lördag 25 december 2010

Det är julhelg. Juldag.
Jag ska berätta om julklappar och julmat, julfin vovve och julsnäll familj.
Snart. Men jag firar fortfarande jul, så jag berättar sen. Tills dess kan jag dock avslöja att vi har sötaste granen i sötaste torpet, att film är bäst hemma i soffan när man är klädd i mysigaste myskläder och att gamla knappar kan bli en alldeles fantastiskt överraskande julklapp!
God fortsättning på er alla!
från Lisa i mysoverall

måndag 20 december 2010

Skulle ta bild på hur snygga lagningarna i kanten på Rolffs tröja blev...
Men jag hittar dem inte! Så bra blev de!

hemlishurra!

Förlåt för kasst foto på fantastisk present. En ganska tung dag strax inna jul svämmade brevlådan över med nåt hemligt sambo beställt (Spännande!), en julklapp till mig som jag sparar till julafton och en julklapp från Hemlisen! Jag fuskade och öppnade hemlispaketet direkt, för jag behövde det idag. Och vilket lyckopiller!
Garn från Kampes med en nålbindningsnål och erbjudande om nålbindningskurs hos hemlisen i Örebro. Två härvor av ett av mina favvogarn (silke wool från Lavold), söta, prickiga muffinsformar och smaksatt, jättegott kaffe!

Du har varit en ljuvlig hemlis! TACK för alla paketen!

söndag 19 december 2010


Åh vilken snygg gömma man kan vinna hos Stickfrossa! Även om jag börjat sy väskor och fickor efter bästa amatörförmåga, finns det få saker som slår Frossans lyxiga och proffsiga gömmor!

onsdag 15 december 2010

det här är inte service

Det snöar. Det är kallt. Tåg går sönder, fryser fast, blir försenade... Jag fattar. Delvis.

Men jag tar inte dålig service utöver detta. Det gör mig rent av förbannad. Och kära Västtrafik (numera Västtågen på min pendelsträcka), nu har ni betett er som skit. Inte en gång. Utan flera gånger.

Först var det tåget härom veckan som inte dök upp. Bara försvann. Det var 19 grader kallt och det stod på digitaltavlan att tåget skulle rulla in 8:46.
Klockan blev 8:46. Sedan 8:47, 8:55, 9:03...
Tåget försvann från digitaltavlan.
Inget tåg dök upp.
Ingen information i högtalarna.
Vi var 16 stycken på perrongen 8:46 och vi fick vänta till 9:16 då nästa tåg rullade in.
Det är en halvtimme på en perrong utan lä. Två tåg passerade i hög hastighet. Det snöade.
Inne på tåget (där vi fick ståplats) pratade tågvärden i högtalarsystemet:
"Ja, förra tåget blev kvar i Alingsås med fastfruset lok. Vi ber om ursäkt för det." Och lite senare: "Vi hör nu att ni som stått och väntat inte fått någon information, och vi vill bara poängtera att det inte är vi som sköter informationen längs spåren, men beklagar förstås att ni stått och frusit". Jamen tack så jävla mycket då. Vi uppmanades också ta kontakt med Västtrafik för utbetalning från reseförsäkring... men inte förrän 48 timmar senare.
Service? Nej, det här är inte service. Det är bara dåligt.

Härom dagen var pendlarskocken vid Floda station förvirrade. Vi gick och läste på tavlor och bytte plats med varandra. Pendlare är vanedjur, och när tåget som brukar gå från spår 2 plötsligt ska gå från spår 1 blir vi oroliga. Men vi står lydigt vid spår 1 och fryser, samtidigt som vi nervöst sneglar på digitalskylten var tionde sekund. Jodå, vi står rätt.
Tills tåget rullar in på spår 2 trots allt och vi får springa. Dessutom måste vi nu byta plats med de som ska till Alingsås, så att alla krockar med varandra. Mest synd är det om den lilla damen med rullatorn, som nu måste ta sig nerför trappor, genom tunnel, uppför trappor stressande i halkan. Varför utsatte ni henne för detta kära Västtrafik? Vad har hon gjort er? Hon frågade dessutom tre gånger medan hon stod på perrongen vid spår 1 "Brukar det inte gå från tvåan?"
Service? Nej, det här är inte service. Det är bara dåligt.

