Vid hemkomsten möts jag av en skattjakt som börjar i hallen och slutar i kylskåpet med en hembakt chokladkaka och vispad grädde. Jag är bortskämd med att kunna kalla världens allra bästa för min.

Järntorget luktar korvstroganoff och kvällsluften kan släcka törst. Fruset våta, huttrande grå figurer tittar längtansfullt upp mot digitaltavlan som visar att vi får värma oss om "nu" i 760:ans bussvärme. "Nu" dröjer.
Mannen bredvid mig bär hörlurar över mössan och är noga med att stå under tak. Det vore synd om hans audiobok skulle avbrytas i ett sprakande elfel, om Göteborgs januariväder skulle krypa in i hans dyra märkeslurar. Rösten i hans öron mumlar så vi andra hör. Ett mumlande ljud vi är vana vid nu. Mumlet man hör i någon annans mobiltelefon låter likadant.
När bussen väl bromsar in trängs vi vid dörren. Blip, blip, blip, blööööpklickblö-ööp, blip, blilipp. Västtrafiks olika plastkort, stämpelkort, periodkort låter olika i sina respektive apparater. Om man blundar blir det en melodi som kostar mellan 7 och 10 kronor per kupong. En och en sätter vi oss närmast fönstren. Tystnaden bryts av en högt ropande barnröst. Inget barn syns till. "MAMMA DET RINGER FAKTISKT OCH NU SKA DU SVARA I TELEFOOOONEN!" En rodnande kvinna svarar ett viskande "Ja, hallå?" i telefonen med den mycket personliga ringsignalen. Samtalet handlar om en middag som blivit försenad, tonåring som inte kommit hem och en arbetsdag som blivit alldeles för lång. Jag lyssnar inte, men hör ändå. Främlingars vardag kryper sig nära i halva konversationer man inte kan värja sig mot i en ångande buss. Värmen är påslagen och under några av sätena bränns resenärernas vader av kokande element. Det finns inga mellanting i januarivädret. Överjävligt eller hoppfullt. Det är de två lägen som finns.

När jag väl kliver av på min hållplats står jag stilla ett tag och smälter intrycken medan fukten kryper för nära. Om man låtsas att man ska skriva om resan i sin blog när man kommer hem, finns det mycket att lägga märke till bara mellan Järntorget och hemma.

make my day

Nämen söta Eva vad jag blir rörd! Tack!

Nu har jag ju gjort princip av att inte skicka vidare utmaningar, kedjebrev, tags och allt vad det är (särskilt inte sedan Facebook hittades på), men en Make My Day Award passar mig utmärkt just nu. Just för att jag inte orkat vara lika social som jag skulle vilja på ett tag. Just för att jag tänker på er oftare än ni anar, så skulle jag vilja rabbla några som definitivt make my day... och så gjorde jag en namnlista. Första namnet på listan var Tobbe. Sen följde en massa andra. Men så fort jag bestämde mig för att listan var klar så saknades någon, eller några. Det går inta att göra en lista över vänner, för bland de närmaste sju vännerna blev plötsligt nummer åtta för viktig för att lämnas utanför, och ingen nummer åtta utan nian och så vidare...

Gemensamt för alla jag sitter och tänker på - alla ni vänner jag håller allra kärast är att ni är äkta. Äkta. Alla så olika och unika och därför bäst på att vara just er själva. Jag beundrar er för er äkthet alla älskade vänner!

finnes:
Kreativ 29 år ung kvinna med arkitektexamen från Chalmers. Har även en A-kurs i franska samt A- och B-kurs i konst och bildvetenskap på sin akademiska resumé. Talar tre språk (svenska, engelska, franska) och har även studerat och kan grunderna i tyska, spanska och italienska. Är bra på att uttrycka sig i tal och skrift och har inga svårigheter att tala inför en grupp eller ett auditorium fullt med folk.
Behärskar datorer och anser sig bevandrad i AutoCad, InDesign, Illustrator, Photoshop, Officepaketet, men har också grundläggande kunskaper i användningen av 3Dstudio-max och Adobe Première.
Dryga tre års erfarenhet som egen företagare i en bransch som nästan inte finns, där projekten handlat om att låta skolungdomar få påverka sin egen miljö. Arbetat pedagogiskt och arkitektoniskt i dessa projekt och titulerats "arkitektur-pedagog". Till detta hör även lektioner hållna i stadens rum om stadsplanering, stadsmöbler, stadens historia med mera. Har under samma tid även arbetat som museipedagog, guide på välrenommerat museum.

