WWKIPD Göteborg

Vädergudarna var inte riktigt på vår sida, så Sticknicken fick flytta in i Botaniskas Paviljong, men det gick ju bra det med. Det stickades och fikades och pratades och nuppades... Ja, alltså... Jag stickade nuppar i sjalen. Vad trodde du att jag menade?

Då alla parkens besökare ville komma inomhus samtidigt när det började regna, så blev det trångt ett tag, men inget lyckades dämpa den ljuvliga stämning som Många Stickerskor På En Plats kan åstadkomma.

Jag fick också en present av snällaste Sandy - En härva ljuvligt Wollmeise-garn!

Tack tack tack tack!

När jag nuppat och nuppat och nuppat en lång stund (Ja, vi fnissade en del åt detta) blev jag alldeles trött. Då snodde jag Leas och Peters söte, lille son och lekte med honom resten av träffen.

(Det blå här i nederkant på bilden är Wollmeisen jag fick av Sandy!)

TACK alla som var där för en ljuvligt välbehövlig stickstund med er alla.

Förresten - Mina paket kom fram! Titta här och här! Och mottagarna blev glada! Hurra! Bekräftelsetorsken är nöjd, och jag är glad att de blev glada!