o'er there

I morgon bitti, så tidigt att du fortfarande sover (Jag bryr mig inte om om du är morgonpigg, vi åker tidigare än så) åker vi. Klockan 13.40 på eftermiddagen (eller klockan 19 i våra huvuden) landar vi o'er there. Newark flygplats, New York, United States of America. I elva dagar ska vi uppleva, shoppa, slappa, träffa och semestra. Jag ska försöka uppdatera med bilder och funderingar under tiden, eller åtminstone efteråt.

Till att börja med är planerna att Sambo ska få se Gettysburg, jag ska få se Falling Water, vi ska till New York City och jag ska få shoppa här. Lägg till det en far (min), ett hus, en glad kvinna som målar rummen i knalliga färger, en golden retriever som sägs vara gulligt korkad och vilda sköldpaddor i vattnet bakom huset.

Vi är tillbaka i vårt torp 12 juli, och då är alla välkomna på besök nästan när som helst resten av juli månad.

(Om någon av mina läsare med hjälp av rödmarkeringen på kartan, eller via ledtrådar i texten kan lista ut vilken stat vi ska till, så bjuder jag på en extra kaffekopp i torpet för er allmänbildning, alternativt för er förmåga att googla effektivt)

kärlek är...

... en barnbok jag önskat mig, som han ger mig för att fira att det var fyra år sedan vi höll på med det halvår det tog oss att inse att udda plus udda blir jämnt.

Boken är tokfin, men Sambo är finast.

midsommardagen

Det blev inte så många foton, men många minnen på en dag. Tack till alla som kom på vår sommarfest! Vi hade en ljuvlig dag med mycket mat (Nån som är sugen på rester? Välkomna hit.) mycket skratt och så himla trevligt! Det enda minuset var att den ljuvliga sommarkvällen ihop med mycket folk lockade fram rekordmycket knott...

Vi var tre stycken som avslutade dagen genom att vid klockan ett i natt sänka ner våra kroppar i badtunnan. Där i de varma ångorna fanns inga knott. Bara lugn, leenden och vila.

glad midsommar

Den här lilla buketten består av sju blommor. Traditionsenligt. Frågan är vad som händer om jag lägger dem under kudden, och sedan drömmer om Någon Annan? Jag är ju nöjd där jag är liksom...

Vi har inte firat så mycket, utan mest förberett för firande i morgon. Mycket jobb, men åh vad jag ser fram emot en dag med vänner omkring mig!

Glad midsommar allihopa! Här är det midsommar hela helgen!

världens bästa och sämsta dag

"Hej alla! Jag har haft en händelserik dag. Först åkte matte iväg och lämnade mig hemma och jag hade skittråkigt, men bekvämt då jag bäddade fint åt mig i soffan med gosiga filten som jag inte får vara på när husse och matte är hemma. Men sen kom matte hem och jag blev jätteglad och sprang ett varv runt hela tomten i ren glädjefnatt. Sen gosade vi och lekte en stund innan matte fixade med sina grejer utan mig. Då hade jag det lite tråkigt igen, så jag gick på upptäcktsfärd i skogen bakom ladan. Det var nåt däråt som luktade så fasligt jättegott att jag var tvungen att undersöka... Och jag hittade värsta skatten! En hel grop med multnande bajs! Det luktade massor av spännande dofter samtidigt, och smakade en massa spännande också, och jag blev så till mig att jag rullade mig och riktigt gooosade med bajset. Då ropade matte på mig, men jag ville inte lämna detta underbara riktigt ännu, så jag rullade lite till och njöt av bajset så mycket jag kunde, tills jag började tycka synd om matte som ropade och ropade. Så då sprang jag hem. Men då var det konstigt, för matte verkade bli arg? På mig? På bajset? Tycker inte matte om bajs? Husse kom ut och lät också upprörd. Sen hämtade han kopplet och jag tänkte att vi kanske skulle ut på äventyr... men då hämtade matte schampoo-flaskan... och vattenslangen... Nej, nej, nej, nej, nej! Jag gjorde allt jag kunde för att slippa, men min husse är typ starkast i världen, så till slut gav jag upp. De gnuggade och spolade och vattnet var kallt och all den ljuvliga bajsdoften tvättades bort...

