Grön och lite pinsam, men äkta och inte alls illa ment. I mitt fall är det inte alls missunnsamhet - Jag vill inget illa till de som har/får/kan och jag unnar er/ dem alltihopa. Men jag vill också.
Varför är det fult att säga att man är avundsjuk? Det är vi väl allihopa på nånting. På någon. På några. Avundsjuk, men inte missunnsam. Lyllos dig/dem/er liksom...
Det finns ju två olika sorters avund... En, där man är alldels ifrån sig av avund, inte tycker att den andre förtjänar nåt gott... Sen en bättre sort, den där man är mer positiv och gärna unnar den andre något men samtidigt önskar att man också fick det/fick uppleva nåt... Så jag tror nog att det är den andra sortens avund du känner :)
SvaraRaderaJag är avundsjuk på de flesta förjämnan, tycker att det är töntigt att det är så tabu med avund. Som du säger, så länge man inte är missunnsam..
SvaraRaderaJag är också avundsjuk på lite allt möjligt, men det betyder ju inte att jag inte tycker att de personer jag är avundsjuk inte förtjänar det de har, utan bara att jag också vill ha det. Och jag kan inte riktigt tycka att det är fult att vara avundsjuk, så länge man inte är misunnsam, precis som Arga Stickaren skriver.
SvaraRaderaSen tycker jag att det är farligt lätt gjort att hamna i jämförelsen "men alla andra har det ju så himla bra" dom har fina hus, kommer med smarta idéer, har underbara barn, gör roliga resor, går på roliga fester, gör smarta affärer osv. Men har svårt att inse att familj A har fint hus, person B kommer med smarta idéer, familj C har underbara barn osv. Och att jag inte kan förvänta mig att ha allt som A, B, C osv. har sammanlagt.
Det sista blev visst ett litet sidospår... :)
Jag håller med! Jag ägnar visserligen alltför mycket tid åt jämförande och avundsjuka (misstänker starkt att det finns andra, mer konstruktiva tidsfördriv) men är ytterst sällan missunnsam. Antingen för att jag känner och tycker om personerna i fråga och därför unnar dem allt fint och bra, eller helt enkelt för att det är toppen när folk gör roliga-bra-fina-intelligenta saker och att jag faktiskt är otroligt glad att de gör dem.
SvaraRaderaMen sen är det ju det där med att VILJA SJÄLV OCKSÅ. Det är besvärligt. Och internet gör ju obegränsade mängder jämförelsematerial konstant tillgängligt. Det har jag inte alltid lätt att hantera. (Därför tack Ilsefin för din väldigt vettiga kommentar: så ska jag försöka tänka mer.)
Lite avund tror jag är nyttigt för utvecklings skull. Man kan också välja att kalla det för inspiration eller motivation. Det kan bli en positiv drivkraft som hjälper en att nå nya och oväntade mål. Men för mycket avund, och missunnsamhet, tror jag skapar en mörk själv och så vill ingen leva.
SvaraRaderaJag håller med Ilsefin att det är lätt att tänka att alla har allt... Så är det ju sällan.
Det är inte fult, det är tvärtom befriande! ALLA känner det någon gång, i något sammanhang! Och det är väl sunt att erkänna och reflektera över det! Och som du mycket riktigt påpekar, det betyder inte att man vill ha monopol, men att man OCKSÅ vill...
SvaraRaderaHa en bra helg! /Blenda
Det som är problemet med avundsjuka är väl om man låter den ta överhanden och man missar att se allt bra som man själv har/är!
SvaraRadera"Jag vill också" är ju inte fel i sig, utan det är väl när det blir som Ilefin skrev; "alla andra har ju.." som man glömmer bort att vara tacksam för det man själv har i sitt liv. För man kanske inte har A, B, C men man har D, E och F! =)