Nästan fin

Ja, den är fin alltså.

Men jag har ju döpt sjalen till Nästan och Nästan är fin. Eller hur?

VINNARE!

Idag, efter elva dagar, drog jag vinnare av muggen i min 111 111-utlottning.

Jag använde random.org eftersom jag är lat och bekväm av mig idag, så tyvärr blir det inget tjusigt foto av en handskriven lapp... (Skit också, så borde jag ju ha gjort, men jag är som sagt lat idag)

Slumpgeneratorn sa att kommentar nummer 22 vinner muggen!

Det är CARINA! Grattis!

Men eftersom jag vet att vi ses nästa helg Carina så tar jag med muggen dit, så får du den direkt i handen. Bra va?

dagens outfit

Ska det bli en modeblog? Knappast.

Men dagens outfit går i prickigt med matchande prickigt. Gladkjolen inhandlades igår.

en mucklas fötter

Ulrika tog en bild av mina fötter i morse. Det är en av de sötaste bilder på mig jag sett.

Tofflor, färger och ränder får mig att tänka på en av Sven Nordquists mucklor.

Tillägg: Tofflorna är köpta på Hälsokostbutiken i Alingsås, till ordinarie pris under mellandagsrean. Typiskt mig. Mina tillägg handlar idag om butiker i Alingsås tydligen...

finfrämmande

Finaste fina Ika är på besök. Vid ankomsten var jag en god värdinna som visste att prioritera rätt... Först garnbutik, sen mat.

Ulrika bloggar mer än vad jag gör från besöket hos mig i torpet, med massa fina bilder!

Tillägg: Stickgalleriet i Alingsås var det...

Jag ska någon gång berätta respektive husdjurs historia. Då får ni reda på hur Quisling kan vara både och. Just nu tänker jag bara njuta av att katterna äntligen kan gosa med varandra alla tre...

balans

Jag bodde ihop med tre killar och en hermafrodit.

Vi ville ha en katt av varje sort och eftersom Quisling är både och behövdes en liten tjej.

Piaf flyttade in.

Nu visar det sig att Edit Piaf kanske är en Evert Piaf.

Förstås.

sjalen heter Nästan

Tre varv från slutet tog garnet slut.

Damson får nog röda spetsar på bladen

och en röd avmaskning.

Vissa stickningar kretsar tydligen

uteslutande kring ordet Nästan.

Uppdatering:

Men så hittar man det lilla, lilla

restnystanet från solsilke i rött.

Skimrande hallonrött.

Det räcker nästan inte,

men det räcker.

(Jag har nu fyra gröna sjalar med

röd kant... )

Hon är så söt när hon sover

Själv har jag inte fått mig en blund

Det är den bästa av gåvor

att kunna sova lugnt

stickning , humör och tajming

Jag tittar ner på stickningen i mitt knä. Det blir så fint, så fint... Men det är nåt som stör mig.

Madelinetosh Sock i färgen Jade. Sista härvan i butiken. Jag hittade det i USA i somras, så den har legat och mognat ett tag i väntan på att jag ska komma på vad den ska bli. Jag har testat flera mönster. Jag har kombinerat det med andra garn. Provat spetsmönster. Men det har inte känts helt rätt. Sen började jag på en Damson, med tanken att det var ännu ett test. Hur skulle mitt älskat ljuvliga garn se ut i rätstickning?

Det blev fint. Favoritstickan i ebenholtz, 3,5mm kändes rätt. Enkla varv som händerna trivdes med. Jag orkar just nu inte riktigt med det mer komplicerade sjalmönstret i entrådig, grön ull som jag också håller på med. När rätstickningspartiet var slut följde stora stycken slätstickning som ändå ingår i ett slags lövmönster. Det fortsatte bli fint. Det här borde alltså vara den ultimata lyxstickningen för mig?

Men varför är det då så att jag ändå vill be garnet om ursäkt? Vi skulle ha det ultimata kärleksförhållandet, den här härvan och jag. Jag skulle bli glad av hur vackert det blev och garnet skulle tacka mig för mitt mönsterval genom att passa perfekt.

