Astor och Berit

Jag kattvaktar åt en vän. Astor och Berit hälsar mig innanför dörren med högljutt spinnande och genom att kasta sig i min famn när jag sätter mig ner. Everts syskon är lika sällskapssjuka som han. Så jag sätter mig här, snyltar på vännens bredband och myser en stund, för sällskapandets skull. Hårt liv att åka iväg och gosa katter... Stackars mig.

Berit nära. Astor spinner högt.

radioprat igen!

På tisdag (7 juni) är jag, med i Radio P4 Göteborg och pratar stickning!

Klockan 9.10 (efter nyheterna) tar programmet Radiohuset vid, och jag ska prata med programledare Lena Rångeby om Världsstickardagen och sommaren med stickning i ca en halvtimme...

Välkomna att lyssna!

Jisses så roligt att så många läser min blog! (Eller kom ni bara hit för att vinna garn tro?)

Fortsätt gärna kommentera på de övriga 999 inläggen och på de 999 kommande!

Jag kommer att dra en vinnare i tusenlotteriet på torsdag kväll!

tusen-lotteri!

UPPDATERING: Vinnarna är dragna! Lotteriet är avslutat!

Vet ni vad jag just upptäckte?

Under den senaste veckan skrev jag mitt tusende inlägg i den här bloggen! Utan att veta om det! Jag såg det nu, när blogger berättade för mig att det är över 1000 inlägg i visalisas blog. Det är ju fantastiskt! Eller, ja jag har ju hållit på ett tag... Men ändå! TUSEN! Så jag tänker fira! Grattis på tuseninläggsdagen kära blog!

Jag hinner inte med någon vinst-shopping idag - men varför köpa nytt när jag redan har fina saker att lotta ut!

Jag lottar ut två fina priser, det ena lite finare än det andra, med lila tema (för jag var nyss ute och luktade på våra syrener).

Första pris är ett rejält nystan Kauni som skiftar från naturvitt, via ljuslila, till mörklila. Jag köpte detta nystan med ett alldeles speciellt projekt i åtanke, ett projekt som av olika anledningar aldrig kommer att bli av. Därför vill jag att detta fantastiska garn ska byta ägare och glädja någon annan, för här blir jag lite sorgsen av det när jag ser det i hyllan...

Andra priset är tre stora, fina, lila knappar. De här köpte jag till en sjal jag ville hänga lite på sniskan med en knapp, och det fanns bara tre lila så jag köpte allihop... men så stämde inte färgen med sjalen ändå. Så här ligger knapparna och är fina till ingen nytta alls! De vill flytta hem till en vinnare i tuseninläggslotteriet!

Så hur går det till då?

Jo, du lämnar en kommentar till det här inlägget. Svårare än så är det inte.

Se till att jag kan få tag på dig (lämna en mailadress, eller se till att jag kommer åt din blog) när du skriver din kommentar. Annars kan jag ju inte berätta för dig om du vinner!

koftjäveln

Den blev fin - koftjäveln. I den här varianten testade jag ärmkonstruktion och sömmar, och jag var inte lite less på den när den var klar. Lite snäv i ryggen är den (så jag lade till ett par ränder till i mönstret) men i det här mjuka, mjuka tyget (Lucca fino) så gör det inget, då det formar sig precis som jag vill. Nu har jag en kort och en lång koftjävel - stickade efter samma mönster!

Det gick åt 79 gram / randfärg. Alltså inte ens två härvor Lucca Fino.

Den är ganska fiffig om jag får säga det själv...

Mönstret är nästan klart och provstickas som bäst. Koftan går att sticka lång, kort, bred- och smal-randig.

efter deadline

När jag tittar i kalendern inser jag att jag sagt "efter deadline" lite för ofta på sistone. Allt har hamnat där. Efter deadline.

Jag har ett seminarium den 10 juni. Det handlar om texten jag jobbat med hela våren. Seminariet slutar kl 15. Då rusar jag därifrån för att sätta mig i en bil som tar mig till Stockholm. Svågern fyller 30 och vi ska på kalas. Både kalaset och min mamma är i Stockholm (Jag höll på att skriva Stickholm... fingrarna är bra på att skriva stick...) så vi passar på att träffa henne också. På söndagen missar jag WWKIPD som jag står som arrangör för. Jag är på väg hem från Stockholm då.

