dagen då katastroferna inte hände

Det finns en hemlig skatt på torpet. Snart är den inte hemlig längre, men när hunden hade BÄDDAT I SKATTEN i morse kan vi säga att jag hade lätt panik. Om skatten var trasig skulle det vara katastr... Det var den inte. Det gick bra.
(Och jag längtar efter att berätta om den här skatten när den inte är hemlig längre. )

Jag har varit handledare åt en student som skrivit sitt exjobb under våren, och idag presenterade hon sitt arbete vid ett slutseminarium och skulle få reda på om hon blir godkänd eller inte. Hon var nervös (inte jag) och det är klart att bli underkänd på ett exjobb är katastrof, då det sinkar ditt liv minst ett halvår. Men jag var lugn för jag visste hur bra hennes arbete var. Hon klarade det galant, med bravur och jag är stolt och glad och... ja det är toppen helt enkelt. Och jag har fått en ny grym kollega i yrkeskåren!

På eftermiddagen var det jag som var jury på ett exjobb och skulle tillsammans med en annan jurymedlem ha kommentarer på en students arbete. Jag var nervös, för jag hade uppriktigt sagt ganska stora förändringar och förbättringar att föreslå. Beroende på hur en student är och mår vid seminariet vet man ju aldrig hur de ska ta kritiken, hur välgrundad den än är. Men det blev ett jättebra och kreativt samtal kring vad ett exjobb är och bör vara... Det blev jättebra.

Dagen blev längre än jag tänkt mig och när jag äntligen kom till pendeln rusade jag... 1 minut till avgång! Jag hinner! "Pendeltåget mot Lerum, Alingsås har ny avgångstid..." 5 minuter, 10 minuter, 20 minuter senare än utsatt tid. Jag var så less. Stod och svor för mig själv och tyckte att det var en jävla katastr...

"Hej! Du får inte tycka att jag är galen, men jag älskar att sticka och jag läser din blog och jag tycker så om din Offe!"

Det stod en vänlig, leende människa framför mig och pratade stickning! Och jag blev alldeles rörd. Och glad. Den vänliga, leende människan visade sig vara Anna, som bor åt mitt håll! Så i stället för att sitta och svärande mumla och sen somna på den försenade pendeln hem, satt jag och log och stickade i regnbågsfärger hela vägen hem.

Inga katastrofer alls. Men en lång dag är en lång dag. Jag är alldeles trött. Glad torsdag!