... Tänk i stället på de som satte in guldet i sina banker, eller som serverade guldvaskarna deras drinkar... Alltså, Vilda Västern utan smuts liksom. Och (nästan) utan vapen.

Älskade maken har köpt en del av sin bröllopskostym vid High Chaparall. I butiken vid entrén finns en avdelning med "riktiga" kläder och dit åkte vi och provade storlekar och modeller. Allt fanns inte där, så vi fick åka hem och komplettera genom att beställa direkt från märkena Wah Maker som finns på WildWestMercantile och från Old Frontier Clothing Co. Framför allt sitter rocken som Gjuten.
Ingår gör så klart också hängslen, fickur i västfickan och den ljuvliga skjortan utan krage och med pösiga ärmar.

Allt finns, bara man ger sig den på att man ska hitta precis det man vill ha. Och då blir det som allra tjusigast.

klänning

Många har frågat. Här kommer det jag tänker visa av min brudklänning, men mest för att detta delvis är en hantverksblog och detta är ett stycke konsthantverk:

Det är den vackraste brudklänning man kan tänka sig, bland annat för att en av de vackraste personer jag vet har gjort den. Jag ritade en vansinnigt odetaljerad skiss nån gång i april tror jag det var, och sedan läste fina Kristin mina tankar och sydde min drömklänning. Jag fick klä mig i ett konstverk.

Klänningen består av underkjol i vit bomull, överklänning i linne och en korsett utanpå, och alla tre delar går att bära var för sig, vilket gör att jag kommer att känna mig bröllopsfin även i fler sammanhang framöver utan att bära hela klänningen på en gång.

Mitt "någonting blått" sydde Kristin in på insidan av korsetten, och klänningen har även handbroderade detaljer - som hjärtat mitt bak.

Andra stickerskor stickar sin bröllopssjal. Jag knöt min bröllopssnodd. För att knyta korsetten behövdes 7 meter slitstark snodd. Jag har slyngpåtat den under de senaste månaderna på en vacker slynggaffel som Kristin lånade ut. Det har varit riktigt roligt att sitta och påta på pendeltåget och se undrande blickar på min trägaffel och mitt varpgarn... Jag fick ihop mina 7 meter och blev tjusigt ihopsnörd till min bröllopsdag. Men "trä den" fick jag göra själv.


 TACK älskade Kristin för ditt vackra arbete, för hur vacker du fick mig att känna mig, både när vi provade och när jag fick klä mig i den färdiga klänningen. Tack!

skor

Jag har äntligen landat hemma efter en av de mest intensiva veckorna i mitt liv. Jag försöker smälta intrycken ett i taget, men det är svårt att hitta reda i den gröt av stora upplevelser jag har i huvudet.
Som ni kanske anat var vår bröllopsdag fantastisk, men sedan dess har jag även arbetat en väldigt intensiv introduktionsvecka med nya studenter och sedan tillbringat helgen på en ljuvlig stickfest utanför Enköping. Nu har jag satt mig ner hemma, och det känns som om jag varit ute i en virvelstorm ett tag.

Men nu kommer jag att visa er några välvalda delar av bröllopsförberedelser och detaljer, men jag hoppas ni förstår och respekterar att den här bloggen må vara personlig, men den visar inget privat. De vi ville skulle vara vid vår vigsel bjöd vi dit...

Några detaljer blev bättre än vi hade kunnat drömma om. En av dem var de omöjliga skorna. Både jag och Tobbe hittade skor som var nästan bättre än perfekta. Begagnade, rätt storlek, det enda paret som fanns och till överkomligt pris!

Mina kängor är ett drygt sekel gamla, sparsamt använda och passar perfekt. De är till och med bekväma.


Tobbes boots var de enda i rätt stil i den enda butiken vi hittat rätt sorter alls. De är några decennier gamla, fin kvalitet och passar precis. Våra skor är ett av många fåniga små tecken på att det verkar ha varit meningen! Det är vi. Nu och alltid.

Jag kommer att dela med mig lite till. I bitar. Så småningom. Tills jag hinner, orkar och vill kan ni titta på Ulrikas fina kollage över livets finaste dag. 