På måndagen kommer tre kollegor och likasinnade och har nån slags återträff hemma hos mig. Det ser jag verkligen fram emot, men det får inte bli för sent. Klockan sex följande morgon ska jag nämligen vara på jobbet för avresa mot Köpenhamn. Där ska jag vara 14 och 15 juni...

Sen.

Sen ska jag hem och planera in ledighet i kalendern.

efit

Jag har anmält mig till EFIT (Ett Foto I Timmen) för första gången. Så här kommer jag att uppdatera med Ett Foto I Timmen hela min lördag... Ska se om det går. Det kommer att bli lite blandad kvalitet på bilderna, men så ska det väl vara? Som vanligt kan man klicka på bilderna för att se dem i större format.

Jag klev upp ca 9 idag... Det är segt.

10.20 - Vi har börjat dagen lugnt på torpet. I soffan.

11.20 - Stickning och tonårskärlek på film.

Det är ju lördag... Men nu lyfter jag rumpan och gör Annat.

12.20 - Vi gick på skogspromenad. Då följer även katterna med.

12.25 - En halvtimmesrunda slutade med lite lek i trädgården. Ni vet väl att trasiga fotbollar är vägen till lyckan?

13.20 - vernissage på Nääs konsthantverk. Linda och jag guidade ihop på Röhsska för några år sedan, och det var roligt att se henne igen. Dessutom har hon gjort magiskt vackra smycken som visas från och med idag. I rummet intill ställer Cilla Ramnek ut spännande mönster-experiment. (Utställningen står kvar till 28 juni! Gå och titta!)

...ur kollektionen Vemod

...ginkolöv i järn från projektet Surviving Little Boy

14.20 - Slut på nöjeslördan. Nu åker jobbet fram.

15.20 - Jobbar fortfarande. Rolff tycker att jag är skittråkig, men ligger nära, nära som vanligt.

16.20 - Det blir ju ett hysteriskt intressant fotoreportage när man bara sitter vid datorn hela eftermiddagen. Fick i alla fall besök av damen med de randiga morrhåren, som också tyckte jag skulle mysa i stället för att jobba en stund. Så nu är det kaffe- och myspaus.

17.20 hund-kiss-paus i trädgården. Jag går ett varv och njuter av prunkande, regndoftande grönska samtidigt som jag begrundar middagsproblemet... Vad ska vi äta?

17.30 - Lägger till en extra bild för trädgårdsstunden. Planen var att jag skulle måla de gamla halvmurkna utemöblerna idag. De håller ett par säsonger till om de får ny färg. Men eftersom det regnar får jag nöja mig med att skrapa fram mer av det åtgångna träet...

18.20 - middagsdilemmat är löst. Mustig och matig tomatsoppa med oststavar att doppa i, och en liten crème fraiche-gegga. Nu väntar vi på mannens hemkomst.

19.00 - HUSSE ÄR HEMMA!

19.50 - Middagen är äten. Kvällsmyset tar vid.

Arbetshelg för hussen, så han myser bara med oss en liten stund innan läggdags.

20.20 Kvällsmyset fortsätter. Film och stickning.

21.20 - En bit in i en riktig klassiker, och en mönsterrapport är klar!

Kaffet är slut, men mysfaktorn är hög. Är glad att jag valde en hemma-lördag.

22.20 - Paus i filmen och matdags för alla di små.

Svarta katten Larsson har inte synts till idag alls... Jag är lite orolig då han verkade dålig att äta igår, men försöker lugna mig med att han varit borta över nätter förr...

23.20 - Torpets invånare börjar krypa ihop i mörka vrår. Det är läggdags.

TACK för en fin EFIT-dag. Det här var roligt, så det tänker jag göra om!

bloggkartan

Jag har placerat min blogg i Tollered på bloggkartan.se!

ögonblicksbild

Tre djur sover i soffan där jag sitter. En katt pratar i sömnen. Varje gång han säger "prrrou?" svarar hunden med att smacka och den anda katten genom att öppna ett öga och undra vad som pågår. Jag fnittrar.

orgasmsallad

Ett tecken på att sommaren verkligen är här är att Älskling och jag åt bästa sommarsalladen igår. Första gången jag gjorde den här döptes den till Orgasmsallad baserat på de ansiktsuttryck folk runt bordet fick när de smakade.

