Tobbe fortsätter att göra virknålar. Den ena mer fantastisk än den andra. Han funderar på pinnars form och virkerskors grepp. Ur den gamla askens vresigaste parti, där fibrerna går hit och dit, karvar han fram den grova formen med rasp och putsar sedan till den mjukaste av mjuka ytor. Pinnarna är av ek hittills, men det pågår experiment med både fläderstam och asp. Jag kommer som sagt att ha med mig ett gäng till Rättvik till försäljning. Efter det kommer jag ha med på diverse stickevent när det passar. För det går inte att göra på beställning. "Man måste bli förälskad i den när man har den i handen", säger Tobbe. Och jag tror han har rätt.