När man ska åka hem från Göteborg är det mycket värt att slippa åka med pendeltågen 17:17 eller 17:27. De är alltid överfyllda av pendlare och chansen att få en sittplats är minimal, men det är oftast de tågen som passar med arbetstiderna... Det är därför de är överfyllda. Hur kan man då ställa in just 17:17 och hänvisa till tågbrist (i tisdags)? Hur kan det saknas tåg till dagens mest populära avgång? Ingen ytterligare förklaring följde.
Så 17:27-tåget skulle nu få plats med två tåglaster pendlare. Dessutom stod två pendeltåg tomma och stilla inne på spår 1, och varför vi inte kunde få åka i ett av dem på ordinarie avgångstid var det ingen som berättade. (Lokfel? Elfel? Informationsfel!) 17:27 skulle därför gå från spår 2, eftersom spår 1 var fullt av tomma tåg som det var brist på...
Vi ser 17:27-tåget närma sig i fjärran. Det åker förbi växeln. Och in på... spår 1! Nu är det förvisso på andra sidan av samma perrong, men eftersom det redan stod två tåg på spår 1 blev det till att rusa längst bort på perrongen. Och alla vill ha sittplats på pendeln hem. Vi var som en skock får som sprang över varandra, och återigen hamnade en liten tant med rullator nästan i kläm. Vad har ni emot små damer med rullator egentligen?
Alla kom till slut ombord på 17:27, och sardinburken... förlåt pendeltåget åkte mot Alingsås. Vinterkläder, överfullt, inget att hålla sig i för de som hamnade stående i gångarna. Folk ramlade. Barn grät. Tanter hade ont. Kvinnan mittemot mig bad alla om ursäkt för att hon hade köpt en julklapp som tog plats. Förlåt för julklappen! Bagageräckena (som sällan används) var överfulla för att få plats med folks fötter.
Service? Nej, det här är inte service. Det är bara dåligt.

Jag hade fortfarande varit arg, men inte lika arg om ni åtminstone kunde ha informerat om Varför. Hur. När. Det blev så här? Ingen information alls är värst av allt, men även när det informeras om elfel, lokfel, tågbrist, extremt väder (Det är SNÖ! Det kommer varje år! Okej att det är mycket i år, men knappast extremt.)... Det räcker inte. Vi vill veta att ni gör allt ni kan. Vi vill veta i vad och varför ni kommer att investera härnäst. Vi vill märka att ni bryr er om vår resa. Att ge bilisterna gratis kollektivtrafikresor i en månad var ju en nobel kampanj, men tack så jävla mycket... Vad får vi som redan står ut med er för att vi tror på idén om kollektivtrafik?

And don't get me started on the >#%€"&S=#"! biljettsystem! Jag får hjälpa folk med det och reda ut hur de ska göra nästan dagligen, och nej, jag arbetar inte som tågvärd.

Rolff och kylan

Rolff älskar att rusa genom pudersnö... tills han känner kylan. Sen skakar den lille vovven.

Rolff frös.
Rolff fryser.
Rolff har väldigt lite päls och snön är väldigt kall.

