stinkande byracka

I trädgården springer Rolff lös. Han springer inte särskilt långt alls. Inom synhåll. Det är ljuvligt att se honom trivas och leka runt vårt hus.

Utom ikväll. Plötsligt var hunden borta och jag ropade och ropade. Efter alldeles för många rop kommer till slut byrackan skuttande mot mig. Åh, så glad han är, voffelivoff, för han har hittat rävens, eller kanske är det grävlingens, toalett och tagit sig ett bad rullandes i bajs. Bajs. Smakat har han också gjort. Hunden har bruna ränder över ryggen och hunden luktar illa.

Hunden Stinker.

En iskall dusch med vattenslangen och en del skrubbande senare sitter han nu fast i sin långlina medan vi pysslar omkring i aftonen. Nu springer han inte lös på ett tag. Jycken.