I bland lyckas jag para ihop rätt garn med rätt mönster och rätt sticka, men stickar jag inte rätt sak vid rätt tid blir det ändå inte bra. Jag har en sjal som jag mådde så dåligt när jag stickade att jag inte riktigt klarar av den. Den är fin. Den passar till massor av mina kläder. Men den blir aldrig använd. Jag önskar ett bättre öde för min Damson, för både den och garnet är riktigt, riktigt fina...

ännu ett hörn

Fast egentligen plockade jag fram kameran för att visa Rolff... Hans favoritfilt ligger i tvättmaskinen och jag pysslar omkring och sitter inte still i soffan. I stället för att krypa ihop i en fåtölj eller i sin korg satte han sig här. Vid kakelugnen. Den är inte ens tänd. Men jag kände att det kanske var dags att värma hunden, så jag tände i kaminen och ställde hans korg framför den. Han viftade på svansen och kurade ihop sig. Nu snarkar han där.

På bilden syns också ett av mina senaste loppisfynd. En inramad reproduktion av "Flickan och ljuset" av Ivar Arosenius. Det är en bild jag alltid älskat. En guide på Göteborgs Konstmuseum sade en gång att flickan är samma barn som finns avbildat på Solstickan-askarna.

Och visst passar den bra just där - vid kakelugnen?

Spegeln kommer från Tobbes mormor och sifferstavarna är från gamla Bruksskolan i Surahammar.

Tillägg: Det var fel angående Solstickan-pojken och flickan på bilden.

Varför jag fått för mig att Nerman ritat av Arosenius dotter vet jag inte, men det var så jag mindes det...

Plask - PIP! - blöt katt

Man skulle kunna tänka sig att man lär sig av sina misstag... men tydligen inte.

I så fall hade jag lärt mig att alltid stänga toalettlocket efter mig.

Och lilla Piaf hade lärt sig att den vita porslinsstolen inte är jättesmart att hoppa upp på, för det finns en risk att man blir blöt. Men eftersom vi inte lärt oss av våra misstag har Piaf nu badat i toaletten för andra gången.

Tur att varm frottéhandduk och lite kärlek hjälper. Nu sover den lilla tufsan i mitt knä.

Brevbäraren hade med sig mina nya örhängen idag.

De piggar upp en ganska trött fredag.

mera torp

En av önskningarna som kommit fram i utlottnings-kommentarerna är att ni vill se mer av där jag bor...

Så jag tog några bilder i några något så när städade hörn av vårt hem. Jag trivs här. Hemma.

På toalettdörren hänger ett blått keramikhjärta. Det kostade 10 kronor på loppis och lyser upp hela hallen.

Bredvid toadörren står skåpet, eller "Herrbyrån" som den alltid hetat, som jag ärvt efter farmor. Någon gång för många år sedan målade farmor herrbyrån snyggt grågrön. Mer förvånande är den rödorangea färgen hon valde till hyllor och lådfronter inne i skåpet... Men det blir mest en skojig överraskning när man öppnar skåpet.

Nu går vi in i vardagsrummet! När man har katter är det omöjligt att få de fina trasmattorna att ligga som de ska... Men katten är fin!

Bakom matrumsdörren står en av bokhylleväggarna och min lilla bibliotekstrappa är en av mina abslouta favoritmöbler i hela huset!

Björkstamstapeten är finaste väggen i hela huset och hörnet med kaminen är ett favorithörn.

Här är ett nytt hörn. Vi har äntligen fått i ordning i matrummet! Även om det saknas en väggmålning jag planerar för så är jag redan väldigt nöjd med mitt lite dovt grålila femtiotalsrum! Väggskåpen räddades av Tobbes far när apoteket på Mariaplan renoverades på 80-talet. Den matchande skänken är ännu ett loppisfynd. Men är det inte garn som ligger där på skänken?

Jo det är garn! Och knappar! Som kom i fina, fina knappbytespaketet! De gröna kokos-knapparna är som en dröm, och trollskog... Jag bor i en trollskog som matchar det här garnet! Jag älskade det här paketet! TACK!

Vill ni se ett annat hus som inspirerar mig så håller Dödergök på att renovera sitt till ett drömhem!

kalender på begäran

Efter förfrågan har jag i högerkanten lagt en lista på kommande stickhappenings jag är inblandad i...

knapp knapp knapp

Jag har fått ett helt ljuuuvligt knapp-paket. Men jag glömde att fotografera det, så jag bloggar mer om vackra knappar och vackert garn när jag kommer åt kameran.

