presenter

Jag är inte världsbäst på att få presenter. Jag rodnar och ber nästan om ursäkt medan jag sitter och öppnar paket och andra ser på. Som vid födelsedagar. Nej, det har inte alltid varit så. Jag är enda-barnet och har nog njutit min beskärda del av att ha blivit bortskämd genom åren, men det blev jättetydligt förra veckan då vännerna var här och öste lyxiga gåvor över mig. "Åh tack! Jag har nog nåt garn du skulle gilla som tack...", "Åh tack, men jag har ju inget åt dig..." sa födelsedagsbarnet. Missförstå mig rätt - Jag blev Jätteglad. Det är bara den där känslan av att öronen är Väldigt Röda när klassen sjunger Ja Må Hon Leva som kommer tillbaka med den sortens uppmärksamhetsfokus.

Då jag blivit lite prylallergisk och konsumtionsbantande på en hel massa plan, så är jag lite extra nöjd över årets klappar. Mycket hantverk. Mycket omtanke. Garn, fiber, handstickat och ytterligare en av Maria Carlanders "skål med pip" som jag fick av fina Johanna. Just skålen kom inte med på bilden. Inte heller en härva handspunnet garn från Amanda och en härva Fyberspates Scrumptious från Paulina.
Men bilden visar ändå hur löjligt bortskämd jag blev i helgen.
Fina kardade fibrer från Jämtland i naturtoner och lite vinrött från Kamilla. Jag ska nog ha alla nyanserna i samma garn... Ett fårskinn (!) och handstickade sockor från Ikan, mer handstickat från Johanna och mer handfärgade fibrer från Amanda.

Det ligger dessutom lyxigt garn och väntar på mig på paketutlämningsstället. Jag kommer åt det i morgon. Då har jag firat födelsedag i över en vecka. Jag är extremt bortskämd.

Om man sedan tänker på knappskatten jag fick av svärföräldrarna, fårskinnstofflorna från maken och klädbidrag till Gudrun Sjödéns prickiga vinterkollektionskläder från mamma... Den här födelsedagen var en jackpot. Helt klart. Jag som inte ens är särskilt bra på att ta emot presenter...