Min Stickfest i Väst startade ett dygn tidigare för mig i år, för bästa Kamilla kom och sov en natt hos mig och vi pratade om workshops, stickning, garn och livet. Och Kamilla hade med en present till mig! KNAPPAR! Kolla!

(foto: Kamilla - som även GJORT keramikknapparna til höger!)
De är från Malaysia! Helt galet fina faktiskt.
Tidigt fredag morgon åkte vi ut i dimman.
Att åka till Grötö är att lämna vardagen bakom sig. En vardag som varit lite jobbig senaste veckan, så det var att verkligen åka från fastlandet till en ö av ledig, ljuvlig inspiration.
Väl framme satt vi i solen och stickade hela fredagen. Vid varje färja som anlände blev det kramkalas med ljuvliga stickbekantingar! Hela jag kändes som pipljudet hundleksaker brukar pipa... Vackra människor med vackra stickade plagg så långt ögat kunde nå. Lycka. Ren lycka.

Väl framme satt vi i solen och stickade hela fredagen. Vid varje färja som anlände blev det kramkalas med ljuvliga stickbekantingar! Hela jag kändes som pipljudet hundleksaker brukar pipa... Vackra människor med vackra stickade plagg så långt ögat kunde nå. Lycka. Ren lycka.
Kerstin närmast kameran är en ny men ljuvlig bekantskap. Jag hoppas vi får all anledning att ha med varandra att göra igen!
Röd fläta betyder att vi är med i Online Stickcafé. Grön fläta betyder att vi ska till Fattigskogen. Kamillas flätor är de häftigaste.

Det är lite extra häftigt att se Marie sitta och sticka. I år hann hon med det mer än tidigare år då hon fixat och donat så mycket och mest rusat runt som en superorganiserad Superwoman! I år fick hon slappna av mer. Good for you Marie!
Här sitter i stället Superwoman själv - Linda, Super-organisatör och ledare av SiV-teamet - och Wille som just på den här bilden inte har sin virkning i knät. Åh vilken snygg tröja det håller på att bli!
Wille var med på min workshop i att sticka flätor på lördagen och jag som var så nervös. Jag har inte lärt ut just flätor innan, men det gick så bra så! Tack alla som var med! (Bilden ovan är alltså från lördagen och tagen med mobilen på mina förberedelser inför workshoppen.)
Kolla brudarna har anlänt! Camilla och Catarina och mellan dem står självaste Snabbaste Stickerskan i Väst - Marianne Fröding!
Och DÄR tog kamerabatteriet slut.
Sen kom invigningstal av Karin Öberg, som var fantastiskt inspirerande. Sedan god mat, ett shoppingtorg som var alla stickerskors definition av himmelriket och stickprat, stickmänniskor, sticktävling, stickglädje och stickkärlek hela helgen! Stickerskor är bästa sortens människor. Man blir varm ända in i själen av dem!
På Torget var jag lite extra glad över att det gick så bra för Lena att sälja de handfärgade garnerna från EasyKnits och Babylonglegs som jag hade tipsat henne om att köpa in... Tant Koftas koffertar var överfulla av färggodis! Karin Öbergs bord med lin var som en vacker palett... Och jag vågade knappt peta på Annuskas fibrer. Jag ska hålla mig ett litet tag till från ytterligare en hobby... Och Deisys och Karmas bord var så där dignande. Det slutade med att jag bara köpte garn till mitt lilla randiga projekt som jag inte vet vad det ska bli...
I mobilen hittade jag sedan bild på Camillas nya partyglasögon:
Min egen Grötö-stickning i år blev ett randigt experiment i Zauberball och Gepards CottonWool. Jag kanske visar det färdiga resultatet om det blir nåt!
Här är en av Kamillas bilder av söndagen då Alla Satt I Solen och Njöt!
Jag längtar tillbaka!
Jag längtar tillbaaaaaaka!
Jag längtar tillbaaaaaaka!
Hej kul att se och visst är stickerskor underbara människor. Nu jobbar jag för fullt (mailar) på att komma med till Fattigskogen. Och ett rött armband ska jag sticka me!
SvaraRaderaVilket underbart inlägg - jag blir så glad av att läsa det!
SvaraRaderaDet är en så fantastiskt bra beskrivning av glädjen med sticklivet att jag bara måste dela med mig av länken till den till mina "icke-stickande" vänner :-)