Piaf i påse

Nu är jag en i raden som lägger upp filmer med "Titta vad min katt gjorde!" på youtube...

Eller i alla fall en. Missa inte filmens överraskande slutscen!

111 111-lotteri

Kollade besöks-statistiken och i förra veckan passerade min besöksräknare 111 111 besökare!

Det är det häftigaste besökstal jag kan tänka mig tror jag. Så nu måste jag fira på nåt vis!

Jag lottar ut en mugg!

Jag kommer att sälja muggar jag klottrat på under Stickfest i Väst i år och har därför klottrat ihop ett litet lager. Så då kan jag väl lotta ut en! Jag köper muggar på loppis när jag hittar tillräckligt fina, odekorerade, nyskick, bra... och så skriver jag stickrelaterade roligheter på dem med porslinsfärg och bränner. på Stickfesten kommer de att kosta mellan 50 och 80 kronor.

Nu lottar jag ut en sån här:

En mugg med texten "I Knit So I Don't Kill People" på.

För en chans att vinna skulle jag vilja att du kommenterar det här inlägget med vad du skulle vilja att jag skrev ett bloginlägg om härnäst! Jag kommer att skriva ett inlägg på begäran utifrån kommentarerna, och så drar jag en vinnare den 25 februari. Lotteriet pågår alltså i elva dagar. Det är väl passande?

kärlek i kalendern

Idag är det alla hjärtans dag i kalendern, men som ni kanske läste igår var det nog vår alla hjärtans dag. Idag jobbar vi på var sitt håll och jag kommer inte att se Älskling förrän i kväll. Men älskar honom gör jag ju hela tiden.

Så vad betyder det egentligen att present- och rosa-kort-med-hjärtan-försäljarna hittade på en särskild dag då man ska pynta med hjärtan, ge bort presenter och säga "Jag älskar dig" lite extra? En särskild dag då många singlar känner sig extra ensamma? En dag då stora förväntningar ofta grusas av att den ena tar i, och den andra struntar ganska blankt i Alla Hjärtans Dag?

Inte så mycket alls. Vi har inte firat nåt särskilt tidigare år.

Men i år var det en chans att kräva lite extra kvalitetstid när vi båda haft mycket för oss, mått lite upp och lite ner och kanske behöver varandra mer än vad vi hunnit eller orkat. Då hjälpte det att det stod Alla Hjärtans Dag i kalendern, även om vi firade den en annan dag. Igår. Och varje annan dag då vi kommer åt.

Jag älskar dig min Tobbe. Idag och alla andra dagar. Även på Menlösa Barns Dag och på Kvinnodagen faktiskt.

levande

Idag är en sån där dag då jag vet precis varför vi flyttade hit.

Här sitter jag, svettig och rufsig i håret, klädd i långkalsonger och hemstickad ylletröja. Bredvid mig ligger en trött men lycklig hund och i mitt knä spinner en kattunge.

Vi har varit ute i skogen, i solskenet på knarrande snö. Vi har tittat på de gamla torpruinerna. Vi har stannat och sagt "wow!" åt de vackra solstrålarna som slagit ner mellan träden. Hunden har luktat i spännande spår och kissat på många små granskott. Sen kom vi hem. Här har vi lassat in kubbar i vedboden och jag har fått träna lite på min teknik med yxan ihop med mästaren. Sen bar jag in ved som mästaren huggit upp. Gnuggade hunden med frottéhandduken tills han gjorde det där lyckliga ljudet som nästan bara en varm frottéhandduk kan framkalla.

Nu ska jag pyssla med mitt en stund. Stickning och stickningsrelaterat pyssel. Under tiden tänder älsklingen i bastun. Denna dagen - ett liv.

liten

Idag lyckades jag äntligen ta en bild som visar hur liten hon är.

läs texten nedan

Jag skickade in den här till skyltat.se för jag tycker den är fenomenal. De har dock inte lagt upp den - i alla fall inte ännu - så nu visar jag den för er. Jag tog den i lördags.

Det är infarten till Ica Maxi i Alingsås. På nästa skylt står det "Hej och välkommen"

Det har varit svårt att inte sträcka sig efter kameran hela dagen idag...