Jag är en fru

Det går inte. Det är för stort. Det är privat. Det är för nära. Det är för fantastiskt. För att omsätta i ord alltså. Därför delar jag med mig av en av de bröllopspresenter vi fått:
Min kusin Ylva har satt ihop ett bildspel från vår bröllopshelg. Vi sitter här och ler och gråter av lycka och tacksamhet - inte bara för bildspelet i sig, utan för minnena, känslorna, omtanken och magin som finns i dem. Och så är det speciellt häftigt att se våra detaljer med någon annans ögon.
Vad en del av bilderna föreställer ska jag försöka förklara så småningom när jag smält upplevelsen lite till.
Bildspelet innehåller inga bilder från själva vigseln - den är vår.
Men det är musik till, så slå på högtalarna. Och ta fram en näsduk. Jag behövde flera.
Tobbe och Lisa gifter sig. from Ylva Bergman on Vimeo.

efit

Fler deltagare i dagens Ett-Foto-I-Timmen hittar du här. 

Strax efter midnatt försöker jag ta bild på min nya stickning, men Evert tycker jag ska ta bild på honom i stället, och med den där blicken säger inte jag emot.

8.30 Jag har just gått upp och dricker morgonkaffe och gosar med Larsson.

9.30 Det har blivit trångt i soffan. Fixar med layoutjobb och drar sista vinnarna i Online Stickcafés kalasutlottning. Och grejar. Och slösurfar.

10.30 En av alla vändor med tvätten idag...

11.30 Vi har besök! Vi har fått "rester" av Sanna och Johans bröllop i present av dem! Två lådor vin och bubbel. Tackar som ödmjukast!

12.30 Gästerna är kvar och vi pratar om livet, ekologiskt byggande, hen och om husdjur och trasiga bilbromsar. Tobbe har vaknat och Rolff njuter av att vara i centrum.

13.30 Ska strax börja med mat, men stickar några maskor först. Mönstret heter BrennuNjal och är en vändbar spetssjal jag spanat på ett tag. Nu blir den av!

14.30 Det tog ett tag att komma igång och det blev annat gjort emellan, men nu händer det grejer på torpet. Jag blandar färsen till middagen, Älskling klipper gräset, Rolff njuter av sitt oxben och i eld-tunnan brinner lite skräp. Hej vad det går!

15.45 Vi har ätit färdigt och medan jag fortsätter pyssla med tvätt varvat med layoutjobb börjar fästmannen förbereda sig för att åka till jobbet. Än är hans kängor hemma, men både jag och Rolff blir alldeles oroliga i kroppen av att lämnas för nattjobbs skull igen. Rolff vaktar dörren för säkerhets skull...

16.30 Husse har åkt. Rolff tycker jag ska leka med honom, men jag yr runt i huset med ömsom tvätt, ömsom städning, ömsom räknande täcken och filtar...

17.30 Om man vill göra sin vovve riktigt glad, ger man honom det största oxben man kan hitta. Det här har varit Rolffs käraste ägodel sedan i fredags.

Bonusbild: Tredje katten Q har knappt synts till idag, men de här två (Larsson och Evert Piaf) kom just tillbaka in och tigger genast mer mat.

18.30 Inför ett bröllop gör man många knasiga saker. Jag fick inte med mig kameran till symaskinen, men jag har just suttit och sytt raksöm genom 64 papperslappar...

Bonusbild nr 2. Larsson är kvar inne och hänger med sin polare, pandan Pudde.

19.30 Inte mer än rättvist att Quisling också får vara med på bild, nu när hon kurat ihop sig intill mig...

20.30 Ett husdjur till... Dags att ge lille Baldur en hemsk harkrank som surrade runt utelampan.
21.30 försökte jag ta en bild ut i mörkret, men de två lysande ögonen på rådjuret som stod där ute syntes inte på bilden... Så nu är det för mörkt. Och nu hoppar jag i duschen innan jag går och lägger mig.

återförsäljare av fina boken

Flera undrar var man får tag i det fina bok-kitet EXTRA GARN om man inte vann.

Så här är det: Bara boken kan man köpa via adlibris eller så, men i kit med garn och stickor säljs det genom Svarta Fåret. Det gör att alla garnbutiker som säljer Svarta Fåret har möjlighet att ta in det, men det är så nytt att jag inte vet vilka som kommer att göra det ännu. Men EN butik i Göteborg som säljer kits är lilla barnbokhandeln Bokskåpet på hörnet tredje Långgatan/Värmlandsgatan. Om du ser ett kit ute i handeln och läser min blog, kanske du kan skriva en kommentar här och berätta i vilken affär det fanns.

Och som svar på ännu en fråga: Nej, jag har inget egentligen med boken att göra, mer än att jag känner Eva på Andina förlag, vilket gjorde att jag fick se den och bli kär i den. Den är bara så himla fin...

VINNARE dragen!

