hejdå 2012

Jag gillar att läsa andras årskrönikor i bloggarna. Jag har nu börjat på en egen kanske fem gånger sedan igår. Det blir inte bra. Jag vill mest säga Urk om det mesta det här året (vädret, världsläget, orken, konditionen, vikten, humöret...) men vet ju också att det är ett gäng helt ljuvliga minnen som kommer vara det som lever kvar av året sen. Så jag ville liksom minnas dem lite extra.

Jag har gift mig.
(Jag har gift mig. Jag har gift mig. Jag har gift mig. Det är större än allt det andra så jag säger det fler gånger.) 

Jag har stickat.

Jag har spunnit (!).

Jag har träffat älskade vänner.

Jag (och vi) är älskade. 

Jag har inte rest så mycket i år (mer än till Stickevents), men vi var i Köpenhamn. Det var bäst.

Jag trivs hemma.

Jag älskar.

Jag klarar inte att skriva en årskrönika, men kan konstatera att jag har en hel massa att vara tacksam och glad för även in i nästa år. Nu hoppas jag på ett 2013 med Mer av det gnistrande, glada, sprakande och mindre av det dämpade, dystra. Jag trivs bättre sprakande.

På tal om sprakande har älskade maken tänt i bastun, så nu är det dags att fira nyår!
Gott nytt 2013!

spinn-dejt

Jag spinner för att må bra.

Min mycket märkliga och lite undandragna vinter hittills har varit lite ensam, men välbehövlig. Idag kröp jag ut ur en del av skalet och bjöd in fina Sandy att komma och spinna med mig. Jag har övat på Navajo-tekniken (kedjetvinna) och jag har fått lite flyt på att spinna merino. 

Och vi har pratat och myst och varit så där nördiga som bara två garnnördar som stänger in sig i ett torp kan vara. Tack Sandy för en underbar dag!

annandags-efit

Hm... Jag vet inte hur foto-vänlig den här mysbyxedagen i ett stökigt torp kommer att vara, men jag gör ett försök. Fler deltagare hittar du här.

Jag kom upp nån gång mellan 9.15 och 9.40. Medan jag hällde upp kaffe tänkte jag att mitt val för morgonen stod mellan de här tre sakerna: Gosa med katt och slappa i soffan, randig stickning eller spinnrock. Hittills har jag ägnat mig åt slappandet och datorn. Ska snart leka med stickningen.

10.20 Har fått sällskap av ytterligare en katt i min slapparsoffa. Några maskor stickade nu.

11.15 Tokigt intressant Efit det här... Jag sitter kvar på samma fläck och stickar, men det här sällskapet.

12.20 Många ränder blir det. Jag har 10 kvar, men jag ska nog spinna i stället efter lite lunch.

13.20 och...

14.20 Jag har fortfarande inte hamnat vid spinnrocken. Jag spelar födelsedagsspel.

15.20 Hjälper mamma med hennes lika randiga koft-stickning. Det ska plockas upp för att sticka ärmar.

16.20 Julmat för tredje dagen i rad. Tobbe är nöjd.

Eek... Jag glömde fortsättningen. Vi har stickat vidare jag och mamma och sett lite film. Alla djur sover, snarkar och gosar. Vi slappar. I morgon blir det nya tag...

God Jul

Till alla som läser, följer och gillar det jag gör och skriver - TACK och GOD JUL till er alla!

Här firas julen lugnt och lagom. Opretentiöst lagom, med ganska lite av allt. Jag spinner garn, stickar lite och funderar på livet. Just nu är det gott. Lugnt och gott.

en ny vän

Det har varit mycket i huvudet. Högt och lågt. Jag har dragit mig undan lite. Försökt satsa energin där jag orkat och däremellan funderat på vad Jag behöver. Jag kommer snart att komma fram till någon ny form av träning igen och jag kommer att hitta mer energi i alla möjliga vrår. Men tills dess har jag en ny vän som ska hjälpa mig dit och som sedan ska vara min tankekompis och kreativa kamrat länge, länge framöver. Jag har fått min spinnrock.

