100 000 and then some

Den här bloggen har funnits ganska länge, och började inte alls som en stickblogg...

Det är inte konstigt att man samlar på sig besök under lång tid. I perioder riktigt många. Ibland skriver jag väldigt lite här... och då har jag färre besökare. Så klart.

Men.

För ett tag sedan passerade räknaren 100 000 besökare. Jag har stirrat på den där siffran i några veckor nu. Nu är den snart uppe i 110 000... Hur man än ser det är det fantastiskt att den här sidan klickats fram 100 000 gånger.

TACK alla som kommer hit och läser!

Andra firar stora siffror med utlottningar, och jag hade tänkt göra det, men jag kan inte bestämma mig för hur och vad jag ska lotta ut! Sedan tänkte jag fira genom att bjuda på ett enkelt mönster jag haft på gång en längre tid, men det är fortfarande inte färdigt...

Så jag firar genom att berätta för er att jag designar! Hurra! Och att ni kommer att få se stickmönster med mitt namn på dem!

adresserat

Idag fick jag en paketavi, men jag undrar om jag får ut paketet. Jag heter ju Lisa, men på avin står det att paketet ska till en Inle Welse. Jag fnissar.

Min enskilda firma heter Inlevelse. När jag betalar med paypal ser mottagaren det namnet bredvid att jag heter Lisa. Hoppas jag får ut mitt paket ändå, för jag har shoppat en fin brosch på etsy!

skeva tår i randiga strumpor

Jag har stickat strumpor!

Det är mitt första hela par strumpor och jag är därför löjligt stolt över dem.

"Va? Har inte Lisa stickat strumpor förr?"

Nej, hon har inte det. Jo en. Ensam. För fem år sedan.

Jag tycker ganska illa om mina fötter som alltid ställt till det lite för mig, så att pynta dem med något så fint som hemstickat har varit en ganska långsökt tanke. Och mycket riktigt fick jag specialsticka en höger- och en vänstersocka eftersom vänster stortå är en bra bit längre än höger stortå. Men med hjälp från Dödergöks mönster så lyckades jag skeva till vänster-tån lite lagom för att stora stortån skulle få plats, och det blev helt okej om jag får säga det själv.

Och det får jag ju.

Garn: Svart Fabel och regnbågsmönstrad Zauberball. Stickor: 2mm.

TACK

...för alla snälla ord om min sjal! I natt har den hängt fuktad över trappräcket och blivit en bra bit längre och - om möjligt - ännu snyggare! Jag älskar den också!

Garter-oyan

Idag använder jag min låååånga Saroyan för första gången. Den är över 2m lång och rätstickad där andra i samma mönster är slätstickade. Jag älskar den!

Den är stickad i Lavolds Silky Wool på 3 mm-sticka.

(klicka på bilden för full storlek)

mina grabbar

Jobbet är lite jobbigt idag. Deadline och teknikstrul går illa ihop. Så när jag måste ta mig samman och ta nya tag tittar jag först på den här bilden och tänker på hur bra jag har det.

Här är kärlek.

(Jag vet att Rolff ser lite galen ut på bilden, men han sover med ett öga halvöppet...)

Måndag den 7 februari startar en ny period i mitt jobb. Jag ska göra andra saker. Jag ska fundera på det jag redan gjort. Jag funderar på att boka en tågresa tur och retur nånstans bara för att få sitta på tåget och tänka och skriva... Jag tänker livets bästa tankar på tåg. Undrar om det går att ordna.

stackars Leno och stackars mig

Är så där PMS-ig och hormonstinn som bara flickor kan vara idag. Jag hatar det. Humöret pendlar, kroppen mår som den vill utan att jag går med på att den känns som en medeltida kyrkoruin. Spel-listan kommer fram till Poor Leno med Royksopp. Det har alltid varit en favorit. Idag blir jag tårögd för det är ju synd om Leno.

Jisses. Blä.

Får jag gå hem snart?

...tycker jag

Läste just i GP att Systembolaget ökat försäljningen av ekologiska drycker med 41 % förra året. Självklart har de det! De har ekologiska viner i alla prisklasser. De står på samma hylla som de andra vinerna, men med en liten grön lapp. Den lilla gröna lappen betyder "jag kostar lika mycket som den intill men är ett smartare val" och när man dessutom hittar flera sorter som smakar riktigt gott... Varför väljer folk nånsin den utan grön lapp?

Faktum är att Systembolagets sätt att visa att det ekologiska gröna valet är lika billigt eller dyrt, lika gott eller äckligt, lika enkelt som övriga val är något som fler som säljer gröna alternativ kan ta åt sig. Nu brukar jag inte vilja hylla Systembolaget för marknadsföring - men det är just att det INTE är ett marknadsföringsknep, utan ren information, som gör det så bra.