I sommarvärme är den läskande, lite salt, lite söt och lite matig. Precis det där man behöver när kroppen är svettig, hjärnan överhettad och semesterkänslan total.

Så här gör jag vår orgasmsallad:

Ungefär lika stora tärningar av 1/3 fetaost och 2/3 vattenmelon.

Rosta en näve pinjenötter i liten teflonpanna (Det här går fort! Ruska pannan så att nötterna inte fastnar, bara tills de börjat mörkna lite eller tills det doftar rostat, men inte bränt, i köket) och strö de rostade nötterna över salladen.

Vill man spejsa till den lite ytterligare är några rivna blad färsk bredbladig persilja och/ eller färsk basilika också välkommet i skålen.

Varsågoda! Bästa. Sommarlunchen. Nånsin.

Passar även jättebra till grillat och hårt kryddat kött.

Jag bygger om lite på bloggen.

Är inte helt nöjd (än), men nu bråkar inte min layout med bloggers verktyg i alla fall...

Och så har jag lagt till en "gilla-knapp".

♥

om islamofobi

Jag har varit på föreläsning idag. Mattias Gardell pratade om islamofobi - om ett nutidsfenomen, om historisk kontext, om ett samhällsproblem, om en logisk händelsekedja och om mänsklig natur. Han är en fantastisk föreläsare!

Så nu köper vi boken. Alla borde verkligen höra hans mycket logiska, raka och intelligenta sätt att formulera sig kring något som andra (även jag) är "rädd att säga fel saker" om.

"Det finns de som motiverar att vi inte ska bygga några moskéer i Sverige med att 'Vi får ju inte bygga kyrkor i Saudiarabien' - Det är väl briljant? För det verkar väl vara en fantastisk idé att importera Saudisk syn på religionsfrihet hit!"

Han är klok. Han är påläst. Han är vass.

Gustaf Minus Gustaf

För er som inte har sett den än, så måste jag tipsa om Garfield minus Garfield - En serie där en kille som heter Dan Walsh helt enkelt tagit bort Gustaf (och Ådi) ur Gustaf-serien. Kvar blir en seriestrip om Jon Arbuckle - en ensam, ganska paranoid man som ibland blir riktigt filosofisk då han verkar rikta alla livets stora frågor till sig själv... eller till ingenting.

Det är verkligen hysteriskt roligt.

jag är en spindel

Igår var min första träff som en av spindlarna i Sticknätverket Västra Götaland. Jag är redan ganska malligt jätteglad över att de vill ha med mig, och det blev inte sämre när det hölls möte på Nääs Slöjdsseminarium och det bjöds äggost till kaffet! Vi pratade stickhappenings i regionen, tittade på stickade smycken som efter utställningsturné nu ska tillbaka till sina ägare...

- och så pratade vi lite om nätverkets blog som snart ska bli uppdaterad lite oftare än nån gång om året och berätta om allt som händer i nätverket! Håll utkik! (Men det har inte hänt något där ännu)

Men jag måste säga något mer om lokalerna! Vi satt ju i ett historiskt hus, slöjdens vagga, som du kan läsa mer om här. Och vi smög omkring på en andra våning med helt fantastiska detaljer, skrymslen och vrår. Det var renoverade lokaler i ena änden av våningen, men en liten korridor, en sovsal, ett tvättrum och ett utställningsrum visade hur seminariet såg ut när det begav sig!

Jag kände historiens vingslag och kunde för min inre syn se dessa flickor i sovsalarna fnissande när det var dags att släcka lampan, eller skvättandes vatten på varandra i tvättrummet...

Nu ser jag fram emot fler träffar med spindlarna...

Förresten - årets utmaning är stickade kuddar! Är du med?

Roligast idag!

Åsa har gjort ett 360graders-panorama över vårt torp! Innan jag lyckas göra såna här själv (har redan laddat ner appen) kan ni se vår just nu ganska stökiga trädgård, vårt fina torp, vår lada... och oss här. Notera lata Rolff på bänken vid ladan, medan den piggare Evert Piaf har följt med Wilhelm från jordgubbslandet till entrétrappan (Både Piaf och Wilhelm syns två ggr i bilden)

affärens grejer

Det var så många delar av världen som förvirrade honom. Han ställde frågor bäst han kunde, men det är inte lätt att fråga när man inte vet vad det är man inte förstått.