Stackars, stackars mig!

Det här var min bästa och sämsta dag samtidigt.

/Rolff"

stinkande byracka

I trädgården springer Rolff lös. Han springer inte särskilt långt alls. Inom synhåll. Det är ljuvligt att se honom trivas och leka runt vårt hus.

Utom ikväll. Plötsligt var hunden borta och jag ropade och ropade. Efter alldeles för många rop kommer till slut byrackan skuttande mot mig. Åh, så glad han är, voffelivoff, för han har hittat rävens, eller kanske är det grävlingens, toalett och tagit sig ett bad rullandes i bajs. Bajs. Smakat har han också gjort. Hunden har bruna ränder över ryggen och hunden luktar illa.

Hunden Stinker.

En iskall dusch med vattenslangen och en del skrubbande senare sitter han nu fast i sin långlina medan vi pysslar omkring i aftonen. Nu springer han inte lös på ett tag. Jycken.

växthus

Jag trodde aldrig jag skulle bli så förtjust i det lilla, stora växthuslivet!

Idag köpte jag fyra uppväxta tomatplantor för femtio kronor. Det tyckte jag det var värt, för mina egensådda ligger lite efter, för jag sådde så sent... Jag visste ju knappt att jag kunde.

Efter att ha läst hos Tant Kofta köpte jag också frön till borstnejlika, som jag hoppas få pipa av lycka åt nästa år...

Vinrankan är ju på intet sätt min förtjänst, men den gör mig fantastiskt lycklig. Det kommer dessutom massor med vindruvor på den! I min lilla oas.

hundhotellet

Vi ska åka till "Junaaaajted stejts ovv amörrrrrka" (USA) ett tag i juli och vi trodde vi hade hundvakt... men nu blev det så att hundvaktens tik ska valpa mitt i resan, så det blev inget med det.

Han tar inte särskilt stor plats, särskilt som han gärna buntar ihop sig själv i en liten knut, men han klarar sig verkligen inte särskilt bra ensam i elva dagar.

Därför ringde jag idag, med viss tveksamhet och nojjig mammighet i maggropen, till Hundpensionatet...

"Hej... jag har en hund som..."

(Långt samtal om hundar följde...)

Vad härligt det är att prata med en människa som verkar förstå både dig och din hund, redan över telefon! Nu är jag helt lugn, och tror dessutom att pensionat-vistelsen, med träning på att umgås med andra hundar, kommer att göra Rolff gott. Det kommer att kosta en slant, men det är det verkligen värt att veta att han får det bra.

Så nu har vi semester allihopa. Katterna har semester här hemma, med en urgullig granne som kommer och tar hand om dem. Rolff skaffar nya kompisar och Tobbe ska få se Gettysburg. Jag ska shoppa garn och äta doughnuts. Det blir en bra semester tror jag.

Larsson och fotbollsVM

Championship enthusiasm? Hardly.

Idag är en riktig skitdag. Så där riktigt... skit.

Hunden kräktes, fatet gick sönder, regnet regnar, hundvakten lämnade återbud, paniken sätter in, penseln är ihoptorkad, garnet hade knutar, jag var klantig, bilen låter illa, tvätmaskinen krånglar,

det blev fel.

ett rött sjok

Formen och känslan i sjalen Annis får mig att vilja kalla den för ett litet sjok.

Den blev bra, men nupparna var hårda att sticka i SilkeTweed och jag bröt en sticka på vägen. Men det var ett roligt mönster och fint blev det. Jag lägger genast upp en liknande sjal, och njuter vidare av trevlig stickning. Stickspirationen är tydligen tillbaka - hurra!

fyndigt

Vissa dagar blir man extra glad av en loppis. Idag spenderade jag hela etthundratjugofem kronor och jag kom hem med:

- en pinnstol

- en röd-vit prickig lykta

- två fina glasburkar att ha knappar i

- en Terma-form

(Terma av Stig Lindberg och en i serien karotter jag saknar. Den kostade 20 kronor.)

