sortera

Jag är nästan lite anal i mitt sorterande ibland, och här i Torpet står DVDfilmer, böcker och (inte just nu men vanligtvis) kryddorna i bokstavsordning. Jag har dock problem med alla våra bokhyllor. Uppdelandet i en hel massa genrer har fått oss att skämta om att jag behöver ett kartotek innan jag är nöjd... Så medan jag funderar på vilka grupper böcker jag ska sortera i bokstavsordning härnäst kanske det var bra att jag hittade den här lilla filmen. Lite inspiration för nästa sorteringsryck kanske...

stickig helg

Det är en stickig helg vi går mot. Underbart! Jag behöver garnet, maskorna och stickorna just nu. De håller ihop min lite splittrade tillvaro i personen jag vill vara - stick-inspirerade Lisa.

På fredag ska jag och fantastiska Erik Torstensson hålla KNITWALK igen - den här gången på Kulturnatta och vi kommer att hålla till på Stadsbiblioteket. Kom och prata stickning med oss! Slå dig ner och sticka en stund!

På söndag håller Åsa öppet hus i Lerums Tingshus. Åsa har just öppnat garnasinne.se - en garnbutik för bara ekologiskt och fairtrade - och det ska såklart firas! Ses vi där? Där ska det ätas fika och klappas garn. Jag har faktiskt inte vågat skryta om det innan, men det är jag som gjort Åsas logotyp, och jag tycker faktiskt den passar hennes garnbutik alldeles ypperligt!

badtunna

Viktlös under stjärnorna i min älskades famn.

Fem grader i luften. Varmt vatten. Ånga och kall näsa.

Karlavagnen och Orions bälte. Jag är kass på stjärnbilder.

En kall öl. Samtal om livet.

Den här kvällen var verkligen livet som man vill att livet ska vara.

fredagsmys

Det är fredagskväll i Torpet.

Jag kom hem trött. Jag lade mig i soffan. Jag fick sällskap. Jag somnade.

Älskling tog kort på oss.

Behåll era OLW-chips - Det här är fredagsmys.

(Det är ett lite mörkt mobilfoto, men det får ni ha överseende med.)

Gissa vem som hade bråttom hem med kvart i tre-tåget idag?
(Länk till GP-artikel)

Totalstopp på grund av "kraftigt tekniskt fel" Vad det betydde var det ingen där som varken visste eller berättade. I GP står det:

- Det var matningen till driftledningscentralen vid ställverket som inte fungerade, nu har den kommit igång igen, sa Clas Lundstedt, pressinformatör vid Trafikverket, när klockan hade blivit kvart i fyra.

Förstod du? Nej, inte jag heller.

Jamenvisst serru. Jag kom hem tjugo i fem. Det var den dagen det. Jag jobbar därför fortfarande.

Och till er som frågar - Gårdagens bloginlägg skickas till Västtrafik och Trafikverket. Det finns fler aktörer i det, men en väderkvarn i taget. Resegaranti-pengar ska krävas och klagomål framföras. Känns ärligt talat helt sjukt att min "upp till kamp!-energi" ska slösas på sån här skit...

Öppet brev

Kära Västtrafik, DSB First, Trafikverket, SJ, Sveriges regering och andra berörda!

Jag har ett problem. Jag jobbar med framtidsvisioner, med våra möjligheter att leva hållbart och att planera för bekväma, hållbara livsmönster. I det pusslet är kollektivtrafik i olika former en självklar del. Nej, vi ska inte bygga tågräls till överallt och nej, det ska inte rulla stora stadsbussar tomma genom landsbygd där en tant var 17e kilometer vill åka buss en sväng. Jag diskuterar dagligen nya lösningar, både tekniskt och kulturellt, som livsval, som funktion, som estetiskt element i staden och så vidare och så vidare...