Det är lättast att fota när hon sover, vår lilla ökenräv. Så småningom hoppas jag få bild på henne ihop med de andra djuren så det syns hur plutte-liten hon är!

Piaf

Hon har flyttat in. Men då hon antingen gömmer sig för Larsson och Quisling längst in under soffan eller är ett yrväder som busar med mig och Rolff allt vad hon kan gör att det hittills varit svårt att fota henne.

Hon sjöng i bilen hela vägen hem. Det gjorde ont i hjärtat, men sen sa vi att hon heter ju Piaf så... Så då sjöng lite "Nooooon, rien de rieeeeeeen...." Då gick kattpipen genast från ångest-skrik till "Miao?" kontaktsökande. Hon ÄR katt-Piaf.

Det kommer mer Piaf här snart. Jag lovar.

torpstickning

"Livet är inte de dagar som passerar. Livet är de dagar man minns". Eller hur?

Idag har jag levt livet.

Att fylla hemmet med galningar av samma slag som en själv är bland det bästa man kan göra tror jag! Jag har haft en underbar dag med stickerskorna som kom och umgicks. Fjorton stickerskor i ett vardagsrum går faktiskt alldeles utmärkt. Samtalet växlade mellan garn, stickning, fika, mönster, Poseidons snopp, ull, stickträffar, garnbutiker, fantasy-inspiration och spinning... och en massa annat!

Tack alla som gjorde den här dagen till en av dagarna jag kommer att minnas!

Här syns Sandys strumpgarnsfilt och Elins början på Shalom-kofta. Och så tittar en bit av den fina sjalen Elin fått av Johanna fram också. (Den är dösnygg! Och med Elins blonda snyggefrisyr till - yum!)

Och den här bilden på Karin tyckte jag blev fin, så den får också vara med:

månadens mönster-blog startad

Den här idén gillar jag! Heja Janette!

Just nu passade mönstret illa med mina stickplaner, men jag kommer definitivt att vara med andra månader! Så här gillar jag att tänka på stickning! Små bitar man kan kombinera till vad som helst!

Är du med?

vampyrkaffe

Jag sökte på "Perkulator" på Elgiganten för att se ungefär vad såna kostar. Jag tänkte fira att jag äntligen får eget rum på jobbet med en miniperkulator som låter mig slippa det icke drickbara automatkaffet. Sökresultatet var lite förvånande:

100 000 and then some

Den här bloggen har funnits ganska länge, och började inte alls som en stickblogg...

Det är inte konstigt att man samlar på sig besök under lång tid. I perioder riktigt många. Ibland skriver jag väldigt lite här... och då har jag färre besökare. Så klart.

Men.

För ett tag sedan passerade räknaren 100 000 besökare. Jag har stirrat på den där siffran i några veckor nu. Nu är den snart uppe i 110 000... Hur man än ser det är det fantastiskt att den här sidan klickats fram 100 000 gånger.

TACK alla som kommer hit och läser!

Andra firar stora siffror med utlottningar, och jag hade tänkt göra det, men jag kan inte bestämma mig för hur och vad jag ska lotta ut! Sedan tänkte jag fira genom att bjuda på ett enkelt mönster jag haft på gång en längre tid, men det är fortfarande inte färdigt...

Så jag firar genom att berätta för er att jag designar! Hurra! Och att ni kommer att få se stickmönster med mitt namn på dem!

adresserat

Idag fick jag en paketavi, men jag undrar om jag får ut paketet. Jag heter ju Lisa, men på avin står det att paketet ska till en Inle Welse. Jag fnissar.

Min enskilda firma heter Inlevelse. När jag betalar med paypal ser mottagaren det namnet bredvid att jag heter Lisa. Hoppas jag får ut mitt paket ändå, för jag har shoppat en fin brosch på etsy!

skeva tår i randiga strumpor

Jag har stickat strumpor!

Det är mitt första hela par strumpor och jag är därför löjligt stolt över dem.

"Va? Har inte Lisa stickat strumpor förr?"

Nej, hon har inte det. Jo en. Ensam. För fem år sedan.