- två krukor till växhuset

- en isbricka till frysen

...och till sist ett gäng ny-gamla knappar

tankenystanet

Jag är alldeles förfärligt stolt över att få vara Månadens Tankenystan på fantastiska StickaMera!

en onsdag

En helt vanlig onsdag slutar med att Sambo kastar några kast med spöt från bryggan, hunden jagar näckrosor. Vill man ta med sig en kopp kaffe till sjön nån gång kan man ta sig en fikapaus vid sparkstöttingen. Den står bra där. Sedan tar vi en liten tur med kanoten bara för att vi kan.

När vi kommer hem pysslar Han lite med sitt bågskytte medan jag knyter upp vinrankan i växthuset lite eftersom den växer åt alla håll!

Det är de här stunderna som gör det.

shhh

Många tankar i huvudet idag. Några försökte jag gå igenom sittandes på först spårvagn och sedan pendel. Kanske är jag skadad av VMs vuvuzelas, men jag hade svårt att fokusera på annat än bakgrundsljud. Folk som pratade. Trafik som mullrade. Mobiler som pep.

Ett tag kändes det som om jag satt i orkesterdiket medan Kroumata-ensemblen stämde sina instrument. Pli-donk-plonk bröööööt babbelbabbel... Stadens musik kanske det ska kallas.

Sen kom jag hem. Till fågelkvitter och en sorts tystnad.

tisdagsfragment

Håret är nyfärgat. Rött igen. Det var hög tid. Men jag har helt enkelt inte råd att färga på salong den här månaden, så frisören får väl skälla på mig framåt augusti eller så.

Stickan gick av i en nupp. Det blev ett antiklimax när jag knappt hunnit börja sticka, när jag var tvungen att lägga av.

Jag har en ny väska med Mumin på. Den är grön och jättefin. Dessutom hittade jag en gammal barnboksfavorit billigt och har suttit och njutit, bläddrandes i "Agaton Öhman och Alfabetet".

En katt och en hund bråkar kärvänligt om att vara närmast mig och om att få mest gos. Känns mysigt.

Livet liksom lever.

knapptävling!

En vän undrade vad jag ska göra med alla vackra knappar jag börjat samla på... Det kan man ju fråga sig, så jag tänkte lotta ut några!

Lös rebusen och skicka svaret till mig innan den 11 juli.

(Klicka på rebusen för att se den i större format)

Svar skickas till:

visalisa snabel-a gmail punkt com

Bland de rätta svaren lottar jag ut fyra knapp-påsar. Skriv gärna vilken du helst vill vinna!

Länkar du till tävlingen i din blog, och berättar det för mig när du skickar in ditt svar, får du två lotter i lottdragningen! Tjoho!

(Klicka på knapparna för att se större bilder)

En somrig persikodröm.

Grå är det nya svarta.

The faux-nature-kit.

(Här finns läderknappar och plastknappar som försöker se ut som läder, trä eller ben.)

Blå, blå vindar och knappar.

promenadprotokoll

rådjur: 4

stora skalbaggar: 1 (hjälp!)

andra hundar: 2

andra hundar som Rolff lyckades ignorera: 0

skog: massor

rallarros/ lupin: 5673 (ungefär)

highland cattle: 3,5 (en kalv)

katt: 1 (Larsson följde efter mig)

hackspettar: 1 (vår Benke satt i eken)

hästar: 3

får: inga. Det var en hund i fårhagen i stället?

evighetsmaskin

Larsson jagar en stekel som kryper på golvet.

//:Quisling ligger på soffan och tittar på, spinnandes.

Så kommer stekeln "för nära" nedanför Quisling så hon hoppar ner och skrämmer bort den.

Larsson ser förvirrad ut.

Quisling lägger sig på soffan och spinner.

Stekeln kryper fram ur nåt hörn.

