det var EFIT igår...

...men jag somnade ifrån alltihop på kvällen och bloggade aldrig mina bilder. Jag körde dock på instagram hela dagen, så här är min söndag så här i efterskott om det är nån som vill se det:

9.30: En hund, alla filtar

10.30 Älskar min nystmaskin. 

11.30 Promenad! 

12.30 Återanvänder jordklok.se-lådan till att påbörja en efterlängtad rensning av icke jordklok skit vi haft i städ- och badrumsskåp. 

13.30 Pysslar med tvätten, men de här två är roligare att ta bild på. 

14.30 Tvätten färdigsorterad. Grimm följer varje steg men fick problem när jag gick ner igen... Han tog sig till slut ned för den hemska trappan i alla fall...

15.30 Riktig söndagsfeeling. Vovve och stickning i knät, kaffe och film.

16.10 (men vi kommer att sitta kvar här 16.30) Alla vinklar på djupt sovande älskad vovve är inte så smickrande... 

17.30 och 200grader. Bakad sötpotatis och hjortkött på menyn i kväll. 

18.30 Maken tog ut vovvarna en sväng. Jag njuter av tystnad och spraket från kaminen, men saknar dem redan. 

19.40 Ett varv till sen nederkantsresår! 

att improvisera uppifrån

Jag får ibland frågor om hur man gör egentligen...

Jag stickar en del på frihand. Inget mönster. Bara min egen kropp (eller Tobbes, eller mottagarens...) att utgå ifrån. Och så stickar jag tröjor och koftor uppifrån och ner, mer eller mindre tillkrånglat, dekorerat eller detaljerat. Så hur gör jag?

Jag tänkte försöka ge en kort och lite övergripande förklaring på hur jag tänker då. Men det finns fler sätt att göra, många mönster med detaljering och fiffiga lösningar, runda ok, raglan-ok, mönstrade ok... Ja, ni fattar.

Det här är ett tankesätt - inte ett tröjmönster.

Jag börjar med att bara bestämma hur halsringningen ska se ut. Båtringat, rundringat, urringat? Jag står med ett måttband framför spegeln och funderar på hur lång överkanten på min stickning (halskanten) ska vara. Eventuellt lägger jag upp med nån variant av tillfällig uppläggning, så kan jag avsluta med en kant eller extra intagningar allra sist om jag vill.

Okej, min halsringning ska totalt vara X cm lång. Nu får jag ta en provlapp, eller ett garn jag känner till väl och räkna ut hur många maskor den där uppläggningens mått innebär. Sen lägger jag upp och börjar sticka...

För en rund halsringning räknar jag med att 1/3 av maskorna är framstycke, 1/3 är bakstycke och ärmarna delar på sista tredjedelen. För båtringat kan ärmarna utgå från 1-3cm. Jag sätter markörer för att skilja styckena åt.

Kanske stickar jag en ribbad krage innan jag börjar öka alls. Kanske börjar jag öka direkt. Det beror på plagget jag har tänkt mig. Ganska ofta stickar jag ett par till sex korta varv över bakstycket och axlarna, för att höja nacken en aning. Då sitter tröjan än bättre på kroppen.

Om jag ska sticka en kofta delar jag framstycket i två och börjar varvet på mitten där och stickar fram och tillbaka. Stickar jag en tröja börjar varvet vid en av markörerna. Vid markörerna startar raglan-ökningen (som är mitt vanligaste sätt att sticka uppifrån och ner). Man kan sticka runda ok också, och då är tänket lite annorlunda (jag räknar ut antal ökningar och sprider ut över ett antal ökningsvarv).

För mig passar det med ökning i 45 grader - dvs en ökning på var sida om "raglansömmen" varannat varv. Det här går att räkna ut på andra sätt, men starta med 45 grader, så kan vi ta mer komplicerad matematik i nån fortsättningskurs nån gång...