Det är en lyxig Rose från Majacraft.

Nej, jag är inte duktig än. Det gör inget.
Nej, jag vet inte vad det blir för garn jag spinner. Det blir vad det blir.
Styra och bestämma kan jag göra någon annanstans, någon annan gång.
Jag och rocken lär av varandra så länge, så smyger jag mig närmare att veta vad det blir för sort, hur mycket tvist, vilka fibrer som gör vad och så vidare... lite i taget.

Igår spann och tvinnade jag en hel massa. Jag testade en del, men även om garnet är lite hit och dit och lite som det blev är det såklart himla fint. Jag har ju gjort det! Jag gjorde till och med en egen "andean plyer" för att kunna tvinna det till ett tvåtrådigt garn. (Den gjorde jag av hård kartong och en papprulle. Det blev så bra så.)

Nu ska jag sätta mig vid min spinnrock en stund.
Vi hörs.

ny tröja

Rolff har fått en ny tröja, sedan han totalt slitit ut sin gamla.
 
Vi har en frusen hund och vi bor i ett gammalt hus, där det ibland drar längs golven. När man tar fram tröjan för att ta på den sitter Rolff som ett ljus och verkar längta efter värmen i den. Den glider ner i halsen en hel del, så det ska stickas knapp-band för att liksom hänga upp den i halsbandet. Det kommer att bli jättebra.

Och nej, det är inte reflexer och vindtätt och till för att vandra i skogen eller så. Det är en tröja. Att mysa i. Inomhus. Hunden är fin. Tröjan är fin och hunden älskar den.

Garn: Drops Nepal på stickor 4mm.

varmt fluff

Jag har stickat ett grått fluff att ha om halsen. En snodd i alpacka som jag kan vira tre varv runt hals och huvud, som värmer gott mot vinterkylan och som räcker för att täcka öron och huvud också när det behövs. Inomhus virar jag bara upp ett varv och låter den hänga löst över kläderna, som ett vintrigt smycke.

Fluffet tog ganska precis två långfilmer att sticka klart i lugn takt, och kan därför sägas vara en snabbstickad julklapp om så skulle behövas.

Jag har använt två härvor Viking Eco-alpaca. Det är ganska precist 250meter garn. Med mer garn kan du göra ditt fluff lite bredare om du vill.

Tanken med mönstret är att göra ett luftigt, vändbart plagg som blir snyggt lite oavsett hur det ligger om din hals. Det är ett sätt att låta garnet räcka så länge som möjligt och ett sätt att stänga in massor av värmande luftfickor i fluffet när det är virat om din hals.

Så här gjorde jag:

Garn: Viking Eco-alpaca – ca 250m (2 härvor)
Stickor: 6mm (80cm rundsticka)

Lägg upp 165m på en rundsticka. Sätt en markör för varvets början och börja sticka runt runt. (Akta så du inte vrider arbetet när du sätter  ihop det i en cirkel!)
Varv 1: Alla räta
Varv 2: (omsl, 1r) varvet ut
Varv 3: (släpp av en maska, 1r) varvet ut

Upprepa dessa tre varv ytterligare 14 ggr (arbetet mäter ca 23cm), eller tills garnet tar slut. Gör den bredare om du vill så klart, men då behöver du en tredje härva.

Spänn inte ut fluffet för hårt. Då blir det mindre fluffigt. Jag lade min platt mellan våta, varma handdukar för att få kanten att ligga slät. Sen hängde jag upp den på en byxgalge för att förlänga och torka den ordentligt.

Vill du hellre ha mönstret på en pdf - lätt att skriva ut?
Nu finns Fluffet att ladda ner gratis här. Man får mönstret på både engelska och svenska. 

  

ny tradition

Jag har länge tänkt skriva något om min inställning till traditioner, nya och gamla. Men orden har inte riktigt fallit på plats ännu, så det inlägget får vänta ett tag till. Frågan är dock om inte vår nyinstallerade adventsflodhäst blir en ny tradition på torpet...