Varje dag som jag behöver åka in till kontoret åker jag pendeltåg. Jag bor en bit från staden, så jag försöker behålla möjligheten att jobba hemifrån en del. Ingen idé att resa för resandets skull. Trots att jag tar bilen till pendeltåget (stationen är 9 km bort) försöker jag leva som vi lär. Jag försöker anpassa mitt liv steg för steg till en framtid med ny teknik kombinerat med gammal, nyuppväckt kunskap. Jag anser mig därför inte vara "vilken pendlare som helst". Jag anser mig vara en pendlare som tänkt över alternativen - både nutida, dåtida och framtida alternativ. Tåget - dår tåg finns - är överlägset... när det fungerar.

Men efter ännu en dag i pendeltrafiks-ansvarigas våld, utan möjlighet att påverka hur eller när jag kommer fram, sviktar även mitt förtroende. Hur ska jag kunna argumentera för att folk ska ställa bilen hemma när jag kommer 1 timme och 45 minuter för sent till jobbet?

Vissa av mina kollegor som satsat på tidigare tåg idag berättade sedan att det tagit dem tre timmar att ta sig från Alingsås till Göteborg. Allt detta berodde på ett "kraftigt tekniskt fel" i Floda. Vår tågvärd förklarade att det var signalerna i Floda som "inte fungerat på hela morgonen" och att tågtrafiken in till Göteborg därför var helt åt skogen hela förmiddagen.

Usel information. Alltför få ersättningsfordon. Usel information även till era egna anställda som måste ha mått förfärligt av all skit de fick ta emot medan de försökte göra sitt bästa för arga, försenade resenärer. Och så det värsta av allt (och det är tyvärr inte första gången): Ni skyller på varandra.

Västtrafik säger att DSB First ska sköta servicen. DSB First säger att Trafikverket ska sköta informationen. Västtrafik och DSB förklarar att SJs tåg har företräde med bitterhet i rösten. Inne på Västtrafiks information på Centralen lägger man huvudet på sned och är förstående medan man leder in samtalet på att "infrastrukturen är helt enkelt för gammal och underdimensionerad". Jag är less.

Jag saknar inlevelse. Jag vill att ni visar att ni förstår vad det innebär att vara resande, pendlare, kund.

Ert jobb är samordning, information, service. Ni sköter det inte. Jag vet inte längre vem som har ansvar för vad, och de gånger jag försökt att klaga har jag alltid blivit hänvisad "någon annanstans".

Att någon dessutom hade mage att kontrollera min biljett när jag till slut satt på ett tåg en timme och 40 minuter efter att jag parkerat vid stationen tar jag som ett hån. Jag betalar inte för den resan ändå. Alla som satt där var mer än 20 minuter försenade. Hyfs och respekt hade varit att berätta i högtalarsystemet hur man kräver resegaranti-pengar som vi alla då hade rätt att göra.

Det duger inte längre att hänvisa till satsningar och eventuella uppgraderingar som ligger flera år fram i tiden. Det måste hända något snarare än så. Och jag tror att mycket vore vunnet om ni började med ordet "service". Tills spåren är fler, tekniken uppgraderad eller utbytt (vilket jag utgår ifrån att ni jobbar med, så ofta som ni har "tekniskt fel") kanske det är i samordning, information och omtanke ni har mest att vinna.

En del av den omtanken kan vara att utveckla det omöjliga biljettsystemet, så att turiststaden Göteborg kan ta emot besökare utan att de behöver läsa en bibel av teknisk information innan de kan åka kollektivt, och så att pendlare tjänar på att köpa kolletivtrafikskort även om de arbetar halvtid inne i stan...

