trött koftstickerska

Jag har stickat ännu en grå kofta. Jag älskar den. Men jag är inte så säker på att jag älskar mig i den. Jag tittar på bilderna Tobbe tog och undrar vem det är, hon den där i koftan. Hon ser tjock och trött ut. Jag känner mig tjock och trött.

(Ja, jag veeeeet att jag "duger som jag är", men just nu mår jag inte hundra och att hylla min kropp när jag bara känner mig trött och instängd i den just nu... nja. Inte just nu. Okej?)

Men koftan då!
Den är stickad i HLK (Garn från Hälsingefår) från Garnstumpan. Ett garn jag spanade länge på och önskade mig en kofta i.
Det är lite sticksigt, men det känns liksom På Riktigt och slätstickningen blir så magisk fin i det. Det luktar ull. Det gav mig mjuka händer då det har en del lanolin kvar i sig.

Jag ÄLSKAR kragen på min kofta. Precis som jag hade tänkt mig. Och knapparna är faktiskt de finaste knappar jag har.

Ärmen är lite trång, men det beror delvis på att jag blockade den för dåligt. Den här kommer alltså så småningom sitta än mer som en smäck, för jag är galet nöjd med axelns utformning i övrigt.

Och jag älskar assymetriska plagg!

Och jag älskar mina röda stövlar!

Och jag älskar min magiska vovve. Koftan är förresten svängt längre bak än fram. Det här kortet får vara med för att man ser det och för att Rolff blev så snygg...

kallprat

- Nejmen hej! Länge sen! Allt väl!
- Hej! Ja, det var ett tag sen. Tack det är bra. Själv?
- Jodå, bara bra.

Kallprat. Hur många sådana här små samtal har vi per dag, när vi kommer till våra arbetsplatser där vi inte har varit på ett tag? Jag har inte varit på kontoret mer än ett par gånger efter semestern, och jag har lagt mina möten på andra platser när jag kunnat. Jag har jobbat, hemifrån och från annanstans, men jag har inte velat sitta på kontoret. Det är mycket kallprat på kontoret.

För egentligen går det där lilla samtalet till så här:

- Nejmen hej! Länge sen! Allt väl!
- Hej! Ja, det var ett tag sen. (Jagärkasspåattljuga. Jagkaninteljuga.) Jo, jag har nästippen över vattenytan än, men det har varit segt ett tag nu. Jag hoppas på bättring. Själv?
- Ojdå... (Obekväm tystnad) Jodå, bara bra.

Jag hatar att vi har "Hur mår du?" eller "Hur är det?" som hälsningsfras. Eller att folk säger det utan att vilja veta svaret... om svaret är något annat än "bra tack". Fråga mig inte hur det är om ni inte vill att jag ska svara. Jag svarar som det är. Om ni vill veta hur det är, så fråga. Men det är inte bara bra.

Jag var nog på väg mot den, men jag undvek väggen. Jag tar hand om mig. Jag gör så gott jag kan. Tyck inte synd om mig. Jag har landat i mina skyddsnät och jag kommer framåt. Men jag är lite tystare, håller mig lite mer hemma, tar det lite lugnare, säger nej lite oftare och är inte med på allt. Det är alldeles nyttigt för mig faktiskt. Det är inte bara bra. Men det blir bättre. Det blir bra.

DET ska jag börja svara.
Det blir bättre. Det blir bra. 

Pörkenäs

Jag har varit i Finland. Jag har hälsat på fina Mikaela-vännen.

...och vi har varit på Stickläger som Mikaela och hennes Garnstugan anordnade. Men nu ska vi inte gå händelserna i förväg här. För att kunna åka på stickläger måste man ha garn med sig, så Mikaela började med att nysta garn hela första kvällen.

Nystan på nystan växtfärgat garn som hon ska randa i en Offe! Det blir så fint, så fint.

Nu har ju Mikaela i och för sig en hel del garn sedan innan... En hel garnbutik till exempel.
Garnstugan är inredd som i ett hörn av M-boden. En liten, mysig, lokal livsmedelsbutik som Mikaela driver.

Och här finns skatter i hyllorna förutom garn. Som svensk turist gottade jag mig särskilt åt hallonsodan "Limonadi", som uppriktigt sagt är alldeles löjligt god.

Ja, jag behövde ju också nåt att sticka på förstås! Och även om jag hade med mig en massa garn och projekt, så kunde jag inte motstå Donegal Tweed i grönt. Så jag köpte ögonaböj sex nystan och lade genast upp till en kofta. Mer om den en annan gång.

Sen, så småningom, så åkte vi till Pörkenäs.

Det är en lägergård som ligger gömd bland tallarna, alldeles vid havet. Så vi började med att gå ner och titta på havet. Här är det vackra Pia som råkar posera för nästan ett vykort.

