Verbet stå i imperfekt blir stod. Stå, stod, stått. Varför så många byter -d mot -g förstår jag faktiskt inte. Ligger det verkligen bättre i munnen?
Och så är det konstigt att egentligen är så mycket svårare att säga än "ijenklien" som jag hör så många få det till.
Just nu lyssnar jag på en ljudbok där Jonas Karlsson läser en välskriven översättning, så språkpolisen har idag mått ganska bra ett tag också. Nu hittar jag förstås inte citatet direkt, men sorg beskrevs som "en skrikande tystnad som ännu inte gick att tämja med ord".
Språkanvändningslycka.
Nu ska jag samla ihop mig till ett glatt och lyckligt loppis-inlägg i stället.
Språkpolisen tar paus ett tag.
Ijenklien är mitt favorit äckelord med. Det gör lite ont i mig när jag hör det.
SvaraRaderaMen Lisa, jag gillar språkpoliser! Har till och med uppfostrat mina barn till sådana...Hrm...
SvaraRaderaÅh, ijenklien kan man stå ut med när det är barn som säger det, men vuxna... Nej!
SvaraRaderaKan du inte ryta i mot det nya slaveriet också? Visserligen köper och säljer idrottsklubbar spelare som om de var legobitar, men det är ändå störande att ständigt höra "han tillhör en av de bästa" utan någon någonsin förklarar vem som äger honom.
SvaraRadera