Man kan välja i det oändliga hur man vill dekorera dessa ökningar kring ett antal maskor. Man kan välja olika ökningar, eller sticka ett mönster över ett antal maskor med ökningar på var sida (en fläta till exempel). Sen stickar man på så här tills längden börjar närma sig armhålan... Plocka över hälften av maskorna på en extra rundsticka, så kan du prova ditt plagg allt eftersom utan att plocka det av stickan. Kanske upptäcker du att fram- och bakstycke är lagom breda redan, men att ärmen fortfarande behöver några ökningar. Ja, då gör du så - slutar öka på fram- och bakstycke, men stickar ett par ökningsvarv där du bara ökar ärm-maskorna. Till exempel.

När oket passar ner till höjden av armhålan är det dags att dela upp det. Sätt ärmmaskorna på hållare och sticka ihop bak- och framstycke och fortsätt sticka nedför kroppen. Eventuellt vill du lägga upp några maskor extra precis under armen. Då lägger du upp motsvarande många när du sen ska sticka ärmarna, och så blir det över dessa som du syr den enda lilla sömmen i plagget sen.

Du formar ditt plagg efter din kropp bäst du vill. Du kan minska lite på kroppen ner mot midjan och klocka ut den lite på slutet till exempel. Du kan prova så ofta du vill för att komma på precis hur just du ska ha det. När kroppen är lagom lång och avslutad som du vill så går du tillbaka och stickar vidare på ärmarna, vars maskor bara sitter där och väntar.

Du kan sticka ärmarna raka och vida, eller minska ihop dem lite efter den passform du vill ha. Eftersom du stickar ärmarna sist och direkt på plagget är det lätt att prova och sticka ärmarna precis så långa, tajta, vida, korta som du vill då du kan prova allt eftersom.

Så här många variabler är det när jag stickar uppifrån och ner. Jag improviserar vilt. Det har hänt att jag kollar hur många maskor man maskar av på en barnkofta stickad nerifrån och upp i ett visst garn, och så stickar jag en helt annan sorts barnkofta uppifrån och ned, bara utifrån det maskantalet. Så det handlar inte om vilket mönster som är bäst här... Det handlar om att våga och att liksom få syn på vad stickningen gör i ens händer.

Vill du ha lite tydligare instruktioner än de här så tipsar jag gärna om de svenska mönster på "uppifrån och ner" som finns: Stickamera har ett och Tant Kofta har ett annat.

Bilderna i det här inlägget föreställer olika plagg som jag stickat utan mönster efter den här principen. Jag upptäcker till min fasa att jag inte ens fotograferat alla plagg jag stickat på det här viset...

hemlisfrågorna

Jag är med i Stickameras nya hemlisbyte! Hurra för nystarten på Stickamera!
Här är svaren på hemlisfrågorna från mig:

1. Vilken sorts garn tycker du mest om? (Ull, akryl, bomull osv.) Är det något material du absolut inte tycker om?
För mig är det naturfibrer som gäller. Ull, ull, ull, men även silkeblandningar och en hel del annat. Bomull är jag noga med att den ska vara ekologiskt odlad. Jag vill gärna veta varifrån garnet kommer, så långt det är möjligt att följa. Ekologi, hållbarhet och framtida generationers möjligheter till gott liv är viktigt för mig. Så allt från småföretagare, indie dyers, udda fårraser, gårdars eget garn... Jag gillar det lite udda och småskaliga.

2. Vilka är dina favoritfärger?
Alla färger. Nästan. Alla färger du kan hitta i skogen - från granitgrå, tallbarksbrun, lingonröd, mossgrön... och regnbågen. Just nu är det antingen grått i alla nyanser eller hela regnbågar i taget som lockar mest.

3. Är det någon färg du absolut inte tycker om?
Hudfärgsbeige och laxrosa going on aprikos är inga favoriter. Jag har svårt att själv bära gult, men älskar ju färgen egentligen... Nej jag har mer problem med alltför melerade garner i alltför många färger i taget. Handfärgat, melerat i en och samma färg kan vara det vackraste som finns, men galna blandningar som bara ser fläckigt ut är inte min grej.

