Vi började med ett resmål. Vi skulle till Östergötlands Ullspinneri, för det är ett av de små himmelrikena som finns på jorden. Så vi åkte dit. Och njöt.

Det är verkligen en fantastisk plats och ett fantastiskt företag med fantastiska omgivningar, fantastiska maskiner, fantastiska garner... Ulla-Karin och Börje har liksom byggt sitt liv kring saker man kan bli förälskad i. Man trivs här.

Och det här är en av semesterns favoritbilder av min man:

Nu då? Hur väljer man vart man ska åka sen? Vi gör lite olika.
Ibland beror det på vad som står på kartan. "Medeltidskyrka! Ska vi svänga in?" Ibland har vi varit någonstans och tyckt om det förut. Så vi åkte till Rökstenen igen.

Jag och Tobbe fascineras båda av historia, men på olika sätt. Museer, lämningar och minnen triggar olika samlingar kunskaper i oss och samtalet blir alltid intressant när det handlar om något vi båda kan relatera till - på olika sätt. Rökstenen fascinerar.

För mig är det språk, skrivtecken, tidens gång och människors öden. Och nu har vi också egna minnen här. De ville vi också hälsa på. "Hej stenen! Hej förra gången!"
En del resmål har andra valt. Så man åker ju inte bara förbi Gränna utan att ropa polkagris? Så vi gjorde ett stopp där också. Men det kändes helt enkelt inte som ett resmål vi valt själva. Jag tog EN bild. På det lutande torget. Märkligt det där...

Hur valde vi sen då? Ibland åker vi till nån vi känner. Ibland står det loppis på en skylt. Men det behövs nog fler blogginlägg för att berätta om fler resmål...
Det är verkligen en fantastisk plats och ett fantastiskt företag med fantastiska omgivningar, fantastiska maskiner, fantastiska garner... Ulla-Karin och Börje har liksom byggt sitt liv kring saker man kan bli förälskad i. Man trivs här.
Och det här är en av semesterns favoritbilder av min man:
Nu då? Hur väljer man vart man ska åka sen? Vi gör lite olika.
Ibland beror det på vad som står på kartan. "Medeltidskyrka! Ska vi svänga in?" Ibland har vi varit någonstans och tyckt om det förut. Så vi åkte till Rökstenen igen.

Jag och Tobbe fascineras båda av historia, men på olika sätt. Museer, lämningar och minnen triggar olika samlingar kunskaper i oss och samtalet blir alltid intressant när det handlar om något vi båda kan relatera till - på olika sätt. Rökstenen fascinerar.
För mig är det språk, skrivtecken, tidens gång och människors öden. Och nu har vi också egna minnen här. De ville vi också hälsa på. "Hej stenen! Hej förra gången!"
En del resmål har andra valt. Så man åker ju inte bara förbi Gränna utan att ropa polkagris? Så vi gjorde ett stopp där också. Men det kändes helt enkelt inte som ett resmål vi valt själva. Jag tog EN bild. På det lutande torget. Märkligt det där...
Hur valde vi sen då? Ibland åker vi till nån vi känner. Ibland står det loppis på en skylt. Men det behövs nog fler blogginlägg för att berätta om fler resmål...
Skoj sätt att resa på. Här handlar det nog mer att ta sig från A till B.
SvaraRaderaGränna har för mig på senare år blivit förknippat med Sportiga Jenny som står i turistbyrån/Andrémuseet.