efit

OJ! Det är tydligen Ett-Foto-i-Timmen-dag idag! Det hade jag missat.
Så här paff blev jag när jag upptäckte det, och då var klockan 9.35. Jag sitter hemma och läser kunskapsteorier och har inte gjort något mer än att kliva upp, dricka kaffe och satt mig här. Jag är oduschad, okammad och har gårdagens mascara under ögonen.
 
10.30 Nu får det vara slut på sunket. Tar en dusch innan jag jobbar vidare.

11.20 Läser vidare. Rolff tycker jag är vansinnigt tråkig.

12.30 Tankepaus. Tobbe har vaknat och vi pratar om livet medan jag slyngpåtar (!). Jag har lånat finaste Kristins gaffel och slyngpåtar nu en låååååååååång snodd. vad jag ska ha den till kommer att presenteras i bloggen så småningom. Jag lovar.

13.30 Jag är fortfarande lika tråkig. "Användningen av narrativa analyser och metoder skall således uppfattas som en tolkande aktivitet..."

14.30 Älsklingen planerar vårt fredagsmys (Jag trodde han skulle bort i kväll, men han ställde in för att få vara med mig!) och kommer dragandes med Indiska Kokboken. Här ska kryddas Kofta Korma!

15.30 kom Larsson in och sa "Mjou". Sen dök han med huvudet i matskålen och är svår att ta bild på.

Bonusbild: 15.35 blev det så dramatiskt så jag knäppte en bild till. Tobbe och Rolff, som lekt och tränat i trädgården en stund, kommer in och Rolff har skaffat sig ett rejält skrubbsår högt upp på benet. Klant-hunden tog i lite för mycket i Jakten På Bollen. Han blir omplåstrad med salva på såret och lite bandage över av husse. Det är ingen fara med honom!

16.30 Jag erkänner ett guilty pleasure. Ett fånigt spel i Ipaden där jag klickar runt en minut...
(Jag ser det som en kreativ utmaning att de försöker få mig att lägga riktiga pengar på spelet. Jag ser hur långt jag kommer utan att spendera en krona...)

Bonusbild 17.10 Hämtar posten när vi är på väg till affären och hittar ett efterlängtat examensbevis. Jag blev godkänd för ett år sedan, men sen skulle en kurs till, intyg fixas och sen tappades nåt papper bort och... kort sagt: Efter många om och men har jag min lic-examen.

17.30 Vi är i affären. Roligare än så har vi inte.

18.30 Nästan hemma igen. Han kör. Jag påtar. 

19.30 Middagsäventyret har börjat. Lammfärs och Många Sorters Kryddor. Doftar fantastiskt!

20.30 Det här blir kvällens sista bild, för nu slår vi på en film och släcker lyset. Jag friterade popadums och Tobbe gjorde Kofta Korma. Jisses Amalia vad gott det var! Och ölet, London Porter, kan jag också rekommendera. Mörkt, sött och mustigt.

kurser på sv i höst

I veckan som gick damp Vuxenskolans kurskatalog ner i min brevlåda. Så nu kan ännu fler hitta de sex kvällskurser jag håller i den här hösten. Du hittar dem länkade i menyn till höger, men för lite extra reklamverkan tar vi det en gång till:

• 11 okt - Engelska mönster I

Vad står K, P, K2tog, ssk och YO för? Vad betyder gauge?
Var inte rädd för fantastiska mönsterböcker där mönstren råkar vara på engelska!
Lisa Åhlström går igenom grunderna och när du går hem känns engelska mönster inte alls omöjliga längre. 
Lär dig även hitta engelska stickmönster på nätet. 

• 25 okt - Engelska mönster II

En fortsättningskurs. 
Du kan följa stickmönster på engelska hjälpligt och får nu chansen att dechiffrera lite till. Vi går igenom olika uttryck. Vad är en provisional cast on? Hur komma vidare när en förkortning inte finns i ordlistan? Du får även lära dig ett fiffiga variationer på saker du trodde du redan kunde.

8 nov - Flätstickning I

För dig som tycker flätor ser krångligt komplicerat ut. Flätorna dansar över stickningen i kablar och komplicerade knutar - men hur går det till egentligen?
Vi knäcker koden. Vi går igenom både hur man läser mönster och hur man fixar själva stickningen. 
Grundläggande stickvana krävs.

