pirr från magen

Jag fick lite kritik för att jag i historien om han som gjorde ont antydde att kärlek inte känns lika intensivt nu som i tonåren. Det både stämmer och är helt felaktigt. Låt mig förtydliga:

Då låg känslorna så tätt under huden att de nästan gick att ta på. Idag kräver attraktionen ett större djup innan jag ska kalla det för något annat än attraktion. När det pirrar ordentligt i huden idag är det när pirret börjar ända nere i maggropen. Ja, det pirrar nu också, men pirr som bara sitter i huden är inget att lita på, bara att njuta av. Pirr som börjar djupt inne å andra sidan. Som får gro och bli en beständig känsla. En trygghet. Ett djup. Det är intensivt och det är på riktigt. Så är jag kär idag.

Och i den känslan pirrar det sedan ljuvligt skönt - även i huden.