torsdag 28 februari 2013

ännu en Offe




Jag har slitit ut min svart-orange-randiga korta Offe så totalt att jag har stickat mig en ny. Denna gång i Zauberball Stärke och svart Visjögarn. Jag köpte båda garnerna hos Tine på C-Knit i höstas och jag är jätteglad över hur fina de blev ihop i den här randningen. Ännu häftigare blir det av att det räckte med EN Zauberball och jag tror jag använt 125 gram Visjö... men då gjorde jag även kanten svart.

Vi kom ut för att fotografera liiiite för sent, så ljuset smög iväg runt hörnet för oss, men nog kan ni se att det kommer att bli ett favoritplagg? Det är det redan förresten. Jag kommer att bo i den här koftan.



måndag 18 februari 2013

efit


Midnatt: Läggdags, men resten av familjen myser i soffan.

8.00 Lite försenad men kaffe och hemmajobb.

9.00 På väg till stan.

10.00 och 11.00 Glömde ett foto. Men jag jobbade hela tiden. Bl a med de här.

12.00 Ska gå på lunch, men dricker kaffe och... jobbar.

13.00 Mitt liv. Min word-fil.

14.20 På väg till osteopat. Kliver på vagnen.

14.45 Osteopat har pampig entré.

15.45 Lycklig efter att ha fått rätt hjälp med öm axel.

16.35 Reflektionsporträtt på pendeltåget.

17.30 I Alingsås. SKITBILEN kokade.

Jag ger faktiskt upp efit här. Förkyld make, lite stickning, lite middag. Det kanske blir en kvällsbild om en stund, men bara en...



42-48



42: Måndag. Tröttast. Sov för länge, blev tvungen att jobba sent.

43: Jobb hemma. Stressklump i magen.

44: Jobb hemma. Frusna tår.

45: Försöker förstå folks fascination av vädret. Misslyckas.


46: Pysslar med en Baldur-krabat till sällskap

47: Sällskapsspel om lördagen. Det enda som fastnade på bild idag var handen.

48: Åsa tog bild på mig. Jag berättar om Online Stickcafé på ett IRL-café!

måndag 11 februari 2013

#nätkärlek

Idag vill jag sprida lite nätkärlek allra närmast mig, genom att berätta om några av mina nära och varför jag älskar dem. Om du inte finns med i bloginlägget behöver det inte betyda att jag inte älskar dig, utan snarare att jag valde att skriva om nätkärlek en dag då jag råkade tänka allra mest på just de här:

Min man. Jag älskar dig. Du vet om det och jag säger det på andra ställen än här. Men jag kan inte skriva om kärlek utan att nämna dig.

Vännen K som jag träffar alldeles för sällan, men just för att det känns så naturligt att ha dig där när det händer nåt viktigt vet jag att du är - Systra-mi. Och med det kommande äventyret i ditt liv hoppas jag innerligt att vi ses oftare, så att jag får lära känna hela din lilla familj!

Vännen J som såg mig när inte andra såg. Jag är evigt tacksam för att du ser mig.

Vännen Gök. Du är som jag, fast bättre. Utan att ha träffats varken ofta eller mycket känns du genast nära, just i att vi skrattar åt och upprörs av och inspireras av så liknande saker. Som en sticksyster.

Vännen U som jag vågar vara svag med och som jag vågar skälla på och som jag vågar med helt enkelt, för att det är öppet och okomplicerat.

Vännen I som jag just nu saknar alldeles för ofta, för vi borde ha setts för länge sen. För att det känns som att världen har en chans att bli lite bättre i våra samtal. För att jag beundrar dig och vad du står för.

Vännen J som hade varit min fru om vi inte vore kära i varsin karl. För att jag kan spegla mig i dig, och inte nödvändigtvis se det andra ser i mig, utan det jag ser i mig. För att du är som en del av mig.

...och så lite extra kärlek till det lilla skyddade tornrum av vänner där jag kan vara jag. Ni hjälper alla mer än ni tror med mer än ni vet. Älsk.

Och så vill jag sprida lite extra kärlek till två personer jag beundrar just nu:

Stickvännen A, som vågar berätta om att det är svårt och som också utmanar det svåra. Som ser människor omkring sig och känns så äkta. Du är liksom häftig som attan, och det häftigaste är att du aldrig skulle kalla dig själv för häftig.

Och till sist vill jag skicka extra kärlek till Y, som alltid varit nära även när vi inte setts eller hörts på länge. För din kloka inställning, för din inspirerande vilja, för din empati och styrka i att vara svag. Jag beundrar dig.

Jag gör er anonyma litegrann, men samtidigt länkar jag till några av er. Ni har ju valt att finnas på nätet och kan jag upmärksamma fler på att ni är fantastiska är ni värda all nätkärlek ni kan få!

Älsk på er. Allihopa!

söndag 10 februari 2013

35-41


35. Jobba hemma. Känns förkylning...

36. Töväder och ny krage.

37. har just rockat en jobbpresentation.

39. Simhall!

39. Ny klänning!

40. Ynkförkylning från fredagen kryper över i en myslördag.
41. En äkta mysdag med maken.

fredag 8 februari 2013

Terve suomalaiset ystäväni!

Häftigaste Visalisa-nyheten på länge! Med hjälp av underbara Mikaela finns nu
Gratitude PÅ FINSKA!
Det går att välja den finska versionen när du laddar ner mönstret från Ravelry, men du kan också köpa mönstret från garnstugan.fi inom kort.



