mönstersläpp för Hjälpstickan!

Jag gissar att ni känner till Hjälpstickan? Om ni inte gör det - ta reda på vad det är ni missat! Hjälpstickan är fantastiskt och det har snart filialer där du kan lämna in handstickat till behövande över hela landet.

De som får kläderna som lämnas in till Hjälpstickan är Sveriges hemlösa. En del av mig känner ett sånt där sorgset motstånd mot hela grejen, eftersom det här landet skulle kunna vara så bra att vi tog hand om alla och ingen skulle behöva vara hemlös. Men verkligheten har inte skötts riktigt så och det finns människor som behöver hjälp. Då hjälper man i den mån man kan.

Jag har designat två kragar, vars mönster kommer att säljas via Hjälpstickan och till förmån för Hjälpstickan från och med... NU!
MÖNSTERSLÄPP! Och det är DUBBELSTICKAT!

De här kragarna har varit färdiga ett tag och de som har gått mina kurser i dubbelstickning senaste året har fått känna och klämma på dem. Låt mig presentera: VALG och TAGG.

Det är inte jättekonstigt att det ganska omgående blir ett underskott på saker till män i de här insamlingarna. Precis som i stickvärlden i övrigt finns ett överskott på det kvinnliga och en av de första saker jag tänkte var att jag skulle göra något unisex, något en man tycker är användbart.

En dubbelstickad krage är varm och flexibel. Den gör en tunn jacka okej i några grader kallare väder än annars. Den kan användas som sittdyna och som kudde om det behövs och då den är vändbar finns säkert flera situationer då man kan ha nytta av att skilja mellan den renare och den smutsigare sidan...

Båda mönstren är på svenska och består av skrivna instruktioner på vad du ska göra, ett diagram över flerfärgsmönstret samt ett teknikkapitel som kortfattat förklarar dubbelsticknings-tekniken.


Valg har ett vågmönster och man kan välja om vågorna ska peka upp eller ner... Den här är ett "rakt rör" och exemplet på bilderna är stickat av mig i Alfa från Sandnes. Det gick åt ett nystan av varje färg. Man kan såklart sticka kragen i vilket garn man vill, men jag rekommenderar då en liknande tjocklek och att du har minst 75m av vardera färgen. Jag har valt att maska av på ett sätt som ger avmaskningskanten något av en avigsida och i en avvikande färg.

Tagg var den första jag skissade på och i en tanke om att jag önskar att den här hjälpen inte behövdes valde jag taggtråd som motiv på kragen. En slags kommentar till att jag tycker de här människorna utsätts för hårda förhållanden av ett samhälle som borde ha möjlighet att hjälpa dem bättre, men att de samtidigt är värda all mjuk omtanke vi andra åtnjuter, de också... Den här kragen är utsvängd och lägger sig mer nere på axlarna. Exemplet på bilderna är stickat av underbara Ann-Louise Sörman (TACK för hjälpen!) och hon har använt en härva av vardera färg från Hjelholts. I mönstret finns alltså också beskrivet hur man gör ökningar i dubbelstickningen.

Tagg är stor nog att vika dubbel neråt och ställa utanpå en vanlig jack-krage. Det här tycker jag själv är ursnyggt. Kanske även för att det är min älskade Tobbe som modellar på alla bilderna...

Köp ett mönster för 20kr eller 30kr för båda! Snacka om kap!
OM du köper BÅDA mönstren via ravelry - ange koden "kragar" för att priset för två ska bli nedsatt!

TACK för att DU stödjer Hjälpstickan!
Och lycka till med DUBBELSTICKNINGEN!

vi bor som Pettson

Ibland tittar jag mig omkring i vårt torp och ser bara alla röror, som någon gång ska komma i ordning. Ibland tittar jag mig omkring och blir nästan förälskad i nåt vildvuxet eller stökigt litet hörn.
Idag tittade jag mig omkring och insåg att vi bor som Pettson och bättre kan det ju faktiskt inte bli. Rörigt, javisst. Vildvuxet, jajemän. Men charmigt, kärleksfullt och detaljrikt.

Idag har vi förresten testat nya tältet, och vi kanske sover här i natt. Nu innan det är provsovet är jag i alla fall alldeles jättenöjd! Hur som helst... "Vi bor som Pettson!" kom jag på idag och så skrev jag det på Facebook.

Till exempel växer det solrosor längs väggen utanför snickarbon.
Och växthuset är ju byggt av gamla fönster och av spillvirke på ett högst Pettson-aktigt vis...

Men så frågade nån om det bor mucklor här också. Det är klart det gör!

Det gäller bara att veta hur man ska leta. Det bästa är att följa efter en katt. Katter vet var mucklorna bor.


Nästa trick är att leta reda på små undangömda ställen, som under rabarbern eller i smultronsnåren.

Eller under äppelträdet.

Om man har tur kan man hitta ett muckligt lusthus, helst om det står lite högt.