önskas:
Fast anställning och månadslön på en arbetsplats där man tiildelas ett skrivbord och egen nyckel. En bonus är om det även ingår kreativa arbetsuppgifter som tar vara på den sökandes breda kompetens inom design, arkitektur och kommunikation.
Gärna i Västra Götalandsregionen.

världsläget

Det måste vara helt åt helvete med världen nu. Så här såg dagens Metro ut:

Jag tror jag skrivit om det här tidigare, men det blev så bra förklarat för mig när jag var liten, så jag säger det igen. Båda mina föräldrar är journalister förstår nioch när jag var liten och ledsen över hur hemska alla nyheter var jämt, så tröstade pappa med att det ju faktiskt är tur att alla hemskheter är på nyheterna. En nyhet är ju något som skiljer såg från vardagen, så den dag nyheterna börjar visa att "Titta, idag kan vi vara glada för det här!", då är liksom tillståndet som nyheten skiljer sig ifrån ganska illa.
Sedan öppnade jag tidningen och blev tröstad av att det även idag hade åkt fast nån sexförbrytare och så vidare, så världens tillstånd kanske fortfarande är i grunden gott? Jag väljer att tro det.

Apropå nyheter så citerade E så himla bra på sin blog att jag plagierar. Det handlar om vad media och nyhetsrapportering är. Det är inte Aftonbladet längre i alla fall. Heja SvD som skrev så här apropå att de inte skrev ut Tito Beltrans namn i samband med rättegången tills nu:

”Men begreppet allmänintresse, som är centralt i den svenska pressetiken, betyder något annat än att många läsare kan tänkas vara nyfikna på kändisars privatliv. Allmänintresset utgår i stället från vad som kan vara relevant för medborgaren.”

Vad säger ni - ett citat till vill ni ha va? För det här sista är tänkvärt, och min far sitter och jäser nöjt när han läser det här, för även det här är från honom, den här gången om ledarskap:

"Bättre än väl förankrat dåligt beslut, än ett bra beslut som går över huvudet på allihopa!"

För det är ju faktiskt så, att om saker beslutas över ditt huvud och du inte får chans att påverka, varför ska du då personligen bry dig om att det funkar? Ett förslag som du själv varit med och tagit fram däremot, det bryr du dig ju om sedan. Detta recept kan användas i företagsledningar, stadsplanering med brukarinflytande och alla andra delar av livet där en så ofta sätter sig på många andra.

att vara...

...eller inte vara arkitekt - det är frågan?

Hamnade mellan två världar idag när arkitekterna invaderade Röhsska museet för Gert Wingårdh-utställningens vernissage. Nu funderar jag på om det inte är världen jag nästan lämnat som är min ändå. Jag stod idag i utkanten av ett sammanhang jag vill tillhöra kärnan av. Kan det kanske ses som ett steg framåt? Eller krånglade jag bara till det igen?

nyhetstorka

Aftonbladet har en stor rubrik i hälsodelen om hur man blir kvitt sitt godissug efter helgerna i tre enkla steg. Jag citerar:

1. Bestäm dig.

2. Ät bra och regelbundet.

3. Om du har godis kvar i skåpen – släng!

Värt en nyhetsrubrik eller hur?

inspiration

Har varit på kurs idag. Jag gör ju så sällan sånt. Mönsterkonstruktion med Britt-Marie Christoffersson stod på schemat och det var både allt och ingenting av vad jag förväntat mig. Mönstermallar i papper, beräkningar och provlappar - inget fusk här inte! Men också "rita på känsla", "gör som du tror blir rätt" och massor av egna, nya, märkliga idéer.
Det kanske blir ett mönster på en ny idé. Mer noggrant uträknat än något jag tidigare gjort! Om Britt-Marie inspirerat mig till att ibland göra saker Så Här ordentligt så var dagen värd varenda minut!

markörer

Jag har gjort lite stickmarkörer förr och nu beställde en Marianne 20 stycken, som jag fifflade ihop av alla udda skojiga pärlor jag samlar på mig hela tiden.
De blev fina. Vill du också ha så säljer jag såna här billigt i mån av tid. Bra va?

...

jag är lite osynlig igen. jag är förhoppningsvis snart tillbaka med några kapitäler och kanske till och med ett utropstecken eller två.