Det här samarbetet betyder dessutom att ett par till av Visalisas mönster kommer att översättas till finska framöver! Hyvä! Hurraa!

frogga

Vill ni ha en stickrelaterad saga? Som är sann? Ja, jag trodde ni skulle gilla det. Några av er har hört den förut, men det skiter jag i.

 I Canada finns en kvinna som heter Stephanie Pearl-McPhee. Hennes blog heter Yarnharlot och hon både föreläser, designar, skriver böcker och är fantastisk på alla möjliga vis. Bl a var det hon som tog initiativ till första stick-OS som blev en välrds-hit med 3000 deltagare. Den idén togs senare över av Ravelry.

 En gång när hon stod inför en publik och pratade stickning, så hade hon som vanligt en stickning med sig. Denna gång en strumpa som hon tänkt ge bort, men den blev inte riktigt som hon tänkt sig. Så hon frågade publiken om hon skulle sticka klart den ändå eller om hon skulle repa upp den. Efter lite diskussion om varför man stickar och om när man känner sig nöjd etc fick hon hela publiken att skandera: "Rip it! Rip it!" (Repa upp den, repa upp den!) I Sverige säger vi att grodans läte är "kvack". På engelska säger grodan "ribbit". Publiken "lät som en damm full med grodor"! Så här föddes uttrycket "to frog knitting" (att groda sin stickning) i betydelsen att repa upp. Ordet har använts så flitigt i stick-internet-världen att det även krupit över i svenskan och blivit "att frogga".

 Så nu vet ni varför "att frogga" betyder "att repa upp".

måndag 4 februari 2013

dag 28-34

28. Vi är på samma ställe, vakna, samtidigt
29. Jobbdag i grått och kallt.

30. Mycket som snurrar.

31. Folk är inte kloka? Jag förstår inte?

32. Ny månad. Samma pendel.

33. Jag tycker inte om när maken jobbar natt och jag har skrivkramp på måste-jobba-helg-grejs.

34. Har sparat en massa jobb-måsten till en söndag. Inte smart alls.

söndag 3 februari 2013

instagram

Jag finns på instagram. Där heter jag visalisas.
Nu har jag hittat en liten plugin som gör att mina instagram-bilder visas här i vänsterkanten också! Två i taget.

lördag 2 februari 2013

dubbelt

En gång försökte jag lära mig att sticka dubbelstickning. Det gick dåligt.

Kanske för att jag var nybörjare på mycket inom stickningen då, så att "kantmaskorna måste göras lite speciella för att det inte ska bli fult" fungerade inte alls för mig - då. Nu kan jag göra kantmaskor också, på flera sätt, för att jag har fått experimentera själv. Men jag var tvungen att få förstå resten av tekniken först.

Det är därför jag lär ut dubbelstickning genom att sticka runt, runt. Om man går på kurs med mig får man lära sig en uppläggning, men får också veta att det finns fler sätt att göra det på. Sedan stickar man en mudd eller en krage runt, runt, så att man hinner förstå vad man gör och hur det fungerar. Sedan blandar vi in bildmönster och läser diagram och man får sticka vilket motiv man vill...

(Den här bilden har jag lånat av Dödergök som var med på min kurs i Rättvik)

Efter en stund pratar jag lite om ökningar, minskningar och avmaskningar och då får kursdeltagarna själva bestämma om de vill prova där och då, bara anteckna eller spara det tills de kommer hem... För då är de i full gång och stickar.

(Den här bilden har jag lånat av Amanda som också var med på min kurs i Rättvik)

Sen kan man få experimentera själv, när man är igång liksom. Det gjorde jag och nu är det bland det roligaste jag vet inom stickning!

Jag stickar vantar! Flera olika samtidigt faktiskt...
Men de här blir finast. Jag följer mönstret till Spring Roses in Vienna av Kamilla Svanlund till punkt och pricka, men i dubbelstickning! Det blir helt vändbara vantar och jag har både ett par blå med turkosa rosor och ett par turkosa med blå rosor när jag är klar. Dessutom blir de jättegosiga!

Jag stickar kragar!
Det här är faktiskt en av två kragar som jag snart släpper egna mönster på. De kommer gå att få tag på via Hjälpstickan! Ett samarbete jag är både stolt och smickrad över. Hjälpstickan är nämligen bland de fiffigaste och mest geniala initiativ jag vet! Den här kragen kallar jag för Valg. Det kommer en som heter Tagg också...

Nu experimenterar jag vidare i små lappar och korvar för att vända och vrida på den här tekniken lite till.

Jag kommer att hålla den här kursen på SiV, två gånger på Vuxenskolan, i Docksta och som det ser ut nu på ett par stickcaféer till som vill att jag ska komma och hälsa på. Det är jättekul!

fredag 1 februari 2013

om Onlinecafét på IRL-café

Söndag den 17 februari är det Stickcafé på Redbergsskolan i Göteborg kl 14-16.30 Just den här gången är jag inbjuden att prata en stund om Online Stickcafé, om hur det kom till och hur det fungerar. Jag kommer att passa på att prata mer allmänt om stickning på nätet och om hur samtalet ser annorlunda ut runt fikabordet respektive i bloginlägg och på forum. Ses vi där?

Klicka här för mer info om stickcaféerna på Redbergsskolan.