Rolff och kylan

Rolff älskar att rusa genom pudersnö... tills han känner kylan. Sen skakar den lille vovven.

Rolff frös.

Rolff fryser.

Rolff har väldigt lite päls och snön är väldigt kall.

Så trots många långa löften om att inte klä på mina husdjur "fåniga kläder" fanns det liksom inget val. Reflexvästar och selar är inte varma, men det är en ylletröja. Och ska du göra något, så gör det ordentligt. Alltså fick Rolff en klassisk "fiskartröja" i naturvit ull, en fläta över ryggen och en staffordshireterrier-variant på raglanpassning. Jisses vad jag arbetade med de där ärmhålen! Men snyggt blev det, och den passar. Jag provade den då och då på vägen och då satt Rolff som ett ljus och lät sig bli påklädd... Däremot lade han sig ner när jag ville ta av den. Han gillar sin tröja.

Så lämnades Rolff ensam en stund under tisdagen, och även om han älskar tröjan så kliade kanske ullen lite, så han slet raskt upp ett hål i sidan på den. Attans. Nu nosar han på tröjan som ligger i stickkorgen för lagning och tittar bedjande på mig. Jag bäddar ner honom i en filt tills tröjan är lagad.

Garn: Karisma classic, naturvitt, 2,5 nystan

Mönster: En fläta ur min japanska flätbok och resten improviserades och provades allt eftersom.