4. Vilken sorts stickor tycker du bäst om/använder du helst? (Trä, metall, plast? Rundstickor, raka, strumpstickor?)
Jag stickar allt på rundstickor. Nästan. Jag byter ibland till strumpstickor. Jag har favoriter av många olika märken och använder metall, trä, kolfiber beroende på stickprojekt. Svårt att säga en favorit då...
Jag älskar mina svindyra Signatures och mina loppisfynd, men på olika sätt.
Men Chiagoo-stickorna med plastad röd vajer är underbara.

5. Hur länge har du stickat? Anser du dig vara nybörjare, avancerad eller mittemellan?
Jag startade en tisdagseftermiddag 2005. Så jag har inte stickat hela livet. Jag älskar att utmana mig i stickning och vågar nog påstå att jag provat ovanligt mycket för de 8 år jag stickat. Jag är nog avancerad på det viset, men i erfarenhetsmängd har jag förstås inget att komma med mot alla fantastiska stickerskor som stickat hela livet.

6. Dricker du kaffe? Te?
Ja och ja. Svart, mörkrostat kaffe, eller svart, kryddigt eller fruktigt te.
Jag dricker inte grönt te.

7. Är du allergisk mot något?
Jordnötter.

8. Vilken slags musik tycker du om?
Svår fråga. Så många olika sorter till olika situationer. Jag är en allätare på det mesta utom de allra senaste listettorna (som jag aldrig hänger med i), dansband och death metal...
Från Simon & Garfunkel till Sisters of Mercy liksom.

9. Favoritgodis?
Åh, jag som försöker sluta... Jag är alldeles för förtjust i godis. Lakrits är min största last!

10. Håller du på med någon annan “skapande hobby”, förutom stickning? (Spinna, scrapbooking, virkning osv.)
Jag har tecknat och skrivit i hela mitt liv. Utbildad till arkitekt har jag uppriktigt sagt svårt att tänka utan en penna i handen...

11. Vad tycker du är roligast att sticka? Mössor? Sjalar? Tröjor? osv…
Allt! Men det har blivit mest sjalar och koftor.

12. Prenumererar du på någon sticktidning?
Nej, men jag köper lösnummer av Knitscene, the Knitter och andra beroende på innehåll.

13. Har du något drömprojekt på önskelistan?
Jag håller på med mitt drömprojekt (Katherine Howard) men det är mycket jag har kvar att sticka i livet. Jag drömmer om alltihop!

14. Använder du pulsvärmare/handledsvärmare? I så fall, vad är ditt handledsmått?
JA! De jag har är välanvända och jag borde sticka mig fler... Handleden är 17,5cm i omkrets.

15. Tycker du om att sticka pulsvärmare?
Njä... det är ju det där med två likadana... Jag har gjort några par, ofta i magic loop, men det är inte ett favoritprojekt trots allt.

16. Stickar du sockor?
Väldigt få, väldigt sällan.

17. Vad har du för fotstorlek? (T.ex. längd, omkrets på tjockaste stället.)
Mina fötter är olika stora. 22cm på ena foten och nästan 23cm på andra. Enkelt uttryckt är det min vänstra stortå som står för den extra centimetern. Jag har rätt högt fotvalv, så alltför tajt "vinkel" på strumpa funkar dåligt på mig.

18. När fyller du år?
27 november

19. Stickar du med pärlor?
Jag har provat och det blev fint, men det är inget vanligt inslag i mina stickningar. (Jag har dock alldeles för många pärlor)

20. Vilken slags böcker (ej stickning) läser du helst? (Deckare? Fakta? Romaner?)
Jag är Harry Potter-nörd (böckerna på engelska!) och jag älskar Tolkien. Men annars är senaste årets största läsupplevelser Fredrik Backmans böcker (Den om Ove och den om Elsa).

