lördag 13 augusti 2011

ledtråd två


Arbetet fortsätter... Jag Älskar hur Stephen West sätter samman sina mönster! Det här är så roligt! Trots att jag gjorde fel och slutade för tidigt på ledtråd ett och fick göra om ledtråd två för att det skulle stämma... så är den fortfarande rolig! Hurra - mot ledtråd tre!

9 kommentarer:

  1. Blir jättesnyggt! Åh jag har fått MITT garn så nu kan jag börja!

    SvaraRadera
  2. Det här skriver jag bara till dig för jag vet att du tar det på rätt sätt. Dessutom skriver jag det av ren nyfikenhet. Jag har nu sett hur många som helst varianter av den där sjalen, alla i lika fina färger och garner (din kombination är jättevacker) men jag förstår ingenting. Jag tittar och tittar och mina ögon försöker hitta vad alla är så kära i. Hjälp mig Lisa för jag vill förstå. (Jag vill inte att någon anan som läser det här ska känna sig påhoppd, det här är verkligen ingen disskommentar.)

    SvaraRadera
  3. Men jisses jag kan tydligen inte skriva alls längre, skyller på feber! :)

    SvaraRadera
  4. Jättesnygg färgkombo!
    @Dödergök: Jag tycker sjalen andas Kaffe Fassett och 80-tal. Är inte frälst heller fast jag stickar två st. Det roliga är väl att det känns lite härligt nygammalt och att Stephen West är en star. Som vi är struck by.
    Jag tycker det är oerhört skoj också med en KAL där vi är så många som är med!
    Och jag tycker Lisas färgkombo är assnygg och jag tror din sjal kommer att bli skitsnygg och kännas very 2011 :)

    SvaraRadera
  5. Jag svarade Göken i ett mail - men jag kan skriva här också:

    Vet du - jag förstår precis. Om jag bara ser på sjalen som en sjal, så är den inte jättesnygg alls... (Jag vet nu hur slutet ser ut) jämfört med mycket annat Stephen West har gjort. Det är ingen Spectre, ingen Clockwork. Ändå tycker jag min är snyggast av de jag sett. MEN - mönstret. Hur han enkelt förklarat intarsia som teknik, mitt i mönsterinstruktionen. Inga konstigheter, bara toksnygga möten mellan färger, maskor som dyker upp från ingenstans (ökning OCH färgbyte på samma ställe). Det är det jag är kär i. Hans känsla för stickningens möjligheter - på hans sätt. Jag kommer aldrig bli intarsia-designer, men ska jag sticka i färgblock är det nog alltid Stephen West jag kommer titta åt först.

    SvaraRadera
  6. Miastick! Å du har så rätt, jag får också Kaffe Fasset känslor och så tänker jag på konstiga overzised tröjor med intarsia och så stannar det där för mig.

    Lisa! Jag håller med dig om att din är snyggast och jag gillar dig så mycket för att du skrivet det du också! :) Dessutom förstår jag att det är julafton för en mönsterkonstruktionsnörd! :)

    SvaraRadera
  7. Måste nog också erkänna att det som du stickat hittils, nu bortser vi från färgupplevelsen, ser något konstigt ut. Men jag får väl ha lite tålamod. Jag kanske kommer att ändra mig. Jag fick däremot inga som helst Fassettkänslor. Men vi är ju som väl är alla olika.

    SvaraRadera
  8. ...och jag som tycker att den där sjalen ser ut som skit. Alltså själva mönstret. Knäppt, liksom.

    SvaraRadera
  9. Elin: Ingen tvingar dig att tycka om den. Den är speciell och antagligen ett mönster som gått mig förbi helt om jag inte deltagit i KALen. Tror dock inte man ska tänka sig den utspänd som en triangel utan i lager av färgfält snodda runt en hals. Jag tror verkligen den kommer att vara fantastisk som sådan sjal. Sen är mönstret välskrivet och logiken i den oklanderlig. Och så älskar jag mina garner i den. Så jag tycker den är konstig men ljuvlig. Tur att vi får tycka vad vi vill...

    SvaraRadera