15 nov - Flätstickning II

Du vet att det handlar om att maskor byter plats, men vad kan man använda tekniken till?
En kväll med inspiration och komposition med hjälp av flätteknik. Teckna dina egna linjer att dansa över stickningen, eller skapa en ny struktur med hjälp av maskor som byter plats här och där. 
Grundläggande stickvana krävs.

22 nov - Detaljer konstruktion

Det är din stickning och det är du som bestämmer hur det ska se ut!
Vi provar konstruktioner och ändringar för bättre passform. 
Olika uppläggningar, kantmaskor, avmaskningar, minskningar, ökningar som får slätstickningen att sluta rulla, plagget att sluta vrida sig och ger plats åt byst eller höfter på ett snyggt sätt. 
Grundläggande stickvana krävs.

6 dec - Detaljer dekoration

Det är din stickning och det är du som bestämmer hur det ska se ut!
Vi provar små dekorativa variationer och ändringar i uppläggningar, avmaskningar, kanter och texturer som kan pryda dina alster ytterligare. Grundläggande stickvana krävs.

dagens bästa

...är den nyuppsatta hängmattan i ladugårdsporten.

Här ska jag njuta av hemmet och solen så ofta jag kan.

snart dags för festival

Jag har lite bråttom med att få ett mönster att stämma. Ja, det stämmer redan, men diagrammet ska stämma med stickningen också... Det är en sjal som ska vara klar tills festivalen i Höganäs 8-9 september! Snart är det dags.

På söndagen håller jag kurs i Dubbelstickning och det finns tydligen ett par platser kvar (tips, tips!) och det är kursmaterialet till det jag sitter och leker med lite idag. När jag inte är ute i solen och fixar med torpet. Det är sådana här dagar jag lever för. Fix, pyssel, fint väder, en kram då och då, hemma.

typ efit...

Det var Ett-Foto-i-Timmen i dag... Jag har försökt att ta bilderna, men jag har haft dålig koll på tiden... Och det kanske saknas nån timme. Här har jag i alla fall lagt dem i tidsordning.
Dagen började med att jag släppte ut polarna Rolff och Larsson i solen. De fortsatte gosa på samma sätts om de ockuperat min säng ihop större delen av natten. De brukar inte få sova i sängen alls, men jag hävdar att jag hade lite extra anledning just igår...

Sen tog jag en tur på loppis själv. Jag var på jakt efter ljusstakar och snapsglas... Jag ska snart visa varför. Men jag fastnade länge på loppisen. Träffade trevligt folk, fikade lite, fyndade lite annat...

Jag stod länge, länge och grävde i en nyss påfylld knapplåda! Jag letade små, små knappar till muddar jag stickat. Jag hittade massa fint!

Här är anledningen till snapsglas-jakten... Vi bygger kakfat!

Vid klockan ett ringde plötsligt telefonen. Det var svärföräldrarna som satt i trädgården och undrade om vi var hemma! Nattjobbande fästman var yrvaken, men vi lyckades få fram en kaffepanna i alla fall! Kaffe hjälper alltid. Trevligt med besök.

Sen pysslade jag med mina muddar en stund. Mönstret har Kerstin Lindh gjort och det är med i kompendiet jag håller på att sätta ihop till Stickfesten Tor i oktober. Jag hoppas jag kan råda alla som är där att sticka ett par. Enkelt, men effektfullt. Och de handlade mycket om att komponera färger... De här är stickade i restgarner, och så hittade jag pyttesöta röda skjortknappar att sätta i!

Solen skiner så jag kånkar stege och målar lite vitt på fönster. Och så jobbar jag på ett litet motiv på vår numera gröna ytterdörr! (Den är inte smutsvit längre! hurra!) Men det är inte riktigt färdigt och lite kladdigt i kanterna ännu...

Nu slår jag på TVn och växlar mellan film och OS, medan jag pysslar. Först gjorde jag KLART muddarna genom att sy i knappar. Nu ska jag redigera mönster och sånt... Stickpyssel utan garn.

