Det är en sådan där dag då tankarna bara kommer halvvägs. Briljanta idéer blir bara välmenade intentioner. Djärva grepp blir bara skissartade antydningar. Jag skulle kunna, men jag gör inte. Jag skulle gilla det, men jag väljer att se fram emot.
Huvudvärken hjälper till att hålla mig tillbaka förstås, men de tyngsta bojorna sätter jag som vanligt på mig själv.
Och så gör jag ett ryck och utför stordåd! För att sedan luta mig tillbaka och nöja mig, i stället för att bita av en ännu större tugga av härligheten. Den får komma till mig, för jag klarar inte riktigt att söka upp den idag. I morgon erövrar jag världen igen. En grästuva åt gången.
*mys*
SvaraRadera