Jag tycker ganska illa om mina fötter som alltid ställt till det lite för mig, så att pynta dem med något så fint som hemstickat har varit en ganska långsökt tanke. Och mycket riktigt fick jag specialsticka en höger- och en vänstersocka eftersom vänster stortå är en bra bit längre än höger stortå. Men med hjälp från Dödergöks mönster så lyckades jag skeva till vänster-tån lite lagom för att stora stortån skulle få plats, och det blev helt okej om jag får säga det själv.

Och det får jag ju.

Garn: Svart Fabel och regnbågsmönstrad Zauberball. Stickor: 2mm.

TACK

...för alla snälla ord om min sjal! I natt har den hängt fuktad över trappräcket och blivit en bra bit längre och - om möjligt - ännu snyggare! Jag älskar den också!

Garter-oyan

Idag använder jag min låååånga Saroyan för första gången. Den är över 2m lång och rätstickad där andra i samma mönster är slätstickade. Jag älskar den!

Den är stickad i Lavolds Silky Wool på 3 mm-sticka.

(klicka på bilden för full storlek)

mina grabbar

Jobbet är lite jobbigt idag. Deadline och teknikstrul går illa ihop. Så när jag måste ta mig samman och ta nya tag tittar jag först på den här bilden och tänker på hur bra jag har det.

Här är kärlek.

(Jag vet att Rolff ser lite galen ut på bilden, men han sover med ett öga halvöppet...)

Måndag den 7 februari startar en ny period i mitt jobb. Jag ska göra andra saker. Jag ska fundera på det jag redan gjort. Jag funderar på att boka en tågresa tur och retur nånstans bara för att få sitta på tåget och tänka och skriva... Jag tänker livets bästa tankar på tåg. Undrar om det går att ordna.

stackars Leno och stackars mig

Är så där PMS-ig och hormonstinn som bara flickor kan vara idag. Jag hatar det. Humöret pendlar, kroppen mår som den vill utan att jag går med på att den känns som en medeltida kyrkoruin. Spel-listan kommer fram till Poor Leno med Royksopp. Det har alltid varit en favorit. Idag blir jag tårögd för det är ju synd om Leno.

Jisses. Blä.

Får jag gå hem snart?

...tycker jag

Läste just i GP att Systembolaget ökat försäljningen av ekologiska drycker med 41 % förra året. Självklart har de det! De har ekologiska viner i alla prisklasser. De står på samma hylla som de andra vinerna, men med en liten grön lapp. Den lilla gröna lappen betyder "jag kostar lika mycket som den intill men är ett smartare val" och när man dessutom hittar flera sorter som smakar riktigt gott... Varför väljer folk nånsin den utan grön lapp?

Faktum är att Systembolagets sätt att visa att det ekologiska gröna valet är lika billigt eller dyrt, lika gott eller äckligt, lika enkelt som övriga val är något som fler som säljer gröna alternativ kan ta åt sig. Nu brukar jag inte vilja hylla Systembolaget för marknadsföring - men det är just att det INTE är ett marknadsföringsknep, utan ren information, som gör det så bra.

När det gröna valet är lika gott (oftast godare), lika enkelt och lika prisvärt för konsumenten som att köpa billig, smaklös skit, då är vi framme. För tyvärr visar försäljningssiffrorna att svensken hellre äter billig skit, än lite dyrare kvalitet med omtanke bakom.

Solidaritet för helvete! Folk ska leva i generationer efter oss också.

efterlysning

Vänner utanför Uddevalla fick i november besök av en katt. De har frågat överallt om någon saknar en katt, men denne misse verkar alldeles hemlös. Däremot är det tydligt att han varit någons. Han vill inget hellre än att komma in och gosa, men familjen har redan tre katter och klarar inte en fjärde i den lilla flocken. Katten kallas just nu för "Glenn" och Glenn behöver ett nytt hem.

Glenn är grå-gul-strimmig med vitt bröst och är bland det mest kelsjuka i kattväg jag någonsin träffat!

Just nu bor han på garagevinden, och vi funderade ett tag på om han kunde flytta hit, men en ny vuxen hankatt känns som en dålig idé i den grupp husdjur vi redan har.

Får Glenn bo hos dig?

Det är svårt att gosa och ta foto samtidigt...

inga bilder

Jag är en klant.

En helmysig dag med massor av stickning. Först hemma hos Kristina, och sedan hann jag fastna sista lilla stunden på Redbergsskolan också, fastän jag inte trott det innan. Så varför är jag en klant? Jo...