Bytt är bytt

Jag älskar garnbyten och liknande. Det är roligt att fundera ihop presenterna, tolka mottagarens svar, smygläsa bloggen och leta ledtrådar till vad just den här personen skulle kunna gilla. Det är helt klart mer än halva nöjet för mig.

En del byten har varit såna fantastiska fullträffar… Jag har fått garner jag annars inte hade vågat prova, eller som i våras ett nytt favoritgarn som jag inte hade sett innan dess (Schoppelwolles Cashmere Queen). Och det här senaste stickpåsebytet var ju som jag just visat alldeles ypperligt.

Ibland har bytena blivit ”fel” även om givaren försökt rätt. Jag har fått garn som inte passar mig, godis jag inte tyckt om utan i min tur bjudit bort, saker som inte alls är i min smak. Men det gör inget. För det är ju inte prylarna i paketet jag i första hand är ute efter – det är omtanken. Finns det omtanke i paketet har jag fått precis det jag bad om.

En gång kom ett paket bort. Jag vet inte vad som hände, men det kom aldrig nåt paket till mig. Jag fick en ursäkt och att det nog kommit bort på posten, och just den här bytesvännen var så snäll att hon då stickade en liten kompensationsgåva. Dock hade hon ingen möjlighet att skicka ännu en present värd 300kr (så klart), så det blev ett lite magert byte för min del. Men vet ni va? Det gjorde inget. För den jag skickade till i det bytet blev jätteglad. Och det är därför jag anmäler mig. Jag blir mer ledsen om jag inte får ett tack än om jag inte får ett paket.  

Om jag ville försäkra mig om att få precis det garn jag ville ha i ett paket på posten skulle jag arrangera ett garnbyte med en webshop. De får mina pengar och jag får garnet jag beställt. Toppen. (Men vet du? Även de paketen kan komma bort på posten! Det är en risk man tar liksom… Inte stor, men en risk.)

Självklart finns det de som går med i byten som mest fokuserar på vad de får och inte på vad de ger. En del är slarvigare än andra. Det kan ju vara trist för mottagaren, men det är på något sätt en risk jag är beredd att ta när jag går med i ett hemligt byte.

Det enda jag kan påverka är hur jag uppfattas som byteskompis. Jag gör det genom att ge bort saker jag själv skulle bli glad för, samt försöker matcha dem med vad mottagaren sagt att hen tycker om. Just nu håller jag på att plocka ihop mixa&matcha-paketet. Jag är nästan klar… Hoppas Madeleine blir glad!

mönsterpassning

Jag var med i Stickameras stickpåsebyte (Jag fick sy till självaste Stickamera-Ulrika, men mer om min presationsångest en annan gång. Det gick bra.) När ändå symaskinen var framme passade jag på att sy ett rundstickefodral åt mig själv. Jag valde mitt glada flodhästtyg i rött med ett knallgrönt band. Jag är mäkta stolt över min skapelse:

Ungefär samtidigt postade finaste fina Dödergök en bild på instagram. En bild på påsen hos sytt till bytet. Då tittade jag inte noga utan såg mest att det var fint med rött och grönt, men när jag letar upp bilden nu syntes det ju redan där att det var flodhästtyg. Men det hade jag alltså inte reflekterat över när jag sydde mitt fodral!

Lite senare, efter att jag visat upp mitt fodral på instagram postade Dödergök en bild till. "Skämmer bort min byteskompis lite extra" skrev hon. Och nu visade hon flodhästar! "Åhhhh" tänkte jag. "Jag önskar det är till miiiiig!"

Men "Snart i en brevlåda nära mig" skrev hon också, och jag tolkade det som att hennes byteskompis bodde nära henne. Jag svor lite för jag hade ju väldigt gärna velat vara byteskompisen som dels fick matchande väskor, dels blev bortskämd av finaste fina Dödergök.
Titta vad som kom i posten idag:

De var till mig! Brevlådan nära Dödergök måste ha syftat på den gula brevlådan hon lade paketet i, när det skulle hamna hos mig. Jag lade ut väskan på soffan för att fotografera den. "Platt och fyrkantig!", utropade Lilla Q. "Den är min!". Där har hon legat sedan dess...

TACK tack tack tack tack finaste Dödergöken! Man kan väl lugnt säga att du prickade väldans, väldans, väldigt mitt i prick!

