hemlispaket nummer två

Jag fick paket igår. Från min hemlis i hemlisbytet. På lappen som följde med framgår att jag antingen känner hemlis, eller att hemlis följer mig i sociala medier... men egentligen inte så mycket mer. Presenten visar dock att hemlisen vet precis hur man gör mig pipande lycklig! TACK fina hemlis för kola och lakrits (bästa, bästa lakritsen!), lyxigt kaffe och söt marmelad. Och så garnet. Garnet.

Jag vet inte hur du lyckats, men du har prickat garnet jag inte haft tid för, men varit så nyfiken på. Jag fick två härvor från Solkustens Ullspinneri och jag blev så glad! Ännu en småskalig pärla och ett garn jag inte provat ännu! Tack snälla snälla hemlisen! I nästa paket får jag veta vem du är och får jag chansen nån dag ska du få en tackkram av kramigaste sorten. 

Orbit

Jag har stickat en sjal. Den heter Orbit. Jag lade upp till sjalen med designern sittande bredvid mig. Jon sa "Jag tror jag skulle ha bytt till fyra komma fem". Jag sa "Men jag stickar så löst, och se så fina maskorna blir!" och höll kvar vid mina fyror. Man ska alltid lyssna på designern. Min Orbit är lite mindre än vad jag hade velat ha den, men den blev ändå jättefin! Sjalen får Jon tillbaka av mig, då han vill visa upp sina sjalar även i enfärgade garner. Det känns ju fint, men jag kommer allt att sakna den.

Mönstret Orbit släpptes nämligen först i Easyknits sjal-klubb. Det är en klubb där man prenumererar på mönster och garn och i Easyknits fall designar han sjalar i sina sushi rolls - Ett garn som långsamt ändrar färg. Men min Orbit är stickad i tre härvor Splendour DK, en silkeblandning som faller tungt, glänsande och vackert. Mönstret är fiffigt och egentligen mycket enklare än det ser ut. Uppbyggt enligt pi-modellen med rätstickning i mitten, sen ett litet spetsmönster varvat med mosstickning och sist ett zig-zag-mönster som var lätt att memorera. Det enda som var jobbigt var kanten! Jisses vilken lång i-cord. För all den där krulliga volang-igheten längst ut gör man med en I-cord som är 4 gånger så lång som omkretsen... Jag trodde aldrig den skulle ta slut! Men det var värt det.

Som vanligt är husdjuren nyfikna när man fixar och trixar med nåt och den här gången var det Grimm som blev modell intill det stickade. Han var helt enkelt i närheten och det är lättare att få honom att stanna än att gå därifrån... Och så blir det ju gulliga bilder också.

Nu har jag många projekt på min att-göra-lista, men frågan är om det inte blir en Orbit till nån gång. En vilosam stickning som man inte behövde så mycket koncentration för. Till mig själv. På fyra komma femmor... 

kalaslördag med utflykt

Idag har jag flängt omkring lite. Alldeles för mig själv, men jag har träffat lite folk här och där på mina äventyr. Jag började med en tur till loppisen Vinden i Alingsås, så där som man gör på lördagförmiddagar. Men idag var ingen vanlig lördag... Jag lämnade två kassar med saker och köpte ingenting! Nähä? Jaha? Nu då?
Lite förvirrad och med en del tvivel om jag var riktigt frisk eller inte åkte jag till dagens viktigaste mål: GarnTuas kalas! GarnTua är min närmaste garnaffär och ligger vid stora torget i Alingsås. Det finns en fin garnaffär till i Alingsås, så det är en lyxig småstad, men GarnTua firade idag att butiken har funnits i 70 år! Det är ju jättehäftigt! Klart jag ville vara med och fira! Grattis GarnTua!

På kalaset bjöds på kaffe och kaka och fina erbjudanden. Det är svårt att gå ifrån Sandnes Alpaca-Silk, så det var nära att jag köpte mer. Men jag har redan ett par nystan som jag klämmer på ibland. Mysgarn.