Under vintern som gick samlade jag på "orsaker" vi pendlare fick som förklaring på att våra tåg uteblev, var försenade, evakuerades innan vi var framme, bara åkte halvvägs, ersattes med buss... Tyvärr var den vanligaste informationen "ingen alls" och vi fick snällt stå där och gissa vilt medan tårna frös fast i perrongen. Näst vanligast var "tekniskt fel", som om vi hade tur förklarades med "signalfel", "elfel" eller "en elcentral har brunnit" om någon fick för sig att säga något via högtalarsystemet. Det var dock långt ifrån alltid ändringar för oss pendlare ropades ut, utan Alingsåspendlarna i Göteborg kunde under våra snöiga månader ses springa mellan informationstavlor och perrong i panik närapå varje dag under vintern som gick.

Jag vill kunna rekommendera tåget. Ni motarbetar mina argument.
Skämmes tamejfan.

STICKAT från 1952

Den här skulle jag ha bloggat för länge sedan, men det har bara inte blivit av. Det är säkert en månad sedan nu, som ett oväntat och omtänksamt paket låg i min brevlåda. Det är Mikaela som hittat ett nummer av STICKAT från 1952. Det är fantastiskt, och det är fantastiskt att hon tänkte på mig och att jag fick den! Tack igen Mikaela!

Det är modehistoria, mönsterhistoria, kvinnohistoria... Jag skulle kunna bläddra fram och tillbaka i den i timmar! Dessutom är flera av mönstren sådana att jag genast vill börja räkna och fundera hur jag ska göra varianter till mig själv.

Poserna, blickarna och plaggen. Jag blir alldeles lycklig.

Det finns även herrmönster. Här står damen och håller ut ett pärlhalsband i en märklig pose, medan den stilige unge herrn bläddrar i en mapp där han verkar ha en hel hög med kartor.

Spetsmönstret i den här koftan är helt fantastiskt! Glöm enkla omslag - här kombineras tekniker vilt för att bilda tre dekorativa hål.

Alla uppslagen är lika vackra och den här tidningen, som är i nyskick, är nu en av pärlorna i min lilla men växande samling vintagemönster.

morgon i dimman

Höstdimma i vita sjok över skogen. Ljuden dämpas som av fuktig ull, som någon svept kring stugknuten. Ett rådjur tittar på mig från när jag öppnar dörren. Det står nära. Bara några meter bort. Hunden och rådjuret får syn på varandra och går åt var sitt håll. Ingen brådska, men bort från varandra. Den ena in i huset, den andra ut på gärdet. Som om dimman även dämpat deras reaktion. Lite som om hela världen har bomullsvantar på och tar det lite försiktigt. Ett andetag känns som en klunk friskt vatten. En katt som övernattat i ladan upptäcker att ytterdörren står öppen och jamar ett "Vänta på mig!". Det lilla ljudet blir ett skärande skrik i den tysta höstmorgonen. Det står i kontrast till den daggvåta, kalla men milt insvepta tystnaden. Katten verkar märka det själv och jamar inte mer, utan trippar bara så fort det går utan att springa in i huset. Lite försiktigt. Som om han inte vill störa. Jag tar några andetag till. Det känns som om jag väntat hela veckan på de här andetagen.

Uppstickaren

För länge sedan... Innan Bokmässan. Innan kräftskivan. På torsdagen förra veckan åkte jag och Åsa till Uppstickaren i Helsingborg. Vi åkte kl 15 från Göteborg och kom hem nån gång mitt i natten. Det är inte varje dag jag åker till Helsingborg över en kväll mitt i en arbetsvecka, men ibland måste man. Det här var ett sånt måste.

Uppstickaren var ett nytt påhitt av Mia som är uppfinnaren bakom Knitbag och Elisabeth som har butiken Tant Thea. Det var en festkväll med god mat och garnshopping från flera garnmärken som fanns på plats. Shopping, middag, stickerskor och inspiration. Precis vad man behöver en höstruskig torsdag i september!

En av kvällens höjdpunkter för mig var när Gina visade vad hon hade i väskan... Hon håller på med en Gratitude! I tjockare senapsgult... Hade jag inte varit designern bakom mönstret hade jag frågat henne vart hon fått tag på det, för det blev jätteläckert i tjockare garn med snyggt definierade maskor. Häftig känsla det här...