Katherine Howard

Jag har gett mig ut på ett stickäventyr. Ett äventyr jag drömt om och planerat för, lite som man gör inför en "STOR resa som kanske inte blir av ändå..." ända tills man står där med biljetterna i handen och börjar känna resfeber. Så känns mitt stickäventyr.

Jag fick boken Tudor Roses i julklapp. Önskar jag hade sparat mammas julklappsrim för att blogga det, för det var bra! Mamma, minns du?

Bara boken är en skatt. Vacker. Inspirerande. Välskriven, välstickad och välfotograferad. Och så är den fylld av de mest avancerade stickprojekt jag någonsin sett. Och jag har gett mig på min dröm bland dem - Katherine Howard.

Jag provade en hel del för att hamna rätt i stickfasthet, sticktjocklek och garn. Jag stickar löst och mina mått ligger precis mellan två storlekar i boken, så det jag till slut landade i känns fortfarande lite som en chansning, men fint blir det.

Jag har fått gå ner till stickor 2mm, och jag stickar med Järbos Gästrike 2trådigt i mörkgrått och mellangrått. (Jag som trodde jag skulle sticka i Visjögarn... men det blev lite för tjockt.) De röda kanterna är ett tvåtrådigt garn från Ateljé Norrgården. Jag tycker det blir vansinnigt fint.

Jag började med en än ljusare grå, men kontrasten blev för stor och jag är så glad att jag rev upp en bit och gjorde om. Nu blir det finfint. Man börjar koftan med ryggstycket nedifrån, och jag har precis börjat med den mönstrade, rutiga delen på livet. Jag gör två modifikationer: Jag struntar i muscherna och jag gör rutmönstret i bara två, inte tre nyanser.

Så vad är det som är så svårt? Nja, svårt vet jag inte, men klurigt och detaljrikt, så man får tänka både en och två gånger. Alla moment som går vertikalt genom stickningen har ett egen nystan, eller liten bobbin, så i den randiga flätdelen längst ned hade jag 22 garn igång samtidigt. Det ser lite kaotiskt ut där jag sitter i min stickning ibland, men det handlar bara om att vara konsekvent i sitt lilla garnnyste-sorterar-system så går det finfint! Och jag har vansinnigt roligt när jag kommer till ro med den här.

Men det är ingen stickning man reser med och just nu händer det saker på jobbet och hemma springer ett svartvitt yrväder omkring, så just nu sitter jag och saknar Katherine lite och hoppas att jag får umgås med henne lite mer i helgen som kommer.

Alla foton i inlägget är mobilbilder som legat på instagram. Där kan man följa det här stickäventyret lite också, blandat med lite andra stickningar och djurbilder.

vårens kurser

Nu har jag äntligen uppdaterat listan i högerspalten på bloggen med kommande stickhappenings där jag dyker upp och har kurs. Det kan komma till något under våren, men hittills är detta klart.

Jag håller kurser på Vuxenskolan som vanligt. Kurserna i dubbelstickning är redan fulla, men man kan sätta upp sig som reserv. Och kolla - Det blir en Fortsättningskurs i Dubbelstickning! Det här ser jag fram emot!
Jag håller även kursen i att sticka efter engelska mönster som vanligt och så "årets nykomling": Att utveckla din slätstickning. Den här kursen har växt i mitt bakhuvud de två senaste åren. Jag kommer även att hålla den även på en stickfestival i Höganäs i maj och på Stickfest i Väst (där jag även har fortsättningskursen i dubbelstickning), och så här har jag beskrivit den:

"All stickning består av aviga och räta. Alla andra maskor är varianter av eller står i relation till hur vi gör en rät eller hur vi gör en avig. Men det finns olika sätt att göra även det mest grundläggande! Stickar du aviga lösare än räta? Hur mycket garn behövs per maska? Vad är en maska? I två timmar undersöker vi den stickade maskans möjligheter. Vi vrider och vänder på den. Håller stickorna lite annorlunda och funderar på om någon av varianterna faktiskt är riktigt fiffig för just Ditt sätt att sticka!"

