måndagsfeeling

Blixten slog ner i TVantennen i torsdags och vi har tur som har huset kvar alls. Svarta fläckar på väggen och exploderat TV- och tele-uttag samt diverse trasiga elektriska apparater som råkade vara ikopplade. Jag kanske berättar mer en annan gång, med mer vältaliga ord, för jag är fortfarande mitt uppe i att fixa och dona kring spektaklet för att kunna vara det minsta poetisk om det. Och så sitter jag just nu på jobbet och bloggar och är glad över att ha nät...

Så i stället vill jag visa hur vi hanterar våra bakslag - Vi ser till att få den finaste måndagskväll man över huvud taget kan få. Grillat till middag, rabarberpaj till efterrätt och så ett varmt dopp i badtunnan ända fram till läggdags.

åskfötter

Värme och åskmuller utan regn. fötterna svullnar, huvudvärken kommer krypande och jag rustar mig för en sömnlös natt. Vissa saker börjar jag känna igen i min galenskap. Det sägs att det ska regna i kväll. Vore ju typiskt eftersom jag ska ut på en efterlängtad stadsvandring i Göteborg där jag ska guida konstföreningsmänniskor runt Järntorget. Fast det är klart - Ger det mig anledning att visa upp min loppisfyndade, prickiga, genomskinliga regncape som används alltför sällan så kanske det är värt det? Jag köpte den för tre år sedan och har använt den tre gånger. Varje gång har den fått komplimanger och förundrade huvudskakningar. Den är konstig och toksöt.

Hunden kan inte bestämma sig för om det är skönt eller förfärligt med värmen. Katterna sträcker ut sig på trappan som blivit stekhet och beter sig som katter gör mest när det är soligt. Sambon svär över datorer inomhus när han nog egentligen borde sitta och vara lycklig på nån stubbe någonstans. Jag tittar på moln och inväntar regnet.

nu grönskar det...

...i dalens famn...

Eller "Jag lät alla mina maskrosor finnas..." kanske vore en bättre titel, för jag är så ny på det här med trädgård att jag är fullt nöjd med att det grönskar. Vad som är planterad blomma och vad som är ogräs är inte så noga i alla rabatterna. Men de här tre har jag koll på i alla fall:

Rabarberabarberabarberabarber...

Här blir det svarta vinbär...

...och syrenen kommer snart att vara så vacker, så vacker!

Och medan sambo grillade middag och hunden tiggde smakbitar...

...satt jag vid det dukade bordet och stickade på mitt hemliga projekt i Rowan Felted Tweed och hade det alldeles oförskämt bra.

blåögd katt i blå påse

mera knappar!

Jag har tydligen en ny hobby... Att leta knappar på loppis har blivit en drog. Först att leta upp lådan med udda knappar upp till bredden(i det här fallet de gamla glassburkarna), och sedan att sila dem mellan fingrarna och vänta på att ögonen fångar de riktiga gulkornen, karamellerna.

Idag plockade jag ihop två små godispåsar. Mycket hällde jag ner i burken med udda vackra knappar, men några sorter med flera av varje fyndade jag också. Allt som allt ett par hundra knappar kom med mig hem.

Fyrhåliga pärlemorknappar har på något vis blivit en specialkategori som jag alltid är ute efter. I alla storlekar. Här fick jag dämpa ljuset för att alla knapparna skulle synas.

återhållsamt

Det är en sådan där dag då tankarna bara kommer halvvägs. Briljanta idéer blir bara välmenade intentioner. Djärva grepp blir bara skissartade antydningar. Jag skulle kunna, men jag gör inte. Jag skulle gilla det, men jag väljer att se fram emot.

Huvudvärken hjälper till att hålla mig tillbaka förstås, men de tyngsta bojorna sätter jag som vanligt på mig själv.

Och så gör jag ett ryck och utför stordåd! För att sedan luta mig tillbaka och nöja mig, i stället för att bita av en ännu större tugga av härligheten. Den får komma till mig, för jag klarar inte riktigt att söka upp den idag. I morgon erövrar jag världen igen. En grästuva åt gången.

nära

Hela soffan är tillgänglig, men Rolff vill ligga nära. Jättenära.

valltur

Vi har varit på en kort men mysig promenad - jag och djuren.

tisdagskväll

Larsson har hittat en ny kompis. De har hängt tillsammans här utanför en lång stund nu.

kvällskast

Man har det ganska bra när man spontant, tjugo minuter innan läggdags, kan gå ner till sjön och avsluta dagen med att se sin sambo se lycklig ut för att han får kasta ett par kast med spöt.

Hon heter Dixie

Idag fick Rolff träffa en kompis av samma sort. Det var fantastiskt att se vår vovves rörelser, färger, sätt och blick i en annan vacker hund. Vi åker tillbaka och hälsar på fler gånger tycker både jag och Rolff.

(Rolff närmast kameran)

bröllopslördag

Det var en vacker dag, i en vacker kyrka, med en vacker brud, med vackra känslor.

Jag var klädd i prickigt och levererade specialbeställd bröllopsgåva, för precis som när vackra moster hade sitt vackra bröllop så hade jag fått uppdraget att göra brudparet i miniatyr att ställa på tårtan.

Det var fler än jag som tyckte de var värda att fotografera.

Den riktiga brudbuketten var rosa pioner. Min variant var små bollar av rosa ull. Förstås.

En mycket fin människa gifter sig idag. Jag ska dit iklädd prickig klänning och svarta snörkängor. Jag har inte känt mig fin på länge, så det ska bli riktigt roligt att klä upp sig lite.

Precis som när fina moster gifte sig blev jag ombedd att göra det lilla brudparet som står på tårtan.

Jag hoppas kunna ta några bilder som kanske inte visar det riktiga brudparet och deras gäster i min blog, men åtminstone lite bröllopsstämning...

I så fall dyker de upp imorgon eller så.

nu vill jag vinna igen

Mia lottar ut amigurumi-pysslar-paket! Gissa om jag är sugen!

Vinner jag så lovar jag att tok-virka skojiga figurer och visa dem här!

Om du har lite att göra eller vill åka på en liten tur in i någon annans värld - titta på denna högst personliga karta över London!
Klicka upp den i fullskärm, zooma in och vandra runt bland faktiska byggnader, historiska händelser, symboler, attityder och personliga anekdoter...
Jag, som ibland arbetar med handritade kartor, fastnade totalt.

Undrar vad som skulle hända om jag skulle börja försöka rita en liknande karta över Göteborg...

ruinromantik

Jag, Sambo och Rolff travade iväg ut i spenaten och tittade på skogen, på solen, på naturen och på ruinen.
Den här lilla källar-ruinen ligger fem minuters promenad hemifrån. Den är inte stor, men ljuvlig. Den är inte pampig, men bedårande. Alldeles intill ligger stenar i en fyrkant. Jag gissar att det är bostadshuset och det här har varit något slags uthus eller förråd.

Och promenaden blev längre än så. Fler bilder kan man titta på här.