Lilla Q är extra mån om torpets mucklor och försvarar dem när det behövs. Evert har lite dålig förståelse för hur mucklor fungerar och råkar skrämma dem ibland. Då får Q säga ifrån så han lär sig...

vatten och sten

Vi tog en tur till Aspen i kväll. En fisketur, men också en tur till bästa platsen för att ta bilder på en kofta som heter Vatten och Sten.

Som vanligt kan du klicka på bilderna för att se dem lite större.

Det här är den lyxigaste kofta jag stickat. Mönstret är gjort av Veera Välimäki och garnet är fantastiska Fyberspates Scrumptious High Twist DK... En blandning av merino och silke.

Koftan är stickad i ett stycke från nacken och ner med fiffiga detaljer. Samma fläta upprepas längs ena framstycket, i ena sidan och lite till vänster på ryggen. Den är inte bara enkel, den är vacker också.

Jag har stickat på 4,5 mm och enda problemet är att jag är så rädd om den nu att jag knappt vågar använda den...

Tobbe fotade och det var inte helt lätt i kvällsljuset. Kanske behöver jag ta lite detaljbilder i dagsljus också. En annan dag.

nytt objektiv

Det är minst ett par år sedan nu, som jag skaffade en systemkamera. Jag har både försökt bli tillräckligt intresserad för att lära mig allt kameran kan göra, och jag har förbannat allt som varit fel på den. Det har varit en del fel på den och det har gjort att jag fortfarande inte vet allt den kan göra... Men nu. Nu har jag äntligen köpt ett objektiv, som är mer anpassat efter hur jag fotograferar just nu. Mest närbilder. Mest hemma. För er som kan sånt här har jag en Nikon D3000 och jag har köpt ett AS-F Nikkor 50mm f/1.8G.

Så nu kan jag visa lite av trädgården... Nej, den är inte så rolig i alla hörn längre. Men man kan ju välja sina vinklar. Jag lär mig mer och mer om min trädgård, lite på samma sätt som med foto. Lite i taget. Så jag tog en runda och knäppte lite bilder och testade lite inställningar.

I år står en tomatplanta direkt innanför den ruta som saknas i växthuset. Direktsol tänkte jag, men det tänkte både tomatplantan och vinrankan också, så fönstret utan ruta har liksom blivit ett grönt hav. Lite fint på nåt vis, men nej, så här ska jag inte låta det bli nästa år.

Ett av sommarens projekt var att bygga min parkbänk. Jag köpte de fantastiska gjutjärnsgavlarna på HusTillHus i Alingsås. Men det tog en del passande och grejande och anpassande innan det blev så här täta ribbor i bänken. Fin är den i alla fall. Jättefin om jag får säga det själv.

Ett bortglömt hörn av trädgården är ladans bortre gavel. Den behöver målas om och just nu ligger här en del bråte så där som det brukar göra på baksidor. Det här är fönstret i vedboden. Det är himla fint det också.

Ett annat projekt i sommar var att ta bort en plantering och ersätta med en annan. Vi byggde en minigärdesgård, som det är tänkt att det ska klättra bärbuskar på. Vi har börjat med en liten björnbärsplanta som ska få ett par kompisar och med tre amerikanska blåbär. Nästa år måste jag dock förfula det här lite, för rådjuren har just snattat alla blåbären...

"Vad pysslar du med? Går och knäpper kort i trädgården när vi skulle kunna leka med bollen! Va!?" 

"Sparka då! Sparka då! Sparka då! Sparka då!..."

...så jag och Rolff sparkade boll ett tag.

Igen...

...och igen. Medan jag försökte komma på hur jag bestämde var kameran skulle lägga fokus.

Äppelträdet kan ni också få se. Det är... överfullt.

Helt galet överfullt. Jag funderar på en råsaftcentrifug för att bl a göra äppelmust. Har ni erfarenheter av sådana? Vilken ska man ha?

Och det här hörnet är också värt ett foto. De här stolarna köpte jag på loppis i början av sommaren och renoverade lite. De blev fina. I år har vi tittat lite på den sidan av huset som vetter mot vägen. Det ska bli spännande att se hur vi tänker vidare här.

Rolff är sur. Han tycker vi borde ha lekt mer med bollen.

Men jag vill gå in. Fotomodell Q hjälper mig förstå det nya objektivet genom att posera snällt i trappan.

Rolff är dock mycket tydlig med vad han vill. Han hämtar bollen och lägger den vid mina fötter.

Men jag fotograferar Qs vackra blåa ögon i stället.

...och testar skärpedjup och olika inställningar nerför trappan.

Jag kommer fortsätta ta massor med bilder nu, för äntligen svarar kameran med vad jag vill att den ska göra åt mig - Ta fina bilder medan jag lär mig att ta ännu finare bilder.

varav hjärtat är fullt

Rolff. Mitt hjärta är fullt av denna magiska vovve.