Langs Jawohl Magic vet jag ju hur fint det blir uppstickat, men jag behöver det ju inte... Herregud, man skulle kunna tro att jag utvecklat nån form av karaktär?

I stället blev det två små nystan Mandarin Petit som ska bli en present, som fick följa med hem.

I butiken satt nämligen Therese Hagstedt och signerade sin bok "Färgglad Virkning" samtidigt som hon visade en massa färgglad virkning och då kunde jag inte stå emot två somriga, glada nystan. Jag är inte mer än stickerska.

Tack GarnTua för kalaset! Och Grattis till jubileet!

Sen fortsatte mina äventyr. Ett litet uppdrag i bygghandeln (Varför blir den unge killen i snickarbyxor fortfarande förvånad när en 35-årig kvinna säger "balksko"och vet vad det betyder? Det irriterar mig!) och sen en utflykt ända till Vara. Jo alltså, vi behöver nya trädgårdsmöbler och när man via Blocket hittar en grupp som passar till ca 1000kr mindre pris än allt annat man sett, ja då åker man till Vara. På vägen passade jag på att titta in på två ställen jag kört förbi flera gånger och undrat över. Nu undrar jag inte längre. Nu vet jag, att jag har hittat två nya smultronställen! Loppis-ladan i Naum hade en hel massa fint (men jag köpte bara en liten pall! Heja mig!) och hit ska jag definitivt komma tillbaka.

Och så svängde jag in till Torp Kringeläng. Jag väntade mig ingenting och hittade Världens Mysigaste Café och loppis/kuriosa-ställe!

Hit ska jag ta gäster i sommar och hit tänker jag åka för en mysig kaffe mer än en lördag framöver!

Här köpte jag bara en kopp kaffe, men nu när jag kommit hem tycker jag nästan att jag borde ha köpt en fin plåtask jag såg...

Det här har varit en fin lördag hittills. Nu ska jag blocka en sjal innan vi tänder grillen och laddar för en lördagskväll med lammspjäll till middag och cheesecake till efterrätt. Jag har det faktiskt himla bra.

det här med våren...

...är magi.

I helgen rev jag bort ris i perennrabatten och blev alldeles lycklig av att se det spira där under!

Rolff har längtat efter att det ska torka upp lite och likt en katt lade han sig och njöt, i solstråle efter solstråle. Vår hund är en vårhund.

Lite här och där sticker det upp krokusar och snödroppar och jag är så glad för de lökväxter som redan fanns, som jag petat ner och som jag kommer att lägg till framöver, för det är lika roligt att se dem titta upp varje vår!

I söndags fick jag också lägga mig på min favoritplats för första gången i år. Hängmattan jag hängt i laduporten är fortfarande en av trädgårdens allra bästa idéer.

I morse hade frosten lagt sig över spirande knoppar och lökväxter som börjat titta upp. Hela världen rök i morgonsolens strålar.

Och hundpromenaderna blir bara finare och finare och mer och mer uppiggande, ju mer ljus jag möter och ju grönare skogen blir. Det här är det vackraste jag vet - Solljus sipprande mellan stammarna i välmående, mossig blandskog. Hej våren!

gökbesök

I helgen som gick hade vi besök av en fin stickvän - Dödergök - och hennes man. Vi har ätit god mat, pratat stickning, stickat, gått på loppis, pratat om annat, stickat lite till och pratat stickning. Jag liksom växer inuti (inte bara av den goda maten) av sådana här bra dagar. Känner mig som en heliumballong - lättare, men också rund och mjuk i sinnet. I kontrast till den tunga, låga känsla jag burit på ett tag.

Tack älskade Gök för att du är en av de där jag börjar slappna av med... Fortfarande lite ängsligt, ursäktande och nojigt, men jag är på väg ner för landning. Snart har jag både fötterna på jorden på trygg mark igen. Du är balsam för själen och armeringsjärn för mitt självförtroende.