Jag hade kameran med mig, men tog inte en enda bild! Hur kul blir den här bloggen då?

Så det här är ett bloginlägg som berättar att - vet ni vad? Jag har haft en bra dag!

Tack Kristina för inbjudan och trevlig pysselstund, och tack alla pyssliga människor i denna värld (idag särskilt Ulrika, en ny bekantskap Ingrid och så Redbergsskole-folket) som gör den så mycket roligare!

Och min Saroyan-remake är klar! Jag ska bara fästa trådar och blocka den lite. Sen ska jag ta bilder och visa!

dagens tjuvlyssnat

På ICA i delikatessdisken står en tant och ska köpa lyxig korv.

Den leende tjejen bakom disken håller fram två korvar. På den ena står det "enbärsrökt" och på den andra "original". Hon frågar:

- Vill du ha enbär eller den här vanliga originella?

Jag drog på munnen och drog sedan vidare mot mozzarellan.

Jag köpte fem nya Tshirts på rea. Jag gillar Threadless!

En av favoriterna har jag på mig idag.

Varför kallas galningen Loughner som sköt folk vid det politiska mötet i Tucson, USA för "mördaren", "gärningsmannen" och "skytten"? Varför kallar man honom inte för "terroristen"? Kan det ha att göra med att han inte är mörkhårig?

En av många liknande funderingar jag har i en värld som verkar välja nya betydelser för gamla ord, på ganska obehagliga sätt.

Jag har fått en award av fina Kamilla! De är alltid lite roligare att få när man får dem av någon man kan tänka sig att ge en massa priser själv... Jag är smickrad.

Med utmärkelsen skulle man lista tre favoritsysselsättningar.

Jag är kortfattad:

1. pyssla med garn

2. husdjursgos

3. göra saker tillsammans

Sen skulle man skicka vidare utmärkelsen... och eftersom jag blev smickrad själv, så vill jag kunna välja fem bloggar som har det "lilla extra" enligt mig. Men det är omöjligt! Jag väljer ju hela tiden bort någon! Så, vet du att jag läser din blog - så är du en av de jag vill ge min award till.

(Usch vad politiskt korrekt tråkigt, men det gick inte att lista fem...)

golvdrag

Larsson har lärt sig att öppna ytterdörren utifrån när han vill in. Det är lite besvärande att då och då titta ut i farstun och hitta ytterdörren på vid gavel. Det blir lite kallt. Minst sagt. Vi får börja låsa ut den stackars katten på riktigt. Men han är förstås en riktig gosfarbror när han kommer in...

det kunde vara värre

I går var jag hemma hos E på stick-fika. Det är så ljuvligt att få krypa upp i en soffa, klappa på en vacker katt och dela ett intresse som stickning, garn, fiber, mönster... TACK E för en mysig kväll jag verkligen behövde! Och jag har god lust att beställa lite av ditt twistade sjalgarn. Jag tyckte det var ljuvligt!

Vägen hem var mindre kul. Blank is. Vatten. Plusgrader. Sladdande bilar. Stora pölar. Halt.

Såg en bil glida ut på E20 vid Jonsered - från påfarten förvisso, men det kan inte vara roligt att hamna på motorvägen med bredsidan först. Det gick bra, för vi som redan var på motorvägen hade möjlighet att hålla oss ur vägen. Det kunde ha gått värre.

Sen kom jag till vår lilla by, och höll på att inte komma hem. Trots fyrhjulsdrift fick jag och några andra backa tillbaka nerför en glashal backe (en och en så vi inte skulle glida in i fronten på den bakom), ta fart och vroooooooma upp. Det gick, men usch. Det kunde ha gått värre.

Och så kommer jag nerför en backe, tänker att jag måste ta det lugnt, men ändå ha med mig fart för att komma uppför nästa backe... då dyker hon upp. Älgkon. Hon har halkat över vägen och har inte riktigt koll på sina ben ännu, så hon snubblar längs med vägens högerkant. Hit och dit. Så jag fick stanna. Vänta på att hon skulle lugna ner sig och ta sig in bland träden.

Sedan tog det tre försök att ta sig uppför nästa backe. Det kunde ha gått värre.

