Läste en intervju idag där den intervjuade förklarade att han lämnat jobbet han älskade för att han höll på att fundera sönder det. Han stressade och orade sig tills det närmast liknade en apatisk handlingsförlamning. Då gjorde han något annat tills han längtade tillbaka.
Nu undrar jag vad mitt ”något annat” är.

Förresten finns det inte en enda knapp i min stora stash som passar på min kofta... Det blir till att gå på knappjakt.
åååh, ska du till stället där vi sågs? kan du kolla efter stora pärlemoknappar till mig, typ blommor o sånt? om du undrar hurdana jag menar så kolla på pärlsidan. avis på dig som får gå dit. så önskar jag dig lycka till. hör av dig när du hälsar på här!
SvaraRaderaOoh, där triggade du en grej hos mig. Jag älskar knappar. Jag ärvde en gigasamling - förvarade i en gammal obojburk - efter min mormor. De ligger tyvärr i någon av alla lådorna som vi har inhysta i förråd i Gbg. Mormor kasserade aldrig ett plagg utan att ta vara på knapparna, så det fanns alla möjliga sorter och storlekar från åtminstone tre decennier.
SvaraRaderaJag har klara Råddjurstendenser, för fortfarande som vuxen plockade jag fram knapparna och sorterade dem efter nytt system när livet var dumt. Jag saknar dem verkligen. Eftersom jag inte kan sy nåt vidare så blev de aldrig använda, så alla är kvar där nånstans i lådorna.
Har du nån idé om vad du letar efter, eller vet du när du ser dem?
Saronkyrkans loppis i Annedal är bra på knappar, torsdagkvällar och lördagförmiddagar tror jag det är...
SvaraRadera