När det gröna valet är lika gott (oftast godare), lika enkelt och lika prisvärt för konsumenten som att köpa billig, smaklös skit, då är vi framme. För tyvärr visar försäljningssiffrorna att svensken hellre äter billig skit, än lite dyrare kvalitet med omtanke bakom.

Solidaritet för helvete! Folk ska leva i generationer efter oss också.

efterlysning

Vänner utanför Uddevalla fick i november besök av en katt. De har frågat överallt om någon saknar en katt, men denne misse verkar alldeles hemlös. Däremot är det tydligt att han varit någons. Han vill inget hellre än att komma in och gosa, men familjen har redan tre katter och klarar inte en fjärde i den lilla flocken. Katten kallas just nu för "Glenn" och Glenn behöver ett nytt hem.

Glenn är grå-gul-strimmig med vitt bröst och är bland det mest kelsjuka i kattväg jag någonsin träffat!

Just nu bor han på garagevinden, och vi funderade ett tag på om han kunde flytta hit, men en ny vuxen hankatt känns som en dålig idé i den grupp husdjur vi redan har.

Får Glenn bo hos dig?

Det är svårt att gosa och ta foto samtidigt...

inga bilder

Jag är en klant.

En helmysig dag med massor av stickning. Först hemma hos Kristina, och sedan hann jag fastna sista lilla stunden på Redbergsskolan också, fastän jag inte trott det innan. Så varför är jag en klant? Jo...

Jag hade kameran med mig, men tog inte en enda bild! Hur kul blir den här bloggen då?

Så det här är ett bloginlägg som berättar att - vet ni vad? Jag har haft en bra dag!

Tack Kristina för inbjudan och trevlig pysselstund, och tack alla pyssliga människor i denna värld (idag särskilt Ulrika, en ny bekantskap Ingrid och så Redbergsskole-folket) som gör den så mycket roligare!

Och min Saroyan-remake är klar! Jag ska bara fästa trådar och blocka den lite. Sen ska jag ta bilder och visa!

dagens tjuvlyssnat

På ICA i delikatessdisken står en tant och ska köpa lyxig korv.

Den leende tjejen bakom disken håller fram två korvar. På den ena står det "enbärsrökt" och på den andra "original". Hon frågar:

- Vill du ha enbär eller den här vanliga originella?

Jag drog på munnen och drog sedan vidare mot mozzarellan.

Jag köpte fem nya Tshirts på rea. Jag gillar Threadless!

En av favoriterna har jag på mig idag.

Varför kallas galningen Loughner som sköt folk vid det politiska mötet i Tucson, USA för "mördaren", "gärningsmannen" och "skytten"? Varför kallar man honom inte för "terroristen"? Kan det ha att göra med att han inte är mörkhårig?

En av många liknande funderingar jag har i en värld som verkar välja nya betydelser för gamla ord, på ganska obehagliga sätt.

Jag har fått en award av fina Kamilla! De är alltid lite roligare att få när man får dem av någon man kan tänka sig att ge en massa priser själv... Jag är smickrad.

Med utmärkelsen skulle man lista tre favoritsysselsättningar.

Jag är kortfattad:

1. pyssla med garn

2. husdjursgos

3. göra saker tillsammans

Sen skulle man skicka vidare utmärkelsen... och eftersom jag blev smickrad själv, så vill jag kunna välja fem bloggar som har det "lilla extra" enligt mig. Men det är omöjligt! Jag väljer ju hela tiden bort någon! Så, vet du att jag läser din blog - så är du en av de jag vill ge min award till.

(Usch vad politiskt korrekt tråkigt, men det gick inte att lista fem...)

golvdrag

Larsson har lärt sig att öppna ytterdörren utifrån när han vill in. Det är lite besvärande att då och då titta ut i farstun och hitta ytterdörren på vid gavel. Det blir lite kallt. Minst sagt. Vi får börja låsa ut den stackars katten på riktigt. Men han är förstås en riktig gosfarbror när han kommer in...

det kunde vara värre

I går var jag hemma hos E på stick-fika. Det är så ljuvligt att få krypa upp i en soffa, klappa på en vacker katt och dela ett intresse som stickning, garn, fiber, mönster... TACK E för en mysig kväll jag verkligen behövde! Och jag har god lust att beställa lite av ditt twistade sjalgarn. Jag tyckte det var ljuvligt!

Vägen hem var mindre kul. Blank is. Vatten. Plusgrader. Sladdande bilar. Stora pölar. Halt.

Såg en bil glida ut på E20 vid Jonsered - från påfarten förvisso, men det kan inte vara roligt att hamna på motorvägen med bredsidan först. Det gick bra, för vi som redan var på motorvägen hade möjlighet att hålla oss ur vägen. Det kunde ha gått värre.

Sen kom jag till vår lilla by, och höll på att inte komma hem. Trots fyrhjulsdrift fick jag och några andra backa tillbaka nerför en glashal backe (en och en så vi inte skulle glida in i fronten på den bakom), ta fart och vroooooooma upp. Det gick, men usch. Det kunde ha gått värre.