It says "Hruurgh!". It is a hippopotamus. That is not my cow.

Flodhästen är ett internt Pratchett-relaterat skämt, som blivit del av både vår Köpenhamnsresa och vårt adventsfirande redan.

Filten

Det här bloginlägget har låtit vänta lite på sig, helt enkelt för att Tobbe och jag inte riktigt haft tid och ork tillsammans alls sedan bröllopet  förrän senaste veckan. Så idag spred jag äntligen ut vår allra finaste bröllopspresent över gästsängen, grät en glädjetår och tog några foton.

Tidigt i våras började det tydligen tisslas och tasslas om mig och min blivande make... Det var älskade Ulrika som fick en idé som hon spred utan att jag visste något bland stickerskor i hela landet (och i Finland!). De hade till och med en hemlig facebookgrupp som vi fick se efter bröllopet. Det blev en del av presenten i sig att se hur ni pratat ihop er om och åt oss!

På bröllopsfesten annonserade toastmastern att Åsa ville säga några ord och intet ont anande såg jag Åsa ställa sig upp med en stor låda i famnen. Hon hade förberett vad hon skulle säga och började läsa på en lapp och jag förstod inte första meningen... jag började förstå andra meningen... mitt i tredje meningen föll de första tårarna. Okej, jag är gansa lättrörd i vanliga fall, men det här tar priset. Jag har aldrig blivit så överväldigad av sån överväldigande omtänksamhet.

Runtom i Sverige har ett sextiotal (!) stickerskor stickat en eller flera lappar, till ett blivande lapptäcke till oss. Jag öppnade lådan och lyfte upp lapp efter lapp fylld med tid, möda, omtanke och personlighet. Många visste jag vilka de var ifrån innan jag hade läst lappen, för ni har tänkt till så fiffigt! Stickat in lite av vår gemensamma stickhistoria i era lappar! Det var så vansinnigt fint.

Vi kan aldrig säga tack nog för det här. Till Ulrika för idén, till alla stickerskor för era lappar. För all tanke och omtanke ni lagt i dem. Men TACK! Så mycket vi kan: TACK!

Som ni ser har vi inte börjat montera ännu. Det är fortfarande något vi diskuterar. Hur ska vi göra? Jag är inne på att virka, helt enkelt för att kunna anpassa mig till formen på lapparna och spara dekorativa kanter på vissa på bästa sätt. Tobbe tycker jag är galen och vill sy dem tätt ihop bara... Men jag kommer nog propsa på min virkning. Vad tycker ni? Och vilken färg ska jag virka med? Vill också poängtera att lapparna är utlagda på måfå på bilderna. Filten är inte komponerad ännu. Det diskuterar vi också...

stickamera lottar ut!

Hittade en finfin adventstävling där jag vill vinna!

Ni följer väl Stickameras kalender förresten! Finfina grejer varje dag fram till jul!

en icke-glamorös födelsedag

I tisdags fyllde jag år. Hurra för mig. Och det smartaste jag någonsin gjort var att ta ut en semesterdag bara för att fylla år. Inga särskilda planer. Bara en extra ledig dag i present. Jag njöt av att slippa vakna av väckarklockan...

I stället vaknade jag av att den här lilla damen kom och trampade mig på bröstet. "Ska inte du komma upp och ge mig mat och gosa lite? Va?" Nej,  det skulle jag inte. Jag sov ett tag till.
När man bor ihop med nån som jobbar natt kan man dock inte vänta sig att han ska vakna först och ha gjort frukost och så, men...

När vi väl vaknat båda två skickades jag iväg att följa den röda tråden. Röda rosetter var knutna här och där i en tydligt snitslad bana ut till ladan. Där ute stod ett paket med...