Japp. Vanlig slätstickning, med alla dess ovanligt fiffiga och fantastiska egenskaper. Vi utforskar den stickade maskan och funderar på vad den är egentligen. Vart tar tråden vägen och hur är mitt grepp i förhållande till maskan? Sånt här tänker jag på och experimenterar jag med i all min stickning. Vad är grejen med vridna maskor? Vad händer om jag håller som engelsmännen på avigan, men som vanligt på rätan? Stickfasthet, utseende och stickval ändras faktiskt beroende på min inställning till projektets räta maskor... Blir du nyfiken på vad jag menar? Kom och lek med maskan på nåt av kurstillfällena! Kanske ses vi? 

känd från TV?

Ja, vad säger man... Det kom ett märkligt mail från en researcher på TV4 - på nyårsafton.

"Hej Lisa!
Hittade din blogg när jag googlade stickning.
Nyhetsmorgon undrar om du vill komma till studion i Stockholm nu på fredag den 3 jan för att prata om arm-stickning?
Vi hjälper till med resor om det behövs.
Vad tror du om det?" 

Jag hade just lovat mig att våga mer och att vara snällare mot mig själv under det nya året, så jag tackade ja. Sen undrade jag vad jag hade gjort. Jisses...

Men jag gjorde det. I morse var jag med som gäst i Nyhetsmorgon och visade hur man stickar en sjal - på armarna. Knasigt värre!

(Bild lånad av Johanna)
Men frågan såg ut som ovan: "Prata om armstickning?"... Några mail och telefonsamtal senare hade jag flera gånger svarat på frågan "Men är det en trend?" med "Nja, nej det tror jag inte, men stora halsdukar är trendigt och det är trendigt med handarbete... Så det är väl en kul grej..." Och det klarnade inte förrän i mail nummer tre att jag tackat ja till att VISA och LÄRA UT armstickning. Hoppsan. Då fick jag allt öva lite, för jag vill ju att orden ska ligga rätt i munnen i hur jag förklarar också - inte bara "kunna armsticka". Men jag tror det gick bra.

Jag vill dock poängtera att sjalen jag stickade i direktsändning är den tredje armstickade sjal jag gjort - totalt. Temat var TV4s idé - inte min. Mitt pågående projekt just nu stickar jag på 2mm-stickor... Snacka om kontraster! Men det blev ju bra och det är en fiffig ingång till stickning till alla de som tror att man behöver ett sånt enormt tålamod för att sticka eller handarbeta. Jag hoppas jag lyckades bevisa att man kan göra en sjal på 20 minuter!

(Bild lånad av Amanda)
Men sen hoppas jag ju att man tycker att det är roligt att göra själv och fortsätter även med annan stickning! Jag hade även hoppats att få möjligheten att hänvisa alla som inspirerades till landets alla fantastiska garnbutiker, där alla proffsiga och engagerade garnbutiksinnehavare kan fortsätta hjälpa och inspirera! Men i TV ska det ju gå undan, så just den frågan fick jag aldrig.

Det var kul att se hur avslappnat, men samtidigt proffsigt tajmat morgonprogrammet är. Jag hade dock samma problem som många andra med att man i en sekvens diskuterade cannabis och droger som ett problem för att i nästa sekvens tipsa om goda viner... Jag tycker ju för egen del att varken narkotika eller alkohol är droger som bör förhärligas så. Men, men, däremellan fick jag armsticka en sjal i tre sekvenser.

För er som missade finns det ett klipp på TV4play. Annars kan man söka på arm knitting på Youtube och hitta mängder med varianter på det jag gjorde. I mitt exempel i rutan använde jag det påtade garnet Colibri från Svarta Fåret som jag köpt i Kirstens Garnbod (men det finns liknande i Fame-serien från Marks&Katten till exempel) och jag lade upp 10 maskor. Det räcker. För att fästa ihop sjalen knöt jag ihop sista varvet maska för maska med  uppläggningsvarvet. Svårare är det inte!