Jag har fått mitt planeringsbehov av min mor. Jag har ungefär en tiondel av hennes organisationsförmåga när det gäller tid, men det innebär att jag uppskattar scheman, listor, deadlines och ramar.
Min älskade fästman... fungerar annorlunda.
Nu har han till sitt försvar ett schema han inte rår över och som ställer till det ibland. Men våra olikheter fungerar så att han förklarar övrig oförmåga till planering med schemats osäkerheter, och jag tycker att det oregelbundna schemat borde ge upphov till än mer behov av att tiden man har att förfoga över görs så värdefull det går. Som när familj hälsar på eller saker ska byggas eller målas, eller om man tänkt sig åka någonstans. Så fungerar inte Älskling.
Ibland Älskar jag hans oplanerade sida. När vi åker norrut och är helt överens om att stanna eller inte stanna på helt oplanerade ställen, eller vårt sätt att välja camping med hjälp av blodsockernivå snarare än klocka och avstånd... Men ibland frustrerar den mig.
När Älsklings i det här fallet fantastiska förmåga till planering och förutsägbarhet möter någon som inte ens lever i samma sorts kalender som jag och min mor... Då blir det spännande. Älskling har frågat när den trevliga och fullbokade snickaren har planerat komma i sommar. Taket ska läggas om och den största investeringen i huset sedan köpet planeras. Snickarvännen säger att det beror på ställningsbyggarna, och när han får veta när ställningsbyggarna kan, så kommer han samtidigt. Denna kommunikation går sedan via Älskling, till mig och sen till slut till mamma, som velat planera sitt besök här i sommar med att hon skulle hjälpa oss när allt med huset var som mest kaotiskt. Alltså i samband med takbytet. Jag har väntat på besked. Mamma har väntat på besked.
I morse kom ett sms från Älskling. "Vi har ställningsbyggare här nu. De väckte mig förut". Taket läggs om i nästa vecka.
Framförhållning var ordet sa Bull.
Nu ser jag fram emot en vecka i juli när mamma är här. Då har torpet nytt tak och vi bygger och målar saker. Kanske bjuder vi hem dig och dig och dig samma vecka. Kanske vill du doppa dig i badtunnan eller svinga en pensel med rödfärg mot vår lada? Trevligt ska det bli i alla fall och ordningssinnet i mig har börjat lära sig att: Det blir aldrig som man tänkt sig, men för det mesta blir det bra ändå.
Det är olikheterna som gör skillnaden mellan stillastående eller överraskande alternativa möjligheter i livet.
SvaraRaderaMamma ser också fram emot juliveckan - och är glad att den är inplanerad nu...
SvaraRadera