före och efter

Jag borde ha gjort ett eget inlägg om midsommar... Om kaliber och fyrhjuling, om lerduvor, kattungar och allergi. Om en fars sentimentalitet (inte min far för en gångs skull), om sill och potatis, om dammig Skåne-flaska och om stulna ägg. "Pang pang, mjau mjau och atjo atjo prosit" skulle det ha kunnat heta. Ja ni hör, det hade varit ett fantastiskt inlägg. Men nu är det för sent på något vis. Roligt hade vi i alla fall!

Men nu vill jag berätta om något annat. Jag vill berätta om ett golv. Ett grågrönt golv som trampats av många fötter sedan 1963. En korkmatta med märken efter någon som gungade på stolen på sjuttiotalet, med brännmärke efter den tappade glödheta ugnsformen Gud vet när... Ett golv med historia skriven i fläckar och repor. Jag försöker säga att det alltså var dags att byta mitt köksgolv.

Ovanpå det grågröna golvet lade vi nytt golv. Som bonus rev vi ut spisen, putsade och fejade... Alltså, min far och hans sambo gjorde faktiskt det mesta. Jag var mest hejaklack tror jag. Jag håller nästan på att få ett helt nytt kök! Det är inte helt klart, men på god väg! Här illustreras med före-och efter-bilder:


före: grågrönt med brännmärke


efter: fint!

Eller man kan illustrera det så här:


före: dynghög


efter: fint!