I söndags kväll upptäckte vi två knölar på Rolffs hals. Vi var hos veterinären igår. Knölarna visade sig vara inflammerade talgkörtlar och min älskade vovve går nu på en antibiotikakur som förhoppningsvis läker ut det helt. Eller som jag behöver formulera det: Det är ingen fara.

Det skulle vara enkelt att säga att det är "läbbigt" att hitta knölar på halsen på sin hund, men det skulle inte på något sätt beskriva känslan. Nu är jag redan en sån där person som oroar mig för mycket, och jag har redan drömt mardrömmar om hemska saker som kan drabba min hund många gånger... Men att få den där knölen i handen och tänka "Det här är fel" kändes verkligen i hela kroppen. Det högg i hjärtat, sög i magen och snurrade i huvudet. Många tankar på en gång.

Hålla sig lugn. Säkert ingen fara. Cancer?! Hunden känner av din oro. Andas. Lugn. Han är sjuk! Hur sjuk? Säkert ingen fara. Kanske jättefarligt! Lugn nu. Lilla gubben! Säkert ingen fara. Cancer?! Det är söndag! Akut? Är det värre i morgon? Säkert ingen fara... 

En del tankar tvingar man fram för att hålla andningen stadig, men de där oroliga tankarna slår igenom.

Hos veterinären är Rolff världens bästa hund. Han är verkligen helt övertygad om att människor vill hans bästa och han lät sig undersökas och petas på helt utan krumbukter. Febertermometern och sprutan som de dränerade knöl med var lite läbbiga, så då fick jag hans nos tryckt mot mig... Vi fick beröm. "Den här hunden och du har verkligen fin kontakt!" Inte alltid den där väluppfostrade "kolla med matte vad jag ska göra nu"-kontakten kanske, men den känslomässiga, trygga kontakten som betyder att han vänder sig till mig för trygghet och lugn. Lite som han läker mig när jag har det jobbigt.

Älskade hund! Det gör ont i mig att inte kunna trolla bort de inflammerade talgkörtlarna åt dig. Men du vet att jag och husse gör så gott vi kan. Älskade hund.

efit

Idag är en sån där efit-dag (Ett Foto i Timmen) och fler som är med hittar du här.
Förhoppningen är att det ska hända lite den här dagen, men den börjar obeskrivligt slappt.

8.35 Jag vaknar. Det här är det första jag ser.

9.30 ca tycker Evert att jag ska släppa in honom och ge honom mat! (Eller som han själv uttrycker det: "Mjau!")

10.00 Bonusbild: Vi andra har klivit upp. Det har inte Rolff...

10.30 Soffhäng med Q, kaffe och idéer för dagen.

11.30 Tanken var att plocka ner lite av äpplena för att göra äppelgelé men... Det syns inte på bilden, men det spöregnar. Det blir inne-pyssel idag.

12.30 Det har börjat hända grejer och jag är redan genomsvettig. Mannens lekrum på övervåningen är ett litet krypin under snedtaket. Här gör vi om. Eftersom jag vet hur stökigt det kommer att vara här konstant, så grundar vi med vita väggar att vila ögonen på. Det krävs dock många lager för att täcka de skitiga, bebisblårandiga tapeterna.

13.30 Bilden är aningen arrangerad, men medan jag fixar och rensar och målar och donar har Tobbe en playdate med Daniel. De pratar pangpang, spel och "taktisk utrustning" (handväskor med innehåll).

14.30 Nästa projekt! Rensa garderober! Jag börjar med de lätta hyllorna. Fram med blåsäckar att packa allt som ska ut i!

15.20 (tio minuter tidigt) Ska ge mig på att måla ett lager till. En hel blåsäck med kläder som ska ut står i hallen. Rolff är alldeles nervös av mitt flängande. Vill vara där jag är, men börjar bli less på hur jag flänger upp och ner för trappan...

16.30 Inspirationsflöde gör att jag måste lämna rensadet lite. Nystar grå ull och funderar på om jag ska fortsätta på något eller börja på något...

17.30 Ni måste snart tröttna på mina virkade blommor, men jag är så stolt över dem! Har dock slut på ett par färger av de restgarner jag använt, så i väntan på mer garn börjar jag sy ihop  de jag har. (Eftersom jag har olika färg på alla kanter blir det snyggast att sy ihop med sytråd.)

18.30 Grillen är tänd! I kväll blir det riktigt fin söndagmiddag då det är rådjur på menyn!

19.30 Nästan klart. Har rårört lingon och blandat till en kall sås med crème fraiche och så blir det pärstomp (grovt potatismos) till. Det här blir verkligen nästan fånigt gott.

20.30 Det var gott. Nu kunde jag inte hålla mig längre. Har lagt upp (ännu en) ny stickning. Svår startitis.

21.30 Det här blir dagens sista bild även om vi nog är vakna en timme till, men det blir för mörkt för iphone-kameran och... Jag har beställt ett objektiv till stora kameran idag, så bättring utlovas. Nu är det i alla fall mys med familjen framför lite film. Provlappen är upprepad och det gråa är starten på nånting koft-formigt...