Jag jobbar, sover och när jag tittar upp över ytan för att få luft så stickar jag några varv. Jag vill skriva. Jag vill umgås. Jag vill göra planer för framtiden och hjälpa livet framåt. Jag vill känna mig levande.
Men jag har skrivkramp. Levnadskramp.
Jag återkommer, för ett djupt andetag, inspiration och massor av ord om livet jag kommer att hitta under soffan när jag väl kommer mig för att städa också...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar