höst

Hundpromenader gör att man ser kylan komma på ett nytt sätt. Frost i gräset på morgonen. Rykande hundbajs. Löv som hade så förunderlig röd färg igår är brun sörja idag. Regn. Snörvel i näsan. Röda kinder. Våta tassar. Och enligt den lilla vovvenäsan är allt fullt av dofter. Ruttnande löv, våt jord, leriga gräsmattor. Allt är mumma för en nyfiken nos.
Vi kommer in. Krypa ihop på soffan. Vovve kryper nära, värma sig, snarka med nosen i knät, utbyte av värme.

För ett år sedan hade jag beskrivit hösten med stora koppar te och fler stickningsprojekt. I år ser jag hösten komma med vovvenäsan i lövhögarna.