Vilken respons! Vad roligt att så många läser här, och som vill ha den fina fina boken!
Nu har jag dragit en vinnare. Jag använde Randomizer.org och bad den slumpa fram en kommentar åt mig. Den valde kommentar 24 och det är ingen mindre än Louise Moritz som har vunnit!

GRATTIS LOUISE!

Skicka mig din adress så vidarebefodrar jag den till Andina förlag som skickar dig den fenomenala vinsten.

Till er som inte vann kan jag även tipsa om att stickamera.se lottar ut ett likadant kit i en tävling just nu!

I kväll drar jag vinnaren i utlottningen på bloggen! 
Sista chansen att lämna en kommentar!
För er som INTE vinner finns nu den ljuvliga bilderboken Extra Garn att köpa via Adlibris, och kit med garn ska komma ut i garnbutiker via Svarta Fåret under hösten! 

UTLOTTNING!

***TÄVLINGEN ÄR AVSLUTAD***

Jag har fått chansen att lotta ut ett kit med nysläppta boken EXTRA GARN! (Den kommer att finnas i butik nu till veckan eller så...)

Det här är det häftigaste present-kit jag sett. Boken ges ut av Andina förlag och ihop med Svarta Fåret har man satt ihop ett paket med garn och bok - riktat till barn.

Boken handlar om Annabell som hittar en skatt - Garn och Stickor - och sen stickar hon till allt och alla och gör världen färgglad! Det är världens finaste lilla sagobok om kreativitet, stickning, möjligheter och fantasi! Och jag har fått ett kit att ge bort till en av er bloggläsare! Jätteroligt! Hurra!

Jag har så mycket att fira just nu, så jag firar allt och ingenting, men mest firar jag att det finns ett bok-kit med stickspiration för stora och små kreativa barn i världen! Jag kommer att köpa minst två själv att ge bort i julklappar.

För att vara med i utlottningen lämnar du en kommentar på det här inlägget.
Om du länkar till utlottningen i egen blog eller på din facebooksida - skriv Ytterligare En kommentar om att du länkar - så blir det en lott till.
(Alltså: Kommentar 1: Jag vill vinna /namn och Kommentar 2: Jag har länkat /namn)

fabulous rising star

Sedan igår säljs mönster och garn till ROTOR även direkt från Easyknits i England.
Jon ville skriva en liten "blurb" om mig till mönstersidan i webshoppen och hörde av sig för att be om ursäkt för att han inte fick dit ringen över Å i mitt efternamn.
Men sen tog han i från tårna och skrev så här:

Lisa Ahlström aka Visalisa, a fabulous rising star in the knitting world, hailing from Sweden but becoming renowned across the knitting globe, asked me once to dye her some 'metalic' inspired yarn for an idea she'd had in her head for a reversable steampunk 'cogs & sprockets' themed shawl design. I was only to happy to oblige.

Little did I know that the shawl would be so popular and the demand for metalic yarns so great... so it is with great pleasure that I introduce 'Rotor'.

Jag vet inte riktigt hur jag ska leva upp till "fabulous rising star", men jag blev såklart varm in i själen. 

tack för hippan

Igår skulle jag ta en kaffe med en vän efter jobbet. Fullspäckad fredag. Trött efter en känslosam vecka. Mycket i huvudet. Vännen hämtade mig och jag sade "Kaffe?! Jag vill ha kaffe!"

Det ordnades kaffe till mig (efter en trasig termos och lite trassel och skratt), men jag fick så mycket mer än så. En liten möhippe-kidnappning med några närmaste. Jag har ju spridit ut en del av mina närmaste över landet, så jag gör det ju inte lätt för er vänner för sånt här... Men det blev så himla lagom. Litet, lugnt, gapskrattande och omtänksamt.

Mina vänner vet att om de hade ställt mig på stan med uppdrag att sälja kyssar eller spökat ut mig och dragit runt mig i ögonbindel hade jag inte tyckt om dem. Alls. Inte min grej. Nej, det blev en kväll av umgås och trivas. Perfekt.

Vi tog båten till Styrsö efter en picknick med laxmackor och take-away-kaffe. På Styrsö fick jag gå keramik-kurs! Äntligen! Det här är nåt jag verkligen skulle vilja kunna och ha möjlighet att pyssla med ibland. Det är inte så lätt som det ser ut att dreja...

