torsdag 9 augusti 2012

Bytt är bytt


Jag älskar garnbyten och liknande. Det är roligt att fundera ihop presenterna, tolka mottagarens svar, smygläsa bloggen och leta ledtrådar till vad just den här personen skulle kunna gilla. Det är helt klart mer än halva nöjet för mig.

En del byten har varit såna fantastiska fullträffar… Jag har fått garner jag annars inte hade vågat prova, eller som i våras ett nytt favoritgarn som jag inte hade sett innan dess (Schoppelwolles Cashmere Queen). Och det här senaste stickpåsebytet var ju som jag just visat alldeles ypperligt.

Ibland har bytena blivit ”fel” även om givaren försökt rätt. Jag har fått garn som inte passar mig, godis jag inte tyckt om utan i min tur bjudit bort, saker som inte alls är i min smak. Men det gör inget. För det är ju inte prylarna i paketet jag i första hand är ute efter – det är omtanken. Finns det omtanke i paketet har jag fått precis det jag bad om.

En gång kom ett paket bort. Jag vet inte vad som hände, men det kom aldrig nåt paket till mig. Jag fick en ursäkt och att det nog kommit bort på posten, och just den här bytesvännen var så snäll att hon då stickade en liten kompensationsgåva. Dock hade hon ingen möjlighet att skicka ännu en present värd 300kr (så klart), så det blev ett lite magert byte för min del. Men vet ni va? Det gjorde inget. För den jag skickade till i det bytet blev jätteglad. Och det är därför jag anmäler mig. Jag blir mer ledsen om jag inte får ett tack än om jag inte får ett paket.  

Om jag ville försäkra mig om att få precis det garn jag ville ha i ett paket på posten skulle jag arrangera ett garnbyte med en webshop. De får mina pengar och jag får garnet jag beställt. Toppen. (Men vet du? Även de paketen kan komma bort på posten! Det är en risk man tar liksom… Inte stor, men en risk.)

Självklart finns det de som går med i byten som mest fokuserar på vad de får och inte på vad de ger. En del är slarvigare än andra. Det kan ju vara trist för mottagaren, men det är på något sätt en risk jag är beredd att ta när jag går med i ett hemligt byte.

Det enda jag kan påverka är hur jag uppfattas som byteskompis. Jag gör det genom att ge bort saker jag själv skulle bli glad för, samt försöker matcha dem med vad mottagaren sagt att hen tycker om. Just nu håller jag på att plocka ihop mixa&matcha-paketet. Jag är nästan klar… Hoppas Madeleine blir glad!

4 kommentarer:

  1. Jag känner precis som du! Det är egentligen inte så himla viktigt vad som finns i paketet, det är mer känslan av att någon har tänkt på mig. Sen är det ju alltid en bonus om det är något fantastiskt i paketet ;)

    SvaraRadera
  2. Du har så rätt! Känslan att få ge något som känns speciellt värmer gott. Jag har aldrig blivit besviken på ett byte. mina byteskompisar har vait perfekta! Kram

    SvaraRadera
  3. "Finns det omtanke i paketet har jag fått precis det jag bad om." Ja men precis! Och de gånger det är grejer man gillar och kan använda (vilket har varit oftast, faktiskt) blir man ju påmind om omtanken varje gång man använder eller ser grejen.

    SvaraRadera
  4. Bra skrivet, jag blev så himla glad när jag skulle sy en väska till dig så jag hade till och med glömt bort att jag ska få en själv också. :) Men det är uttänktheten och omtanken som är det fina med byten och sen att man kanske ramlar på någonting man andrig skulle ha provat annars.

    SvaraRadera