Dunderklumpen

Via youtube kan man se hela filmen! Jag har inte tid just nu, men sparar den och vet att den finns där några knapptryck bort.
Fina, fina Dunderklumpen.

 

tryckare

De dansade till lugna låtar också... Söta galningar!

årets bildspel

Jag tog många färre bilder i år, så jag slog ihop det utan att göra skillnad på dagarna (för det är lite så man lever i Fattigskogen).

jag vill, jag kan, jag vågar

Jag håller gärna kurser i saker jag behärskar. Inte för att jag vet mest eller är bäst, utan för att jag vet att jag är ganska bra på att förklara. Det är angreppssätt och pedagogik som gör att jag håller kurser. Hade det hängt på bara kunskapsmängd hade jag aldrig vågat ställa mig framför stickerskor som stickat i 40 år och påstå att jag hade nåt att komma med... Jag kanske kan lite annat, men framför allt kan jag det på annat sätt. 

Detta gör också att jag är en fullkomligt usel kurs-deltagare. Jag vill lära in saker på mitt sätt i min takt och blir både frustrerad och otålig över att anpassa mig till en grupp när jag experimenterar med nya kunskaper. Jag läser hellre en bok, ser på youtube-filmer och framför allt - experimenterar i ensamhet. Att sitta bredvid en vän som kan svara på frågor, eller klappa lugnande på mig när jag svär fungerar också, men jag kan verkligen inte lära in i grupp... Det är synd, för jag avundas ibland den pingpong-match av studsande kunskap som ibland pågår mellan mina kursdeltagare.

Jag sade länge att jag aldrig skulle spinna, men nu har jag gett upp. Jag kommer att bli helt galen av det här också, men än så länge är nu spinnandet vad stickningen länge har varit - vila, experiment, kravlöst. Det har börjat smyga sig in krav i min stickning, och jag försöker hålla isär kraven och garnet så gott det går. Men jag ser hur jag framöver kommer att behöva stunder vid en spinnrock, där målet inte alls är Det Perfekta Garnet, utan Den Perfekta Stunden. Jag är ute efter rytmen, ljudet, ny kunskap som liksom ramlar ner i maggropen... Så jag har beställt en spinnrock. Jag får den inte än på ett tag, så den blir något att längta efter och se fram emot i höst.

Så hur fastnade jag? Jo, jag bjöd hem Elin. På tu man hand fick hon berätta och tipsa om hur jag ska tänka och röra händerna. På tu man hand spann jag mina första mini-härvor på slända. Jag förstod principen för att flytta tvisten i ullen ut över tråden...
På en eftermiddag hände det jag visste skulle hända. Jag var fast och ville mer.


Men sländan avbryter mig. Sländan behöver stanna. Jag får inte in rytmen, händerna får inte in känslan riktigt. Det blir fint och det är roligt men sländan kräver tankepauser jag inte vill ha. Så i Fattigskogen kidnappade jag Sandy och stängde in mig med henne, fina Johanna och en spinnrock i ett rum. Jag trodde jag skulle svära mer. Jag trodde jag skulle svära. Men jag blev vän med den vackra spinnrocken. Det är en trevande vänskap, men jag ser så fram emot att få sitta själv, i tystnad och bara trampa och njuta och leta efter rytmen, känslan...

 Här är min första härva. Jag är alldeles omåttligt stolt.
 
(BFL från World of Wool)

Tusen tack till framför allt Elin och Sandy men även Annuska! Ni har alla hjälpt mig på ett helt ovärderligt vis att våga lära på mitt sätt och trevande börja peta på ett nytt hantverk.

Annuska hade roligt åt mig när garnlotteriet avgjordes i Fattigskogen, för naturligtvis tog jag chansen. Det kommer förstås att ta ett gäng ulltussar innan jag vågar köpa dyr fiber som jag inte vet om jag behärskar att göra till vackert garn... men när jag nu kunde vinna det!

Jag vann två påsar av fibershoppens fina grejer och dessutom en hel del finfint garn!

hur ska jag nånsin...