Åsa vann en Zauberball och blev så här glad:

Jag köpte två Zauberballar som ska bli en bäbisfilt åt en kollega som går runt med stor mage och ser lycklig ut. Det blir fint att ge henne något hemstickat. Trots modevisningar från M&K, TK Yarns, Nysta, Coats och Uppstickarbrudarna själva som designat en hel kollektion att visa upp, så var höjdpunkten för kvällen de estetelever från textilprogrammet som var kvällens mannekänger, men som avslutade showen med egna alster. De har jobbat en termin med tema garn, och jag tror nästan deras design var tuffast. Mest imponerad är jag av brudklänningen - sydd av återanvända, vita, virkade dukar som kreatörskan själv köpt på loppisar! Vilken idé!

Det var så roligt att träffa flera stycken av Online-caféets stickerskor på riktigt! Det var så skoj att flera kom fram och tackade för både sjalmönster och onlinecafé! Det var så god mat! Det fanns så inspirerande garn, stickningar och stickerskor omkring mig! Det var en riktig festkväll!

Ursäkta bildkvaliteten... Iphone-kameran är bra i dagsljus, men kvällstid och inomhus blir det både grynigt och gult...

madame tutli-putli

En hemsk liten historia som gör att jag sitter med hakan i soffbordet. Tekniken! Animeringen! Blandningen av skådespel och stop-motion! Ögonen! Jag är förtrollad av en liten film om en liten madame på ett märkligt tåg. Och schackmatchen är Helt Underbar. Titta, titta!

Bokmässan och Knitwalk

Det har snart gått en vecka sedan jag och Erik Torstensson dukade upp till Knitwalk i Vuxenskolans monter på Bokmässan. Under en knapp timme på lördagen och en knapp timme på söndagen spred vi ut ett antal påbörjade stickningar på ett långt bord. Vi hade även med oss ett antal färdiga projekt. Sen fick folk klämma, känna, prova, fråga, prata, undra och inspireras av olika tekniker, material och färger.

Erik spinner eget garn och stickar gärna rakt och enkelt i sina egna garner, med mycket fokus på ullen och dess egenskaper. Sedan tovar han mycket - både nåltovat och våttovat och hans tovade fidjurer av olika slag är helt ljuvliga. Han hade med sig två tovade grodor som jag blev alldeles kär i. En av dem syns på podiet i bakgrunden här, medan Erik sticker nålen i sin nåltovade Satan som är jättesöt.

Så Eriks grejer stod i ganska stor kontrast till de projekt jag hade med mig i köpegarn, men med flätor, spetsmönster, konstruktion och detaljändringar. Det blev flera trevliga möten med folk som både blev inspirerade, nästan skrämda och nyfikna av all stick-kreativitet.

Vi kommer att köra Knitwalk igen, med ungefär samma upplägg, men under lite längre stund, på Stadsbiblioteket i Göteborg den 14 oktober i samband med Kulturnatta.

(Det är Ulla W från SV som tagit bilderna)

en liten kräftskiva

När man röjer ett loft och bygger en trappa och sedan bär upp en massa saker till det nyröjda loftet... Då får man så mycket golvyta i Ladan att man kan duka till kräftskiva!

I lördags åts det kräftor, krabba och räkor med fjuttifjorton sorters god gegga, flera goda ostar, lite brödbitar och smått och gott.

Jag måste erkänna att det faktum att jag kan säga meningen "Vi dukade till kräftskiva i Ladan" gör mig nästan lite avundsjuk på mig själv.

Nu är det bara resten av röjningen kvar.

tips på fina bilder

Jag har Massor att blogga, men då vi varit utan nät hemma i helgen och jag måste jobba nu, får jag be er vänta ett tag till på att få läsa om allt spännande och skoj jag sysslat med på sistone...

Under tiden kan jag dock bjuda på ett tips!

