Pörkenäs

Jag har varit i Finland. Jag har hälsat på fina Mikaela-vännen.

...och vi har varit på Stickläger som Mikaela och hennes Garnstugan anordnade. Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg här. För att kunna åka på stickläger måste man ha garn med sig, så Mikaela började med att nysta garn hela första kvällen.

Nystan på nystan växtfärgat garn som hon ska randa i en Offe! Det blir så fint, så fint.

Nu har ju Mikaela i och för sig en hel del garn sedan innan... En hel garnbutik till exempel.
Garnstugan är inredd som i ett hörn av M-boden. En liten, mysig, lokal livsmedelsbutik som Mikaela driver.

Och här finns skatter i hyllorna förutom garn. Som svensk turist gottade jag mig särskilt åt hallonsodan "Limonadi", som uppriktigt sagt är alldeles löjligt god.

Ja, jag behövde ju också nåt att sticka på förstås! Och även om jag hade med mig en massa garn och projekt, så kunde jag inte motstå Donegal Tweed i grönt. Så jag köpte ögonaböj sex nystan och lade genast upp till en kofta. Mer om den en annan gång.

Sen, så småningom, så åkte vi till Pörkenäs.

Det är en lägergård som ligger gömd bland tallarna, alldeles vid havet. Så vi började med att gå ner och titta på havet. Här är det vackra Pia som råkar posera för nästan ett vykort.

Så innan allt stickandet började så njöt vi havsluft en stund.

Eller... tja... Pia började sticka där och då.

Men mest satt vi sen uppe i lägergården i dagarna tre och stickade, stickade, stickade och stickade.
Jag höll kurs i dubbelstickning på lördagen, men då var jag upptagen med det och tog inga bilder, så här är lite av hur det såg ut i övrigt. Stick, stick, stick, stick, stick...




Garnstugan hade dukat upp hela butiken längs ena väggen, så om någon lyckades sticka klart något, var snart nästa projekt igång, med nytt garn.

Själva lägergården är ett äldre hus med vackra vinklar och vrår. Allt i grått och naturvitt.



Och när jag inte stickade på min kofta så lade jag upp en ny dubbelstickning.

Tänk att det är mitten av september och vi kunde sitta ute i solen och sticka hela fredagseftermiddagen. Det blev till och med nästan för varmt! Men ingen vågar klaga på värmen när man sitter och stickar med havsutsikt.

Ljuvliga Viveka skrattar ett av helgens många hjärtliga skratt.

Bilden blev så söt på Towa, då hon sitter på en ganska hög soffa och dinglar med benen!

Samtalen och skratten handlade om allt från regnbågar och änglar till kall paj och microvågsugnar, från garn och stickor till dialekter och ord. Jag älskade verkligen dialekten som pratas här runt Jakobstad och jag har lärt mig några dialektala ord på svenska och några användbara ord på finska. Niin on.

Här zoomar jag in lite. Kolla in Sivs virkade sjal!

Här är det Christel som håller på att övertala sig själv om att hon också behöver lite tweed-garn...

Och halskragen hon stickade i Jawohl Magic-garn blev himla fin den också!

Och här är det Mary som stickar strumpa.

Pia stickade på en jättebredrandig Offe i Estelle. Jisses så mysig den såg ut att bli! (10 varv per rand!)

Men allra mest tog jag nog vara på att få vara nära den här älskade människan så mycket jag hann med! Fina, fina Icka.

Lördag kväll var ljuset alldeles extra magiskt, så vi gick ner till havet igen och tittade på solnedgången. 
Stickerskor i solnedgång. Vackra människor på vacker plats.

Här är det Mikaela som försöker fånga ögonblicket med mobilkamera. Jag fångade Mikaela med min kamera i stället. Jag önskar man kunde fånga mer än ögonblicket med kameran. Jag önskar man kunde liksom buteljera såna här fina stunder med fina vänner, så man kan ta fram dem när man behöver dem. Så man kunde få sticklägerhelger att räcka riktigt, riktigt länge.

Förresten... Jag som är lite av en skogstomte tyckte nästan att den där solnedgången och havsutsikten blev ännu vackrare sedd mellan trädstammarna...

Kiitos alla ni som var med på Pörkenäs, för värme, skratt och inspiration!