Jag kom hem. Men den hemresan gör jag helst inte om. Även om det var värt det för stunden hos E. Den behövde jag! Utan den hade det varit värre.

stor triangel

Jag har stickat också. Men utan en kamera som gör stickningarna rättvisa blir jag bara besviken när jag ska visa upp dem... Jag stickade en fin halskrage till mamma i julklapp, men den får jag fotografera nästa gång jag träffar henne, för den fastnade aldrig på bild.

Och så håller jag på med en jätterolig, jättelång variant av Saroyan som jag väntar med att visa tills jag kan göra den rättvisa.

Den här ser också bättre ut i verkligheten, och åh vad jag gillar den!

Det är en Shetland Triangle i tvåtrådig ull. Garnet fick jag av fantastiska Ulla sist jag hade folk hemma på stickträff. Det är handfärgat Morjärvsgarn! Och då Morjärvs spinneri inte finns längre och Ulla färgat själv måste det anses vara ett av de mest exklusiva garner jag fått! Och det gör sig ypperligt i en grövre variant av detta skira spetsmönster!

Sjalen är ca 175cm längs överkanten och perfekt att ha över ryggen när man sitter i torpet och myser framför kaminen.

Mys på er allihopa!

en röd sparv

Svärföräldrarna har kattungar. De är sju veckor nu. Min vän J har tingat två. En röd och en svart. Vi satt där och gosade kattungar och försökte hitta på bra kattnamn. En såg ut som en Bertil...

Min favorit är röd med vita tassar, och är ovanligt nog en hona (Röda katter är oftast hanar). Vi behöver inte en katt till. Vår lilla familj fungerar så himla bra just nu. Men den här lilla fröken är så här ljuvlig.

Dessutom råkade jag säga nåt om att jag behöver lite mer franska influenser hemma... Och båda våra katter heter ju efternamn. Och så råkade jag säga

"Piaf?"

...

Nej, jag har inte bestämt mig för om det ska få flytta in en katt nummer tre som ska heta Piaf. Men tanken är lockande när hon snuttar på ens lillfinger. Det ska jag inte förneka.

I kullen finns förresten två halvlånghåriga katter kvar. En svart med vit nos och tassar och en som ser ut som Piaf, men med längre päls. Om nån är intresserad kan jag förmedla kontakt. Om fem veckor kan de flytta från mamma Molly.

Domina Dixxie

Härom veckan hade vi trevligt besök av vänner som har Dixxie. Hon är en tik som är väldigt lik Rolff. Exempelvis brukar hon vara undergiven andra hundar. Hennes ägare kallade henne mesig.

Tills hon träffade Rolff.

Har ni sett nåt så ynkligt? Stackars Rolff. Hon dominerade honom totalt - på hans hemmaplan. Det är inte lätt att se ut som en "farlig dödsmördarhund" när man är en liten fjant...

pyspunka

Gårdagens jobbmöte var en urladdning. Så mycket oro jag gått och burit på!

Idag känns det hur mycket oro det var som pös ut.

Kroppen är som en ballong det gått hål på. Med min röda prickiga kjol på blir liknelsen ännu mer träffande.

Trasig, slapp, urblåst, tom, sladdrigt skal... men färgglad!

Allt blir bra. Snart.

inte riktigt årskrönika

Jag har inte riktigt ork för en riktig årskrönika fastän jag skulle vilja. Jag har inte bilder nog för att beskriva min mysiga jul och mitt nyårsfirande. Jag har inte ens lyckats ta en vettig bild på vår söta gran. Jag lyckas inte formulera allt det braiga, för allt handlar just nu om att det är lite jobbigt på jobbet. Det handlar om att vara rädd för att inte räcka till, att inte klara av...

Det kommer att lösa sig, och så fort jag känner det kommer nog bloginläggen ikapp också.

Tills dess:

Bästa stickupplevelse 2010: Sticklägret i augusti.

Bästa stickprojektet 2010: Hitte-på-koftan.

Bästa övriga stickrelaterade 2010: Online Stickcafé på Facebook (1061 medlemmar nu!)

Bästa i övrigt 2010: Jag bor i drömtorpet med dröm-mannen och söta husdjuren. Jag är Hemma.

Så allt ordnar sig och 2011 kommer att bli ett fantastiskt år - snart.