Jag står i tacksamhetsskuld och är så oändligt lycklig att känna flera begåvade och generösa människor. 
Den här gången är det Kamilla som givit mig gåvor som får det att pirra i maggropen av tacksam lycka.
Hur tackar man för handgjorda keramikknappar?

Hur tackar man för en ljuvlig, svart stickad spetssjal som kommer att bli flitigt använd? Hur?

Jag börjar med att säga TACK!
Så ska jag jobba på att skämma bort dig tillbaka...

mixat&matchat

När jag kom hem igår låg ett paket och väntade på mig. Det var mixa&matcha-bytet och Madeleine med ljuvligt fina bloggen yarn-madness hade plockat ihop en Fullträff till mig. Kolla:

Hur kunde hon veta att jag klämde på Garnfilibabbas Purelife Revive hela Fattigskogslägret? Men jag köpte inte då jag inte riktigt kunde motivera priset då jag har liknande garner i skåpet, men jag är så sugen på att prova det! Så kommer jag hem till två alldeles egna nystan så här!
Jag fick också ett nystan alpacka, ett westknitsmönster jag inte hade ännu och ett mönster Madeleine designat själv. Ett alldeles fiffigt litet plagg! Det låg jättesmaskigt godis i paketet också. Jag undrar varför det inte kom med på bild...

TACK Madeleine! Ditt paket är inte färdigt ännu, men det är på gång!

Händer i Fattigskogen

Det var först Jannikas idé att genomföra något vi pratat om varje gång vi varit i Fattigskogen - fotografera allas stickande händer! Det är så häftigt att jämföra grepp, teknik och hastighet... Vi gör alla samma sak på olika sätt! Jag lyckades inte komma ihåg att fotografera alla, men det här kommer jag att fortsätta med. Det är riktigt roligt att bli riktigt nördig och verkligen studera de olika händernas grepp och arbete...

Stayin' Alive

Det är över. Semestern. Lägret i Fattigskogen... Jag sörjer. Ja, faktiskt. Det har varit alldeles underbart. Jag saknar älskade vänner. Jag saknar leendena och gapskratten. Jag saknar andetagen som gick ända ner i bäckenet...

Det blir en tuff höst. Det händer väldigt mycket roligt i höst, men jag kommer att ha fullt upp, på ett sätt jag skulle njuta av om jag var på topp, men det är jag nog inte. Känslorna sitter utanpå. Lättstressad. Lättgråten. Lättstött. Så första arbetsdagen efter semestern används till att bearbeta, njuta av de senaste dagarna inombords och till att upprätta tydliga, överskådliga och hanterbara listor över den närmaste framtiden. This too shall pass.

Så för att få stanna i Fattigskogen en stund till inombords bjuder jag på ett av lägrets gapskratt. Camilla och Annuska dansar (synkroniserat?) till Stayin' Alive. Ljuvliga, underbara människor!


Stayin' Alive... Det är precis vad jag också ska göra - med sådana här skratt-stunder i hjärtat!

(Det kommer snart mer Fattigskogsbloggande)

ledtråd 3

Jag kom på att jag inte visat denna! Jag var ju färdig redan i lördags kväll...
Det antyds att det sa stickas mer både neråt (plocka upp under icorden igen) och åt sidorna, så jag är nu väldigt nyfiken på hur det är tänkt. Så jag tänker inte uttala mig om vad jag tycker eller tror om den färdiga sjalen förrän den är klar, för Stephen West har överraskat med sina vändningar förr.

Men en sak kan jag säga och det är att den här KAL-en är ett fantastiskt sätt att hjälpa många att prova nya tekniker! Flera moment i sjalen vet jag folk som går kurser i för att lära sig, och här gör man bara precis som det står och när man är klar har man provat både intarsia och mosaik, icord, korta varv, upplockade kanter och lyfta maskor hit och dit. Men han förklarar enkelt och gör man bara som det står så blir det toppenbra. Heja Stephen!

efit

Idag blir det Ett Foto I Timmen (EFIT) med hjälp av instagrambilder.
Jag började dagen redan kl 8, men då var jag för trött för att komma ihåg att jag skulle ta bilder idag...

9.30 sitter jag och rättar saker och gör layout och grejar lite vid min dator. Intill ligger en liten kattfröken och spinner.