En taktisk stickväska! Maken älskar väskor och har länge klagat över hur jag förstör mina axlar med min kassa ryggsäck. Han har haft rätt. Nu fick jag en BRA ryggsäck (Rush 12 från 5.11, för de nördar som undrar) som dessutom är märkt med vårt namn. Väskan har så kallade molle-fästen så jag kan hänga på småväskor. Jag ser det som en ren sticktants-funktion för att hänga stickningar på packningen!

Sen började en slapp dag. Paket, frukost, Dr Who och mys.

Älskling hade bakat en cheesecake till mig! Den avnjöts med lite hallon-lakrits-marmelad.

Evert passade på att njuta extra av vårt mysbyxe-klädda stillasittande och verkade tycka att hela tillvaron var till för hans komfort. Ja, han är ju katt...

En av mina presenter må ni tycka är ett barnspel, men jag ÄLSKAR Lego-spelen och en ganska stor del av födelsedagen sprang jag omkring i Midgård och löste uppdrag.

Men vi tog oss ut i tråkvädret också. Det skulle handlas, och sån vardag är inget jag brukar blogga om men...

...lyckan väntade på Kvantum! Zeunerts julmust! Jag skuttade runt och dansade glädjedans så att andra kunder tittade snett på oss, men det var det värt. Zeunerts julmust redan på födelsedagen! Hurra!

På väg till affären rensade vi brevlådan och där låg ett paket till mig. När vi kom hem fick jag packa upp en skatt! Johanna har stickat sockor till mig - med solgula tår! Jag Älskar dem! Dessutom en himla fiffig modell som sitter bra på foten.

Sen åkte vi till svärföräldrarna för att hämta kött. Ja, vi köper en halv gris i taget direkt från en grisbonde... Vi åkte vid 18tiden. Då hade det redan varit mörkt i två timmar. Jag längtar efter lite snö bara för ljusets skull nu!

Man vet att man är hos svärföräldrarna när man hittar inte en utan minst 10 Hälge på dass...

...eller när det står frestande godisburkar på bordet.

och jag hade på mig nya sockorna som passar toppen att vika ner över skorna!

Vi åkte hem i snöblandat regn. Ett par minus till bara så hade det varit gnistrande i stället för deprimerande svart.

Väl hemma avslutade jag födelsedagen med att mörka påsar. Kotlett, karré, filé, skinkstek, revbensspjäll, fläsklägg, grytbitar, ben till hunden... Nu klarar vi oss hela vintern på schyst kött.

Det var en slapp födelsedag. Utan äventyr. Precis vad jag behövde... och behöver mer av!
(Och nu har det snöat lite! Ljus och gnistrande vackert!)

København

Vi behövde komma bort. Vi behövde få umgås med bara varandra och inte med vardag och jobb och måsten och borden...
Vi åkte bort.

En helg i Köpenhamn blev det. Helt utan måsten. Jag hann inte till Sommerfuglen som jag hade tänkt då de stängde kl 14, men det gjorde liksom ingenting... Helgen var till för att ta stunden som den kom - tillsammans.

Jag hade bara med mig mobilen till kamera, men det blev en del bilder ändå. Här är några, så kan ni också vila tankarna i Köpenhamn ett tag. Det mår man bra av. Jag har mått bra hela helgen.

Rådhusplatsens leguaner.

Fönster där de behövs. 

Vackraste konsolen?

Ströget och julhandel.

Artist was here. 

Korsvirkeskärlek.

Danska är roligt.

Fint färgglad stad.

Mer fin stad

Älskad älskad.

Tobbe hittar "Vill ha!" (Star Wars-LEGO)

Reservdelslager à la LEGO.

Vi lät fiskarna kalasa på trasktrötta fötter.
Tokmysigt!

Vi gick till Tivoli.

Jul på Tivoli.

En skulptur vi döpte till R2D2s födelse.

Vi gick på Glyptoteket.

Seth God of Hippos på Glyptoteket. It says "Hruuurgh!"

Tobbe går på museum ordentligt.

En del ansikten berörde.

Fasta rumpor och sköna damer.

Hieroglyfer.

Fin fågel.

Sen åkte vi hem.