Eddie

Jag har försökt komma på hur jag ska beskriva det - igen. Det är fjärde gången jag ser honom live, men första gången jag delar upplevelsen med Sambo. Vi skrattar inte alltid mest åt samma saker, men vi skrattade alltid samtidigt.

Eddie stod på Scandinaviums scen, och var så stor så stor, och så liten så liten, på samma gång. De stora skärmarna underlättade förstås, då hans minspel och mimspel är halva showen. Men samtidigt störde de, då man glömde att titta på den lilla riktiga Eddie nedanför... Men så blir det ju med stor arena-show. På något sätt kändes det mer på riktigt att se honom på lilla, lilla Harry's för några år sedan. Då satt jag längst bak, men hade ändå kunnat pricka honom i pannan med ett suddegum om jag hade velat.

Nåja, han var fantastisk ändå. Fantastisk.

Jag önskar det gick att citera, dela med sig av hans humor, men jag kan bara råda er att söka på YouTube eller nåt, för några blograder på svenska blev bara platt. Men idag har jag på mig T-shirten jag köpte ("Cake or Death?") och jag kommer på mig själv med att le ibland, när ett Eddie-citat i mitt huvud plötsligt passar in på något jag ser, gör eller tänker.

"Quod the f**k?!" (hihi)