Kl 10.30 är det dags att resa sig och välja nästa syssla. Snart så. Det är mycket som ska göras idag. OS-gymnastik på TVn utgör bakgrundsljud. Jag är fortfarande alldeles sömnigt trött och har gårdagens mascara under ögonen.

11.30 Ett snabbt men mysigt besök av Susanne!
12.30 Jag syr! Lite hemligt så jag visar hunden som tycker jag är tråkig i stället... 

13.30 Jag syr fortfarande, men nu väljer jag tyg till nästa projekt... Inte lika hemligt.
Jag inser att jag behöver sytråd i fler färger, men nu får det bli vita ränder av tråd på saker.

14.30 Nästan klar gör jag fel (Jag är inte så bra på att sy)... Nåja, på't igen. Vita sömmar på grönt, men det här är en prototyp ändå. Funktion före form den här gången.

15.30 Jag blir avbruten i sömnaden av mer besök! Lena och Tommy tittar förbi på kaffe och prat. Vi planerar lite inför festivalen i Höganäs som Lena håller i, pratar stickning och mönster som jag pysslar med... Trevligt! Ni är så välkomna tillbaka när ni vill! (De blev himla rosa på bilden båda två... Men det är mitt fel. De är inte riktigt så cerisa i nyllet...)

16.30 Jag vinkar hejdå till först Lena och Tommy och sen Älskling som ska på jobb. Sen dyker jag i sybehören igen. Jag väljer färgglad dragkedja till ännu ett projekt!

17.30 KLAR! (Gjorde fel igen så jag trodde jag skulle stå och måla nu, men det här tog låååång tid. Man lär av sina misstag har jag hört? Men nu får Tobbelobbes virknålar och knappar bo i det här lite sneda, vinda och märkliga men lärorika fodral tills vidare. 
18.30 När katten är borta dansar råttorna på bordet. Tobbe jobbar så jag passar på att njuta av blodpudding som han avskyr...

19.30 Jag tittar på OS och fipplar på datorn. Vovven är väldigt rastlös och jag är inte helt säker på vad han vill, men han ska vara I KNÄT och absolut inte bredvid eller intill just nu...
20.30 Gör en massa tråk inför jobbet imorgon, men sydde klart nåt jag började på tidigare idag först. Så bilden är en kvart gammal, men jag har sytt ett stickfodral till mig - med flodhästar på!

21.30 En kopp te och lite mer OS på TV. Lugn stund innan läggdags. Då kommer Evert och kryper upp i mitt knä...

ledtråd 2

Igår stickade jag klart andra ledtråden i min Rockefeller. Jag är fortfarande nöjd med att jag lade till den lilla rosa kilen, men jag vet fortfarande inte säkert om jag kommer att tycka om den färdiga sjalen. Men det är en rolig och annorlunda konstruktion och jag tror att många lär sig nya stickfinesser med hjälp av den och det gillar jag!

Det händer grejer.

Det händer grejer. Vi har haft besök och fått en del hjälp, men vi jobbar så svetten lackar också.
Ladan blir ommålad - åtminstone in mot gården till att börja med. Det känns fint att gå in på Nääs Byggnadsvård och köpa svart slamfärg till ladugårdsportar...

Och Älskling har bytt ett par ruttnande brädor i porten och det blir skillnad som natt och dag det här. 

Men det är mest Älskling och Vännen M som arbetat med ladan. Jag har offrat min svett och min högerhand för vår ytterdörr. En tråkig säkerhetsdörr som varken är fin eller original blir nu skrapad ner på bara trät. Den ska åtminstone bli grön och ganska fin (i stället för smuts-vit och inte fin alls). Det känns både smärta och hjärta att ta hand om och göra fint i sitt hem. Heja torpet. Heja oss!

