söndag 4 april 2010

en annan sorts nörd

Det är mest sticknörderi i den här bloggen, men via sambo har jag även kommit i närkontakt med en annan typ av nörd: Spelnörden.

I vanliga fall häckar spelnördarna ganska undangömda runt soffbord och i spelbutiker, och det är ganska sällan som andra människor kan få se och studera det säregna spelnördsbeteendet. Men några gånger om året samlas de i tillräckligt stora skaror för att även vanliga dödliga ska få en skymt av dem i så kallade spelkonvent.

Göteborgs konvent kallas Gothcon och går av stapeln under påskhelgen. Här ses nästan alla arter av spelnörden, och det är inte alls svårt att få syn på dem.

Överst till vänster ses en civilklädd krigsspelsnörd, men invid ett spelbord där andra världskriget pågår för fullt. Till höger om honom ses den så kallade fyndnörden, som kan tillräckligt om spelen för att veta vad som är värt mer än 20 kronor i fyndlådan. Nederst har vi militärnörden till vänster och till höger ett praktexemplar av en av de tydligaste sorterna: svartnörden. Här med svart hatt och rock.

Den art som är roligast att studera är dock lajvaren. De kommer i många olika utföranden, men är ändå ganska lätta att känna igen. Några tecken man kan titta efter är påklistrade alvöron, spetsiga långa luvor, män i ylletunika eller flickor i lång linneklänning i medeltida stuk... När man ser vuxna män slåss med låtsasvapen på parkeringen kan man också vara ganska säker på att det är en sorts lajvare man hittat.
Inne på konventet ses också många av nördens livsnödvändiga tingestar: Spel, tärningar med många eller få sidor, figurer och terrängmaterial. Det vill säga allt som behövs för att bygga spel av alla de slag.

Vi gör en särskild studie här av en underklass av krigsnörden - Flames of War-nörden. Detta är ett av många spel som spelas på konventet. Ett spel som går ut på att ta kommando över små Andra Världskrigs-arméer och ställa dem mot varandra på bord som möblerats om till slagfält.
Generalerna har själva byggt sina slagfält och målat sina arméer. Det ska vara rätt mönster på rätt stridsvagnsmodell och rätt kamoflagefärger på respektive uniform. Det är imponerande att tänka på hur många studie- och arbetstimmar som ligger bakom dessa minityrslag för nöjes skull!
Tur att jag har min garn-galenskap att jämföra med, även om den är mindre krigisk. Hade jag ingen egen nördkategori hade jag nog spärrat in sambo i ett madrasserat litet rum, iklädd en skojig jacka med långa ärmar och många spännen...

(Alla bilderna är klickbara för att ses i större format)

3 kommentarer:

  1. Jösses, ja det är tur att man har lite självinsikt och inser att vi sticknördar är precis lika supernördiga, annars hade man ju baxnat ;)

    SvaraRadera
  2. It takes one to know one... ;-)

    Underbart skrivet!!

    SvaraRadera
  3. Nu blev jag än mer inspirerad att få klart mitt mekaniserade amerikanska infanterikompani!
    Du har dina räta och aviga, och jag har mina små tappra tennsoldater och difficult terrain ;)

    SvaraRadera