Så trots många långa löften om att inte klä på mina husdjur "fåniga kläder" fanns det liksom inget val. Reflexvästar och selar är inte varma, men det är en ylletröja. Och ska du göra något, så gör det ordentligt. Alltså fick Rolff en klassisk "fiskartröja" i naturvit ull, en fläta över ryggen och en staffordshireterrier-variant på raglanpassning. Jisses vad jag arbetade med de där ärmhålen! Men snyggt blev det, och den passar. Jag provade den då och då på vägen och då satt Rolff som ett ljus och lät sig bli påklädd... Däremot lade han sig ner när jag ville ta av den. Han gillar sin tröja.
Så lämnades Rolff ensam en stund under tisdagen, och även om han älskar tröjan så kliade kanske ullen lite, så han slet raskt upp ett hål i sidan på den. Attans. Nu nosar han på tröjan som ligger i stickkorgen för lagning och tittar bedjande på mig. Jag bäddar ner honom i en filt tills tröjan är lagad.
Garn: Karisma classic, naturvitt, 2,5 nystan
Mönster: En fläta ur min japanska flätbok och resten improviserades och provades allt eftersom.

måndag 6 december 2010

klarifikation

Ja, nu är det ju alltså inte jag som kanske döpt katten till Sixten, utan J som ska bli hans matte. Hon tingade en röd och en mörk. Förhoppningsvis en bror och en syster. Men jag håller med om att Sixten är ett bra namn.

Lisa är...

Söker på "Lisa är..." och får följande förslag från google:

Lisa är död.
Lisa är tillbaka.
Lisa är vår nya stjärna.
Lisa är det sjätte avsnittet i första säsongen.
Lisa är årets ljusdrottning.

Det blev nästan en lite läbbig zombie-berättelse det där...

lördag 4 december 2010

han kanske heter Sixten

Åkte med till svärföräldrarna på kaffe och tingar kattungar åt bästa J. Här är favoriten två veckor gammal.


- Posted using BlogPress from my iPhone

fredag 3 december 2010

Jag är hemma feber- och förkylningssjuk.
Kameran har inte kommit tillbaka ännu.
Stickningarna ligger och hånar mig i sin korg för jag orkar inte ens det.
Så jag är inte riktigt här just nu.

söndag 28 november 2010

önskar er alla...



...en mysig första advent

världens bästa födelsedag

Jag är så alldeles förfärligt lycklig över vänner, kärlek och omtanke i mitt liv just nu, och sällan har det känts så tydligt som igår. Jag fyllde år, och det var länge sen jag fyllde år så ordentligt.

Firandet började på sätt och vis redan förra helgen med minisemester hemma hos min mamma i Stockholm. En välbehövlig vilohelg med god mat, fina muggar i present och tid med mamma som jag inte träffar ofta nog.

Igår väcktes jag halv fem på morgonen. Sambo skulle till jobbet och fick fira mig lite innan han åkte. Han sjöng och jag fick paket och som en extra skön present fick jag somna om sedan.
En av presenterna var fina, fina "Mumintrollet fyller år".
När jag så småningom vaknade ordentligt öppnade jag posten som ramlade in i fredags, samt mitt hemlispaket.
Wow.

Hemlispaketet innehöll tre växtfärgade ullhärvor och en bok om växtfärgning av garn! Lyx! TACK hemlis! Garnet är ljuvligt!
Fina Therese skickade mig en härva tunt, tunt silke-merino från T&K, och nästan som om de pratat ihop sig fick jag två silke-härvor och en rejäl Zauberball av fina Ulrika, för de matchade tjusigt. Älskade vännerna, vad jag är glad att jag har er!
Våran Monica skickade dessutom en annan sorts rikedom - torkade trattkantareller! En stor och välfylld ask! De ska få krydda såserna till vinterns lyxigaste middagar.

Sedan kom älskad Josse och vi åkte på loppis där jag fyndade lite som inte får vara med på kort idag. Det fick inte heller de prickiga silverörhängen jag fick av J och K. De blev genast favoriter och hängde i öronen hela födelsedagen!

Efter loppisutflykten dök Ida upp för en mysdag med prat, stickning och lyxig middag. Ida hade med sig en liten gummipenna till min nya iphone som gör att man kan använda sin touchscreen även med vantar på! Smart i dessa frusna tider. Och så hade hon med sig dessa:
Vackraste knapparna någonsin! Listan på "saker jag vill/ ska/ kanske någon gång ska sticka" slog en kullerbytta, för nu vill jag göra nåt att fästa dessa ljuvliga på!