Och så kommer jag nerför en backe, tänker att jag måste ta det lugnt, men ändå ha med mig fart för att komma uppför nästa backe... då dyker hon upp. Älgkon. Hon har halkat över vägen och har inte riktigt koll på sina ben ännu, så hon snubblar längs med vägens högerkant. Hit och dit. Så jag fick stanna. Vänta på att hon skulle lugna ner sig och ta sig in bland träden.

Sedan tog det tre försök att ta sig uppför nästa backe. Det kunde ha gått värre.

Jag kom hem. Men den hemresan gör jag helst inte om. Även om det var värt det för stunden hos E. Den behövde jag! Utan den hade det varit värre.

stor triangel

Jag har stickat också. Men utan en kamera som gör stickningarna rättvisa blir jag bara besviken när jag ska visa upp dem... Jag stickade en fin halskrage till mamma i julklapp, men den får jag fotografera nästa gång jag träffar henne, för den fastnade aldrig på bild.

Och så håller jag på med en jätterolig, jättelång variant av Saroyan som jag väntar med att visa tills jag kan göra den rättvisa.

Den här ser också bättre ut i verkligheten, och åh vad jag gillar den!

Det är en Shetland Triangle i tvåtrådig ull. Garnet fick jag av fantastiska Ulla sist jag hade folk hemma på stickträff. Det är handfärgat Morjärvsgarn! Och då Morjärvs spinneri inte finns längre och Ulla färgat själv måste det anses vara ett av de mest exklusiva garner jag fått! Och det gör sig ypperligt i en grövre variant av detta skira spetsmönster!

Sjalen är ca 175cm längs överkanten och perfekt att ha över ryggen när man sitter i torpet och myser framför kaminen.

Mys på er allihopa!

en röd sparv

Svärföräldrarna har kattungar. De är sju veckor nu. Min vän J har tingat två. En röd och en svart. Vi satt där och gosade kattungar och försökte hitta på bra kattnamn. En såg ut som en Bertil...

Min favorit är röd med vita tassar, och är ovanligt nog en hona (Röda katter är oftast hanar). Vi behöver inte en katt till. Vår lilla familj fungerar så himla bra just nu. Men den här lilla fröken är så här ljuvlig.

Dessutom råkade jag säga nåt om att jag behöver lite mer franska influenser hemma... Och båda våra katter heter ju efternamn. Och så råkade jag säga

"Piaf?"

...

Nej, jag har inte bestämt mig för om det ska få flytta in en katt nummer tre som ska heta Piaf. Men tanken är lockande när hon snuttar på ens lillfinger. Det ska jag inte förneka.

I kullen finns förresten två halvlånghåriga katter kvar. En svart med vit nos och tassar och en som ser ut som Piaf, men med längre päls. Om nån är intresserad kan jag förmedla kontakt. Om fem veckor kan de flytta från mamma Molly.

Domina Dixxie

Härom veckan hade vi trevligt besök av vänner som har Dixxie. Hon är en tik som är väldigt lik Rolff. Exempelvis brukar hon vara undergiven andra hundar. Hennes ägare kallade henne mesig.

Tills hon träffade Rolff.

Har ni sett nåt så ynkligt? Stackars Rolff. Hon dominerade honom totalt - på hans hemmaplan. Det är inte lätt att se ut som en "farlig dödsmördarhund" när man är en liten fjant...

pyspunka

Gårdagens jobbmöte var en urladdning. Så mycket oro jag gått och burit på!

Idag känns det hur mycket oro det var som pös ut.

Kroppen är som en ballong det gått hål på. Med min röda prickiga kjol på blir liknelsen ännu mer träffande.

Trasig, slapp, urblåst, tom, sladdrigt skal... men färgglad!

Allt blir bra. Snart.

inte riktigt årskrönika

Jag har inte riktigt ork för en riktig årskrönika fastän jag skulle vilja. Jag har inte bilder nog för att beskriva min mysiga jul och mitt nyårsfirande. Jag har inte ens lyckats ta en vettig bild på vår söta gran. Jag lyckas inte formulera allt det braiga, för allt handlar just nu om att det är lite jobbigt på jobbet. Det handlar om att vara rädd för att inte räcka till, att inte klara av...

Det kommer att lösa sig, och så fort jag känner det kommer nog bloginläggen ikapp också.

Tills dess:

Bästa stickupplevelse 2010: Sticklägret i augusti.

Bästa stickprojektet 2010: Hitte-på-koftan.

Bästa övriga stickrelaterade 2010: Online Stickcafé på Facebook (1061 medlemmar nu!)

Bästa i övrigt 2010: Jag bor i drömtorpet med dröm-mannen och söta husdjuren. Jag är Hemma.

Så allt ordnar sig och 2011 kommer att bli ett fantastiskt år - snart.