stickhistoria

Att flytta till ett hus har inneburit många nya upplevelser jag inte hade räknat med. En är upptäckten av en massa lådor jag kanske visste fanns. Möbler som aldrig har bott hos mig innan, men som flyttar "hem" till ett hus de har väntat på att jag ska skaffa mig. Möbler efter farmor och farfar till exempel, eller lådor som jag inte minns, men som alltid har varit mina...

Idag packade jag upp en sådan låda, och lade innehållet i en av de ärvda möblerna. En blandning av babykläder och barnböcker var det, och jag satt och var sentimental när jag bläddrade i "Sagan om den lilla Farbrorn", "Tummen får en vän", "En bra dag för Johan" och "Sagan om den lilla, lilla gumman"... Nu står alla barnböckerna i gästrummet, så att alla gäster blir leende nostalgiska!

Och så hittade jag det här:

Mamma berättar gärna, apropå min stickning, att det enda hon varit riktigt bra på att sticka är "bebishjälmar". Ja, ni vet, bebismössa stickad i ett stycke...

Nu har jag bevis på att hon kan mer, för detta lilla set, som jag uppenbarligen hade på mig i december 1978 (Jag är född i november 1978) består, förutom hjälmen, av en liten kofta, också stickad i ett stycke! Rätstickad i ett jättemjukt garn, som jag inte kan identifiera. Moderiktigt brunt och enkel design i revolutionerande smart konstruktion. Man ser ju att jag har att brås på - eller hur?