Sen åt vi middag och drack gott vin till. Menyn såg ut så här:
Rådjursstek - skjutet, slaktat och lagat av älskad Sambo.
till detta en grönsaksgratäng jag tyvärr inte kunnat plocka direkt ur trädgården, men som jag lagat (Med nya Valio Smetana - Fantastisk produkt!).
Kantarellsås med svamp från svärföräldrarnas skog.
Vinbärsgelé med portvin gjord på egna växthusets druvor.
Till kaffet: Varma hallon, vispad grädde och mörk choklad.

I mailen låg en bild av fantastisk present som fadern försöker ordna frakt till... Så jag kommer att få ett paket till!

I morse när jag gick igenom alla hälsningar på Facebook golvades jag nästan! Så många snälla som klickat och grattat! Tack!

Jag är rik. Rena rama Krösus.
Tack älskade, älskade ni alla!

Pomatomudd.


Jag ville provsticka i Semilla från BC garn - garnet som alla som provat älskat! Så det är klart jag inte kunde låta bli. Två nystan smög med hem och ville bli nåt litet och tvåfärgat. Planen var en tvåfärgad mössa när jag fick se Kristins tvåfärgade Pomatomus-muddar... Jag experimenterade lite och gjorde lite fel, men det blev bra! En mudd är klar och den andra har jag hunnit halvvägs med.

Och garnet?

Jag älskar det! Om någon skulle tvinga mig att välja världens just nu fem mysigaste garner, skulle nog Semilla just nu kvala in någonstans på den listan.

(Bilden är tagen med min nya iphone-kompis.)

fredag 26 november 2010

Till min hemlis: Det har dunsat ner ett sånt paket också! Det är ett av paketen jag sparar till i morgon med att öppna... Om inte annat för att Sambo jobbar i morgon och jag vill ha så mycket födelsedag jag kan - ändå. Rapport om alla paket följer efter öppningsceremonierna.

jag är rik

Jag blir alldeles gråtigt lycklig av omtanke så här. Brevlådan bjöd på en hel hög omtanke idag. Jag gråter. Ni är så tokfina.
En del måste jag spara till imorgon, för det står på paketen att jag ska, men ett litet brunt kuvert som jag trodde var ett advents- eller julkort råkade jag slita upp en dag för tidigt... Och möttes av det här:
(Ja, jag fyller år i morgon)
Fina Kristina har gått kurs för mig och vi håller stickkontakt (ha ha!) via nätet framför allt. Den här ljuvliga människan är förutom stickerska en dedikerad scrap bookare, så jag vet hur mycket omtanke som ligger i ett sånt här kort! Och så alldeles jättesöta markörer till!
Tack söta fina bästa Kristina för omtanken!

Dessutom hade min nya bok kommit. Den är det så fint julgodis i så!
Idag är jag extra rik.
Min blogräknare står just nu på 101 101!
Ja, jag har hållit på länge, men ändå! HUNDRATUSEN!
Det här ska firas!

Jag ska lista ut nåt fiffigt och fira att ni underbara människor vill läsa vad lilla jag har för mig, tänker och stickar!

det är kallt


- Posted using BlogPress from my iPhone

tisdag 23 november 2010

Rätstickat

Kameran fick lämnas in igen, men inte innan jag förhört mig om alla följder och möjligheter framöver. Den är nu prioriterad och förhoppningsvis här och fungerande snarast. Men jag har en ny telefon, så även om det inte är den fotokvalitet jag vill kunna bjuda er så småningom men...