Så innan allt stickandet började så njöt vi havsluft en stund.

Eller... tja... Pia började sticka där och då.

Men mest satt vi sen uppe i lägergården i dagarna tre och stickade, stickade, stickade och stickade.
Jag höll kurs i dubbelstickning på lördagen, men då var jag upptagen med det och tog inga bilder, så här är lite av hur det såg ut i övrigt. Stick, stick, stick, stick, stick...




Garnstugan hade dukat upp hela butiken längs ena väggen, så om någon lyckades sticka klart något, var snart nästa projekt igång, med nytt garn.

Själva lägergården är ett äldre hus med vackra vinklar och vrår. Allt i grått och naturvitt.



Och när jag inte stickade på min kofta så lade jag upp en ny dubbelstickning.

Tänk att det är mitten av september och vi kunde sitta ute i solen och sticka hela fredagseftermiddagen. Det blev till och med nästan för varmt! Men ingen vågar klaga på värmen när man sitter och stickar med havsutsikt.

Ljuvliga Viveka skrattar ett av helgens många hjärtliga skratt.

Bilden blev så söt på Towa, då hon sitter på en ganska hög soffa och dinglar med benen!

Samtalen och skratten handlade om allt från regnbågar och änglar till kall paj och microvågsugnar, från garn och stickor till dialekter och ord. Jag älskade verkligen dialekten som pratas här runt Jakobstad och jag har lärt mig några dialektala ord på svenska och några användbara ord på finska. Niin on.

Här zoomar jag in lite. Kolla in Sivs virkade sjal!

Här är det Christel som håller på att övertala sig själv om att hon också behöver lite tweed-garn...

Och halskragen hon stickade i Jawohl Magic-garn blev himla fin den också!

Och här är det Mary som stickar strumpa.

Pia stickade på en jättebredrandig Offe i Estelle. Jisses så mysig den såg ut att bli! (10 varv per rand!)

Men allra mest tog jag nog vara på att få vara nära den här älskade människan så mycket jag hann med! Fina, fina Icka.

Lördag kväll var ljuset alldeles extra magiskt, så vi gick ner till havet igen och tittade på solnedgången. 
Stickerskor i solnedgång. Vackra människor på vacker plats.

Här är det Mikaela som försöker fånga ögonblicket med mobilkamera. Jag fångade Mikaela med min kamera i stället. Jag önskar man kunde fånga mer än ögonblicket med kameran. Jag önskar man kunde liksom buteljera såna här fina stunder med fina vänner, så man kan ta fram dem när man behöver dem. Så man kunde få sticklägerhelger att räcka riktigt, riktigt länge.

Förresten... Jag som är lite av en skogstomte tyckte nästan att den där solnedgången och havsutsikten blev ännu vackrare sedd mellan trädstammarna...

Kiitos alla ni som var med på Pörkenäs, för värme, skratt och inspiration! 

efit

Idag är det ett-foto-i-timmen-dag!

Jag kommer att ta mina bilder med mobilen och lägga dem på instagram under dagen, och så bloggar jag alla på en gång i efterhand...
Nu är klockan sju på kvällen! Här kommer det bilder:

8.00 vaknade jag och knäppte kort ut genom sovrumsfönstret.

9.00 fick hela kattklanen frukost.

10.00 var jag på torgfest i Gråbo. Det här har med jobbet att göra och det var jätteroligt att se saker som planerats länge bli verklighet...

11.00 Jag är kvar i Gråbo. Konstväggen är invigd och det målas för fullt!

12.00 Jag kom just hem och de här knastomtarna tigger genast mer mat. Det här är nog min favoritbild från dagen.

13.00 Lyxig lunch. Gratinerade färska fikon med getost och acacia-honung. (Passa på! Det är säsong för färska fikon! Så himla enkelt och gott! Lägg upp allt lite tjusigt och så 10 min i 250 grader. Presto! Lyx!)

14.00 hade jag tänkt att göra helt andra saker, men jag lade mig i hängmattan med stickningen i stället.

15.00 Efter en lång stund i hängmattan var det För Varmt. Jag har bäddat ur sängarna också, men nu sitter jag inne och stickar en stund.

16.00 Jag fick en efterlysning om vad Rolff pysslade med idag. Mest det här. Slappande. Men vi har lekt lite med bollen och varit ute på en morgontur också. Sen har han mest snuffat omkring i trädgården mellan tupplurarna.

17.00 Middagsförberedelser. Det blir broccoli- och blomkålssoppa med fetaostcrème och lite bacon.

18.00 Middagen är uppäten och Q fixar fördisken.

19.00 En meta-bild. Jag sitter ju och fixar med det här bloginlägget...