stenhäll

Jag fick ull. En påse med merino och silke blandat och i en färgkombination som någon döpt till Stenhäll. Mycket passande namn. I ullen fanns alla grå, blå och gröna nyanser hos stenens yta och skuggor, men också lite gröngult som av lav. Jag har spunnit den ullen.

Det är första gången jag spinner den här blandningen och det var annorlunda. Man fick spinna långsamt och längre, taktfast men smygande.

Jag tvinnade det lite fortare och först tänkte jag att jag borde tvinnat annorlunda, hårdare... men nu är jag nöjd. Garnet är mjukt, mjukt, mjukt och följsamt. Och det är fortfarande en stenhäll, men med skiftningarna i så små fläckar liksom stenhäll mer på avstånd. Så ni får en liten stuga på bilderna... för perspektivets skull.