5 måsteprylar

Jag skulle ha fotograferat fem måste-prylar igår. Jag funderade en massa på det, men det liksom blev inget... Ett nytt försök fick ihop den här kombinationen:

Garn: Min kreativitet, min inspiration
Stickor: Mitt medium, mina verktyg
Ordlista: Mitt språk, mina ord
Foto på mig 5 år gammal: Mina minnen, den jag är
Förlovningsringen: Kärleken

Jag fuskade lite och tog saker som fanns i närheten, men det är så här jag tänkt kring utmaningen. Vilka prylar visar vad som är måste och viktigast för mig inombords? Jag kunde ha visat en bild på torpet igen, för det rymmer så mycket mer än rum, våningar, möbler och så... men det visade jag ju dagen innan!

tillsammans

Här bor vi tillsammans. Här bygger vi ett liv tillsammans. Här fixar vi som vi vill ha det tillsammans. Här är vårt torp. Vårt. Tillsammans.

hårt

Vi har jobbat hårt idag. Medan älskling var hemma röjde vi i ladan och sorterade en del av vår förvaring i militärlådor. De är fenomenala loppisfynd för att förvara saker i i ladan. Vi samlar ständigt på oss fler. Mus-säkra, platsekonomiska och automatisk sortering. Och så ser de rätt hårda ut.

Sen åkte älskling och jobbade, så jag och min mamma fortsatte att städa runt huset (takläggare släpper mycket skräp omkring sig!) och mamma har även putsat fönster idag! Uj vad det fejas och görs fint här! Jag har också gjort fint. Jag satte möbel-hjul på fina kofferten och packade om och rensade ut en del gamla kläder som låg i den. Så nu står den i hallen, på sina små hjul, och är förvaring för handstickade sjalar, mössor, vantar och koftor. Bästa sättet att sänka elkostnaden - ylle!

nöje

Det är lätt att ta bild på egna nöjen, men det är ju också vad jag allt som oftast visar här i bloggen. Så för utmaningens skull väljer jag att visa andras nöje. Att sitta intill och lyssna när fästmannen och svärfar pratar vapen måste vara lite som att vara en mugglare (som inte stickar) som lyssnar på när vi stickerskor pratar garnkvaliteter och stickstorlekar. Här sitter de och trivs och är riktigt nördiga om något jag inte alls förstår. "Kaliber, kaliber" säger de. Sen pratar de lite till och konstaterar att "den där de trodde det skulle vara 44 i... där var ju 44 alldeles för klent! Tänk så tokigt..." Det är ganska mysigt att sitta intill och liksom lyssna på när någon annan trivs. Då trivs även jag.

ravellenic-projekt

Jag har valt mitt Ravellenic Games-projekt. Det vill säga vad jag ska utmana mig med under OS. Det blir i grenen "wip wrestling". Och det blir en sjal som jag ska repa upp till hälften innan spelen börjar och sen ska jag sticka klart den. Det här blir en spark i baken för att få det här gjort. För Jag blev så ledsen att sjalen legat orörd sedan nyår. Ni förstår... Den är uppbyggd i långa "fjädrar", och när jag kom ända ner till kanten upptäckte jag att tre av fjädrarna blivit sneda - spetsmönstret är inte centrerat för att jag lade ett omslag på fel sida om en minskning för ca 20 cm sedan. Då passar inte kantmotivet.

Gör om, gör rätt. Så i kväll är min uppgift att trä en sticka genom arbetet, ett varv ovanför där misstaget uppstod. Sedan ska jag repa upp så att det skär i hjärtat, men sjalen är så fantastisk att den är värd att bli klar. Heja mig! Heja, heja mig!

Höstens kurser på SV

Nu har jag lagt in höstens kurser på Vuxenskolan i Göteborg i högerspalten. Klicka på respektive kurs så kommer du till SVs anmälningssida, där det också finns mer information om varje tillfälle. I höst håller jag endast kvällskurser på SV (3h/ gång) och har delat upp ett par kurser så att man kan välja att gå endast fortsättningskursen om man tycker att man behärskar grunderna, eller gå grundkursen och vara säker på att jag tar det från början...
Fråga gärna om du vill veta ännu mer!

De kurser jag håller är alltså:

• 11 okt - Engelska mönster I
• 25 okt - Engelska mönster II
• 8 nov - Flätstickning I
• 15 nov - Flätstickning II
• 22 nov - Detaljer konstruktion
• 6 dec - Detaljer dekoration

Jag har byggt om lite på bloggen.
Nu är det stickning och visalisa till höger och Lisa, bara Lisa till vänster.
Blogga kommer jag att göra som förut. Lite blandat. Personligt, men aldrig privat.
Vad tycks?