Jag stickar en Saroyan, men helt rätstickad fram till bladkanten. Garnet är Lavolds Silky Wool, en favorit, och tanken är att jag ska sticka en låååååååång stola snarare än "bara" en sjal" av det här. I kväll är den min vän under online-cafét som är inne på tolfte (!) veckan!

måndag 22 november 2010

en utmaning på fyra

Jag har utmanats av Linda. Då jag sitter och försöker formulera mig och behöver en liten tankepaus, så passar det bra att försöka komma på fyra saker om mig...












4 TVprogram jag inte missar: Det är svårt att säga, då jag tittar mycket lite på TV. Det är mer DVDer här hemma. Vi tittar på TVserie-samlingar ihop här hemma, och jag tittar gärna på Vem Vet Mest på SVTplay när jag vill ha en paus. TVserier jag gillat och gillar är dock Twin Peaks, Deadwood, True Blood och Criminal Minds.

4 saker jag gjort idag: Det är ju förmiddag, så jag har inte gjort så mycket ännu. Jag berättar i stället fyra saker jag gjorde igår: Jag åt mysig frukost med mamma och sambo med hundens huvud värmande mina tår. Jag hjälpte mamma koppla ihop iphone med itunes. Jag åkte från Stockholm till Göteborg efter en minisemester hemma hos mamma. Jag halkade i det nya snötäcket på gården när jag kom hem.

4 saker jag längtar efter: Advent, en helg med en vän och stickning, ett linneskåp, Michiels besök.

4 saker jag ogillar: Att jogga, hundspyor, prestige och jordnötter

Jag väljer att utmana de som tycker att de behöver en fyra minuter lång tankepaus.

söndag 21 november 2010

camera infracta


Det var en gång en kamera. En dröm om en digital systemkamera som jag skulle lära mig steg för steg och ta fantastiska bilder med. Jag köpte en Nikon D3000. Alla recensioner var positiva. Killen i butiken visade mig lite enkla knep. Allt verkade toppen. Kameran följde med mig hem.

"Motivet är för mörkt" sa kameran. Till allt. Även till strålande dagsljus. Autofokus visste inte kameran vad det var och när jag bad den tänka om (ändrade inställningar enligt konstens alla regler) sa kameran "Motivet är för mörkt". Igen. Och igen. Det spelade ingen roll vad jag gjorde, och allt blev suddigt.

Till slut slog jag av alla inställningar och gjorde allt själv. Utan autofokus. Det innebar förvisso att jag fick klicka minst fem gånger per motiv för att förhoppningsvis få en skarp bild. En del av dessa bilder blev fantastiska, och drömmen om att en gång ha en fungerande kamera hölls vid liv i dessa glimtar av skärpa och hopp...

Så, alldeles för långt senare, men långt innan garantin gått ut också, tog jag mod till mig och gick tillbaka till butiken. "Den här fungerar inte" sa jag. "Får jag se?" sa killen i butiken och testklickade än hit, än dit. "Den här fungerar inte" sa han. Nä precis...
Så tog de kameran ifrån mig och sa att det skulle ta tre till fyra veckor. Det tog drygt fyra. Jag fick tillbaka kameran. Nu skulle drömmen bli sann.

I butiken visade en annan kille att autofokusen vred på saker av sig själv. Min kamera såg ut att ha vaknat. Men det störde mig när han sa att allt de hade gjort var att "ändra lite inställningar"... Och mycket riktigt. Nu fungerar autofokus - ibland - godtyckligt, och inte alltid så att det nödvändigtvis blir skarpt. Och "Motivet är för mörkt" sa kameran. Till allt. har vi hört den förut? Dessutom är nu alla bilder jag tar gryniga på nära håll.

Jag hatar min Nikon D3000, för den har hittills aldrig gjort som det sagts i alla manualer, instruktioner och introduktioner att den ska göra.

I morgon ska jag tillbaka till affären och kräva bättring. Önska mig lycka till för jag har massor att visa er! Stickningar, husdjur, torp och muggar... Men just nu - bara grynigt och mörkt.