naughty Lola with a cold

Fortfarande sjuk. Vill inte prata med nån. Vill prata med alla. Vill vara själv. Vill gå på fest. Gråter. Skrattar. Snorar. Spelar dataspel. Hostar. Sover. Stickar. Räknar fel på maskorna. Svär. Gråter igen. Nyser.

Känslomässig bergochdalbana genom snorträsk. Jag har haft roligare fredagar.
Jag har börjat på en gigantisk svart tröja åt en vän (Skulle lägga upp 50 maskor och räknade fel två gånger i feberyran. Det var traumatiskt.) har levlat min orc till 41 (nästan 42) och hostat halsen sandpapprig.

Men jag har några ljuspunkter. Den största damp ner i brevlådan igår. Älskade vännerna J och E hade skickat en pigga-upp-dig- och lite-efter-alla-hjärtans-present! Bara så där! Perfekt tajming! Och jag grät förstås när jag öppnade överraskningspresent. Jag är en tår-fontän these days. Vad jag fick? Titta här!

Den är hysteriskt rolig. Exempel på annons ur boken:

"Shy, ugly man, fond of extended periods of self-pity, middle-aged, flatulent and overweight, seeks the impossible."

Jag skrattar mig blå. Och gråter. Och glansögd, febersvullen byts för några minuter ut mot glansögd och rosenkindad.