Jisses vad snett och vint det blir väldigt lätt! När vi var klara valde jag inte den finaste lilla skålen, utan den snedaste. Den kommer att brännas och glaseras innan jag får den så småningom. Jag ville stoppa in så många minnen jag kunde från den där stunden i den, så det blir en rolig mojäng att ha!
Sen åkte vi hem till vännen K och åt en lammstek och drack vin och gapskrattade ett par timmar till. Jag hade inte kunnat önska mig en mer omtänksam liten möhippa! TACK!

sjunka in, sjunka ner

Här ska jag snart skriva om skor, om pyssel, om snöre, om knappar, om förberedelser av olika slag, om garn, om stickning, om kärleken, om fynd, om idéer, om åsikter...
Huvudet är fullt av såväl grubblande funderingar som sprudlande inspiration. Lite som en sån där snöboll i glas. Men just nu är jag bara trött. Jag går omkring och väntar in orden, medan tankarna virvlar.

ROTOR

Nu är den här. Låt mig presentera ROTOR.
En ny kugge i mitt design-maskineri.


Inspirationen är hård, maskinell, mekanisk, metallisk.

Denna hårda inspiration mötte mjukt garn och stickningens matematik. Jag använde verkligen min arkitektutbildning i den här. Geometri och ytor som skulle bli vändbart, skulle kunna omsluta samtidigt som jag utgår från vår byggsten - Den lilla stickade maskan. Dess fram- och baksidor. Aviga och räta. 
Sjalen är alltså vändbar och vacker från alla håll. Inifrån och ut. Ända ut i spetsen.

ROTOR stickas från mitten och utåt. Några detaljer är "vändbara hålränder", icord-uppläggning och i-cord-kantmaskor... Sektionerna med slätstickning alternerar och gör båda sidorna likvärdiga.
Om jag skulle byta ut garnet till den här skulle jag hålla mig till enfärgat eller lätt varierat, men undvika självrandande, då jag tycker sjalens konstruktion kommer bort lite i det.

Jag är vansinnigt stolt över ROTOR. Inte bara över designprocessen och reslutatet, men också över de samarbeten sjalen genererat. Jon från Easyknits har specialfärgat garn i metall-inspirerade färger, och kommer att fortsätta göra liknande färger tack vare ROTOR. Lenas Garn i Höganäs säljer både mönster och garn i kits. Det första prototypfärgade garnet som skulle ha kommit i helgen, och är då helt unika färgade härvor som Jon testat sig fram till nyanserna på. 
Min prototyp är i en nyans han kallar Copper Petina. 

Fotona togs på Bärebergs skrot. En favoritplats i världen.  

En stickfestival och sju bedrövelser

Jag är hemma efter en fantastisk, rörig, galen, fin, inspirerande, klantig, god, vansinnig, krävande, givande, rolig, trött och bra helg. Det som kunde gå fel gick fel den här helgen, men ändå har det varit jättebra. Det om något borde vara ett tecken på att stickning och garn är det bästa man kan hålla på med... Men vilken helg det har varit.

Lena har arrangerat en fantastisk tvådagarsfestival med garnshopping, garnfolk, modevisning, middag, lotteri, mera garn, nya garn, nya mönster, kurser och inspiration. Tack Lena för ett fantastiskt jobb och en bra helg. Det var fullsatt med inspirerande stickerskor!

Jag har hållit kurs i dubbelstickning och mina mönster och Tobbelobbes sniderier fick en alldeles egen liten butikshörna!

Men trots att alla gör sitt allra bästa blev det en del tok i helgen, men som tur är bara med världsliga saker. Mobiltelefoner, plånböcker, kameror... och garnleveranser.

Det började med att jag glömde mobil och plånbok hemma i torpet. Heja mig. Det har krånglat till det en del under helgen, men har stundtals också känts ganska befriande. Så kanske är det ett tips till mig själv - att åka ifrån mobilen ibland? Jag tror det kan vara nyttigt.

Sen strejkade kameran, så de bilder jag tagit har varit med I-pad i en skum lokal. Nja, det blev inga toppenbilder alls som ni ser, så om någon har någon/ några bilder från helgen som jag kan minnas den med, så skulle jag uppskatta det enormt!

Men så till det värsta missödet: Garnet.
Jag har alltså designat en sjal - ROTOR. Min garn-idol Jon på Easyknits specialfärgade garn till mig för att sticka denna sjal i, och när den var klar specialfärgade han en hel liten unik kollektion av sitt Deeply Wicked i metall-inspirerade toner speciellt för festivalen i Höganäs, speciellt till mitt mönster och det skulle säljas i unika kits. De säljs i unika kits, men garnet kom inte fram i tid. Jag ville gråta.
(Jag presenterar själva sjalen i ett eget bloginlägg senare, utan snyfthistorien nedan.)