Larsson jagar en stekel som kryper på golvet... ://

Vi är inne på fjärde rundan.

WWKIPD Göteborg

Vädergudarna var inte riktigt på vår sida, så Sticknicken fick flytta in i Botaniskas Paviljong, men det gick ju bra det med. Det stickades och fikades och pratades och nuppades... Ja, alltså... Jag stickade nuppar i sjalen. Vad trodde du att jag menade?

Då alla parkens besökare ville komma inomhus samtidigt när det började regna, så blev det trångt ett tag, men inget lyckades dämpa den ljuvliga stämning som Många Stickerskor På En Plats kan åstadkomma.

Jag fick också en present av snällaste Sandy - En härva ljuvligt Wollmeise-garn!

Tack tack tack tack!

När jag nuppat och nuppat och nuppat en lång stund (Ja, vi fnissade en del åt detta) blev jag alldeles trött. Då snodde jag Leas och Peters söte, lille son och lekte med honom resten av träffen.

(Det blå här i nederkant på bilden är Wollmeisen jag fick av Sandy!)

TACK alla som var där för en ljuvligt välbehövlig stickstund med er alla.

Förresten - Mina paket kom fram! Titta här och här! Och mottagarna blev glada! Hurra! Bekräftelsetorsken är nöjd, och jag är glad att de blev glada!

paddor

Jag kom hem sent efter en trevlig kväll igår. Det regnade, och mitt prickiga paraply och mina strumpor var våta. Skrattet kändes fortfarande i magen när jag slog på helljuset för att snirkla mig hem de sista kilometrarna. Då fick jag trampa på bromsen. De sista kilometrarna hem körde jag slalom mellan paddorna. Stora paddor som kröp, hoppade eller bara satt och njöt i regnet, i hundratal på vägen. Jag räknade först. En, två, många... Vid sjuttionånting gav jag upp. Då hade jag fortfarande en kilometer kvar.

glad vägvisare

På väg hem till oss står ett lyckligt teleskåp i en vägkorsning. Vid det glada teleskåpet kan man åka antingen till höger eller till vänster. Åker man till höger tar man nästa vänster och hamnar hos oss. Åker man till vänster tar man nästa höger och hamnar hos oss.

marsvinsdrake

Det är inte alltid jag vet vad det ska bli när jag sätter en penna på ett papper och klottrar en stund. Än mer sällan blir det av att scanna vanligt klotter... Men idag blev det en marsvinsdrake. Han såg ut att vilja något mer med tillvaron, så han fick bli digital också.

Om någon vill ge honom (ja, det är en han) ett namn eller ett läte eller så, vore det lite roligt.

Eller kanske en färg?

bekräftelsetorsken

Jag skickade iväg både ett försenat mix&match-paket och EnKoppGarn-paketet i fredags. Jag kommer på mig själv flera gånger i kvarten med att gå och fundera på vad mottagarna ska tycka om sina gåvor. Jag blir mer julaftonspirrig av det jag ger än det jag eventuellt får. Undrar om det betyder det att jag är en god människa, eller bara torsk på bekräftelse...

tatureringsdesigner

Igår fick jag ett mail med bilder på något av det roligaste jag varit med om. En främling i USA tyckte så mycket om mitt knit-purl-ambigram att hon frågade om jag tyckte det var okej att hon skaffade det som tatuering. Jag jublade förstås åt idén, och igår fick jag se hur det blev:

Häftigt, vackert, otroligt!

Huset piper. Svalorna har fått ungar som sjunger under taket.

pip pip pip

paketen

Det är svårt att fotografera paketinnehåll när Larsson är kelig. Här sitter han och surar för att jag verkar mer intresserad av garn och knappar än av honom, men Larsson får ursäkta - paketet är värd all min uppmärksamhet och beundran!

Jag blev ju ihoptotad med Dödergök av fina Ulrika, och det var ju en fullträff! Jag är lite försenad med mitt paket till henne, som dock ligger ihoppackat här intill mig och ska postas imorgon (Håll ut!). Hoppas bara hon blir lika glad för sitt som jag blev för mitt för titta vad jag fick!