Alla ni som har möjlighet att ta er till Broströms café i Uppsala någon gång mellan 8 oktober och 2 november - Gör det!

Min vän Jonas ställer nämligen ut sina fantastiska bilder från en resa i Indien!

vardagsdrama

Det är lätt att skapa panik. Även för sig själv, om man tycker vardagen behöver lite drama...

Jag stod mitt emot min jacka i morse. Den hängde på en galge och jag lade nästan rituellt över "sakerna jag måste ha i jackfickan" från regnjackan jag hade igår, till snyggjackan jag har idag.

Nycklar till hus, bil och kontor. Halstabletter. Lurarna till telefonen. Telefonen.

Sen kollade jag en extra gång att jag packat det jag skulle i väskan också. Klockan var 6.15 och jag får bannemej göra det ordentligt om jag ska förstå vad jag gör vid den tiden.

När man sedan har tagit sig in till stan och står framför sin låsta kontorsdörr och stoppar handen i fickan och nyckeln inte finns där; Då blir det spännande. Kallsvett, hjärtklappning och svaga knän i ett enda andetag. Vardagsaction!

Det tar några sekunder innan man tänker En Gång Till och inser att man kan stoppa handen i andra fickan och hitta nyckeln där. När man väl står där med nyckeln i handen inser man också att kvart över sex på morgonen förstår inte min trötta hjärna att en jacka som hänger mitt emot mig på en galge har höger ficka på vänster sida och tvärtom.

Nu har jag druckit kaffe och håller reda på höger och vänster igen. Heja.

Jag var inte med på EFIT idag.

Har suttit i kursseminarium hela dagen, så det var liksom inte läge. Jag får rapportera en annan dag, som har större chans att inte vara 10 bilder i rad på en pappershög...

om att leva på hoppet

Älskling kom hem med en papperspåse som det stod Interflora på.
Jag hann precis börja hoppas.

"Vad har du i påsen?" frågade jag.
"Krut!" sa Älskling.
Påsen var från kollegan Jimmy som också jagar och gillar pangpang.

Vad trodde jag egentligen? Pfft... klart det är krut i blompåsen...

höstmarknad på Mysten

Idag höll Mysten höstmarknad! Det ligger alldeles i närheten av oss, och vi har tagit vara på den kontakten alldeles för dåligt! Mysten är ett litet paradis. Dels såldes egna produkter från fåren, från trädgården, från naturen. Från rönnbärsgelé till fårfioler. Gårdens honung hade ett eget bord, och Holma gård sålde grönsaker i en liten "bondens marknad". Mysten är inte stort, men det drivs med stora tankar och drömmar och är så fantastiskt välskött av makarna Zachrisson.

Titta bara vad de varit med och startat! Har ni sett? Ett spinneri! Som betyder att flera små fårgårdar i västra Sverige kan producera eget garn! Fantastiskt! Jag har inte sett riktigt vad det här spinneriet kommer att innebära ännu, men visst verkar det lovande!

Jag köpte korv och det blir tidernas lyxigaste viltkorvsgryta till middag i kväll. Välkommen hem älskling!

idépyssel

Har stora idéer i litet format på gång...
Jisses, det är det långsammaste, men finaste teststickningsexperimentet någonsin. Lavolds Silky Wool, flätor, lite hit och dit och lite anteckningar och en hel del filurande.

host

Men alltså... avgrundshosta, lock för öronen och bultande bihålor var väl inte riktigt i takt med mina planer för torsdagen? Så onödigt.

det goda livet

Jag har en ny definition på absolut lyx:
Att ha lite Evert-ost från Ostbiten och säga "Det skulle vara himla gott med en vindruva till den här" och därefter gå ut i växthuset och hämta en klase direkt från rankan. Det är lyx.

När det sedan visar sig att våra druvor är som gjorda för att ätas med ost blir inte upplevelsen sämre direkt.

Ahhh... Det Goda Livet.