Förra fredagen skulle det ofärgade garnet komma till Jon, men var försenat och hann inte fram.
I måndags var det ofärgade garnet med om en trafikolycka utanför London.
I tisdags låg garnet i fel paketdepå och efter många om och men försökte man leverera garnet kl 19 och då kunde ingen ta emot det. Så det åkte tillbaka till depån.
På onsdagen skulle garnet dyka upp på morgonen, men kom fram vid lunch.
Onsdag eftermiddag färgade Jon garnet.
Onsdag natt torkade Jon garnet.
Torsdag morgon härvade och märkte Jon garnet och rusade för att skicka det. Han lade på 25 pund ur egen ficka för att försäkra sig om att det skulle köras ut även om det dröjde till lördagen. Han poängterade att det var bråttom. Det har betalats extra garantier och expresstillägg för 24timmars frakt från England (sammanlagd fraktkostnad på garnet var nu uppe i ca 1600 kronor! Ja, det ska krävas tillbaka en del tillägg). Klockan 17 hade garnet missat två möjligheter att ta sig till flyget, men var äntligen på väg alls.
Vad som hände på fredagen vet jag inte.
Klockan 02.29 på lördag morgon står det att garnet landat i Sverige.
Fedex ska köra ut det. Fedex i Sverige kör inte ut på lördagar. Så det så.
Garnet ligger alltså någonstans mellan Malmö och Höganäs och har helgledigt, när vi behövde det som bäst. Faansjävlahelvetessatansjävlaskit.

Men vi berättade om garnet, vi visade sjalen och vi hade bild på garnet. Kitsen går därför att specialbeställa från Lenas Garn (Maila Lena - Jag betvivlar att hon hinner lägga upp dem i webshoppen). Det fanns 20, men när jag åkte idag fanns 10 kvar. Utan garn. Det tycker jag ändå säger en del om att det var ett lyckat mönstersläpp och att besökare uppskattade min sjal, att man vågar köpa ett kit för 495 kronor utan att få klämma på garnet. Eller, klämma kunde man ju, för Lena har annat Deeply Wicked, men färgerna kunde man inte se. Kiten innehåller alltså två härvor Deeply Wicked (850m specialfärgat garn), mönster och om man uppger sin email eller Ravelry även att man får mönstret digitalt. Dessa 20 kits är en unik färgomgång som aldrig kommer igen, men Jon blev så förtjust i min metallinspiration att även han kommer att sälja kits med mönster och garn framöver med liknande färger! Han har alltså utökat sitt färgspektrum tack vare ROTOR och det är allt väldans häftigt ändå. Mönster utan garn kommer att kosta 50 kronor.

Klant.

Lisa glömde mobilen hemma när hon for på stickfestival. Lisa är en klant. Om ni vill Lisa något innan söndag kväll - skriv mail. Hon har internet ibland - men ingen telefon (och inget VISA-kort!)

specialfärgat!

Åh jisses! Jon från Easyknits skickade just en bild på garnerna han specialfärgat till sjalen ROTOR. De kommer att säljas i kit tillsammans med mönstret nu i helgen i Höganäs - Det är Helt Nya Färgblandningar i Easyknits Deeply Wicked och Jon låter även hälsa att sådana här kits ev. kommer att kunna köpas direkt från Easyknits i framtiden!

wow!

Ravelry-gruppen fick 100 medlemmar på under en vecka! WOW! 
Jag är smickrad och helt överväldigad! Nu räcker ju inte ETT pris, så jag lottar ut TRE Rotormönster bland gruppens medlemmar i början av nästa vecka!
(Presentera er gärna i gruppforumet, och dela de projekt ni stickat efter Visalisas mönster eller kursinstruktioner med gruppen så att alla får se!)

Missa heller inte att ni har möjlighet att vinna ett valfritt Visalisa-mönster i Stickameras hösttävling!

ordverifiering

Något har eskalerat och blivit för mycket sista veckan. Mina kommentarsfält blir spammade med spam och någon använder nu min gmailadress för att registrera spel-konton.
I mina försök att få stopp på detta är ett steg att jag slår på "ordverifieringen" i bloggen igen. Jag ber om ursäkt. Jag hatar det också, men det är en av flera åtgärder jag tar för att få bukt med det här.
Alla lösenord är ändrade. Datorn blir städad från eventuella spionprogram...
Så snälla, sluta inte kommentera pga detta! Men vet att jag också ogillar att det ska behövas.