Underbara spetsboken är underbar! Underbara gröna garnet är så jag! Jag vill lägga ihop det med ett mjukt grått och sticka vantar... Så passande då att kortet inte bara är ett kort utan ett löfte om att Göken ska lära mig tvåändssticka! Hurra! Som om jag inte redan såg fram emot att träffa dig tillräckligt!

Teet doftar, den lilla börsen är prickig och knapparna är knappiga och jag är alldeles pipande tacksam för fullträffen. Sambo skrattade åt mig medan jag plockade med mina skatter, för jag pep. Bokstavligen. Pip!

Sedan gick det en helg då vi var i Stockholm hos min söta mamma, och så på måndagen låg det ytterligare ett paket i min brevlåda! Nu hade Ulrika totat ihop mig med sig själv i EnKoppGarn-bytet! TACK vännen! Mera grönt, mjukt garn från Sannstick (Anar vi att jag är grön-tokig fortfarande? Jajemän. Mera grönt!) och... och... KOLLA KOPPEN!

Japp. Fullträff. Pip!

Jag vet inte hur ni gjorde, men ni träffade mitt i tjurögat. Fullträff.

Les amies tricotant - douze points!

TACK!

rumpan blå

"Den som inga byxor har (men Gudrun Sjödéns prickiga tajts), hon får gå med rumpan blå"

Jag sparade noggrant kvittot till min nya kamerabatteriladdare för försäkringsbolagets skull, och rusade sedan ut ur affären krängande på mig min ryggsäck på vägen. Mot tåget! Ville inte behöva vänta på nästa pendeltåg i en halvtimme, så jag gick raskt genom Nordstan. Så raskt det nu går vid femtiden då shoppingcentret är fullsmäckat med folk. Så många människor, så lite omtanke! Ingen sade något!

Jag hann ända till passagen mot centralen två kvarter bort innan en vänlig själ (Tack vänliga själ!) stoppade mig och sade leende och skyndsamt att

"Ursäkta, men din kjol har fastnat i din ryggsäck!"

Det är varmt ute, och med mitt pigment var jag tack och lov redan kräftröd, så hur mycket jag rodnade märktes nog inte. Och med tanke på hur många som redan fnissat åt min petrolblå rumpa, så kanske röda kinder är ett mindre problem...

Jag tackade för hennes omtanke, drog nogsamt ner kjolen och skyndade vidare. Några steg bort slog det mig på ett nytt sätt att jag vandrat genom hela Nordstan visandes min blå rumpa. Jag skrattade högt. Några vände på huvudet för att se vad som var så roligt, men såg bara en kräftröd Lisa i prickiga tajts, stor ryggsäck och snabba steg leende från öra till öra. En dam skakade på huvudet åt denna tydligt rubbade människa.

De som inte minns mig som "hon med blåa rumpan" idag, får i stället minnas mig som "hon som skrattar högt åt sig själv i folksamlingar". Jag bjuder på båda.

sotfläckarna

Idag kommer tele-reparatören och tittar på våra svarta fläckar för att avgöra hur stora ingrepp som behövs för att laga det. Hoppas även få kontakt med någon TV-reparatör snart. När de sett förödelsen är det nog dags att tvätta vardagsrumsväggen...

I väntan på internet och normalitet plockar vi fästingar från katterna, jag stickar eller virkar litegrann, Han tittar på film om Gettysburg, vi grillar halloumi-ost, njuter av trädgården... Dagarna går.

Största förlusten för mig är att blixten åt upp batteriladdaren till min kamera, så jag har inte lyckats ta bilder på de PAKET som har kommit. Jag har fått TVÅ paket den senaste veckan och jag blir alldeles glad inombords bara jag tänker på dem. TACK till Göken och till Ulrika! Bilder, uppskattning och mera tack kommer så fort kameran fungerar igen.

Jag håller själv på att plocka ihop det sista till ett paket som ska skickas iväg... Håll i hatten vackra människa! Det kommer snart!