Det var när vi handlade på stormarknad igår, som vi mötte en förståndshandikappad tonårskille och hans manlige anhörig som kan ha varit allt från personlig assistent till vän till bror. Från och med nu kallar jag dem för Killen och Mannen.

Det var vid trädgårdspryttlarna och grill-special-extrapriserna det började. Killen ville ta med sig allt möjligt skoj ur hyllorna, men fick nej efter nej efter låt bli.

"Men får jag ingenting?!" sa Killen. "Nej, det här är affärens grejer", sa Mannen "Då får man inte nånting. Man måste köpa dem av affären då."

Då. Klickade. Det.

Något som tills då måste ha varit ett mysterium för Killen fick rätt förklaring, och hela tillvaron bland stormarknadens alla ha-begär blev plötsligt logisk och begriplig.

"Det är affärens grejer".

Sen sågs vi då och då mellan hyllorna under de 20 minuter vi hade kvar i affären. Killen svepte med armen över grönsaksdiskarna: "Allt det här är affärens! Eller hur?" sa han med beundran i rösten. Han lyfte ett huvud med isbergssallad. "Den här är affärens!" Han tittade ner i en dams kundvagn och tittade på henne och sa "Det är affärens grejer alltihop det här..." lite fundersamt. Visste tanten att hon måste köpa dem? När min Tobbe gick förbi honom pekade han på en hylla med saker och sa "Du? De här...", "Ja, det är nog affärens de också" sa Tobbe och Killen gav honom ett strålande leende. Mannen log mot Tobbe i samförstånd. Vi hade förstått.

Nere bland kryddorna stod en tjej med stormarknadens logotyp på t-shirten och lastade upp varor i en hylla. Killen tittade intresserat på en stund innan han gick fram: "Är det affärens grejer det här?" "Ja... jo... det är det ju" sa tjejen fundersamt. "Jag vet det" sa killen nöjt och gick vidare.

Vi hörde hans röst ibland mellan raderna av honungsburkar, frysdiskar och extraprishögar.

"De här är också affärens!"

"Den här... den är affärens va?"

"Och HÄR! Det är affärens alltihop!"

Såna här små stunder är magiska. Jag känner varken Killen eller Mannen och jag kommer kanske inte att träffa dem igen, men jag kommer att minnas vilken lycka det kan innebära att förstå vad som är mitt, vad som är ditt och vad som är affärens grejer.

nygamla ord

Ett loppisfynd idag var en ordbok för 5 kronor.

"Från rondell till gräddfil - nya ord i svenskan från 40-tal till 80-tal"

Vilket fynd! Orden är beskrivna dels med vad de betyder, dels med exempel från när de först användes i media. Vi har skrattat så tårarna sprutat! Här följer några favoriter:

buskul

vard. mycket kul. Bibelläsning är buskul tycker nyfrälst knutte. SvD 15.1.1957

flummig

vard. påverkad av narkotika; mest nedsättande virrig o. (intellektuellt) oredig. Kvinnan blev märkbart 'flummig' när hon rökte tobak som hon förvarade i en cellofanpåse i rummet. DN 13.12.1973 (möjl. ombildn. av lummig 'lätt berusad')

gorilla

vard. hantlangare (åt gangster); livvakt (åt politiker e.d.) Två Stockholmspoliser kan i höst komma att utbildas till s. k. gorillor i USA (...) DN 12.7.1979

gosa sig

vard. ha det skönt, ha det mysigt; gosa sig framför brasan. 1979

häftig

ny anv., vard. bra; stark, frän; snygg, tjusig. En film med det häftiga namnet 'Utan trosor i Tyrolen'. Vi 1974

kalasbyxor

vard. tjocka (dam)underbyxor el. strumpbyxor som bärs utanpå andra underplagg. "Kalasbyxan" har sin söm bak och finns i vacker strumpfärg för 4 till 16 år. DN 23.11.1964¨

popcorn

[eng. uttal] -et, pl. - ökad anv. rostade majskorn (t. ex. som drinktilltugg) 1950-t [av eng. pop corn e. g. 'smällmajs' efter den smäll som hörs vid rostningen (...)]

poseringsateljé

lokal där kvinnor poserar i sexuellt utmanande ställningar inför en kund. 1972

punkrock

vildsint rockmusik i punkens anda, ibland med samhällskritiska texter. 1976. Punkrocken har drabbat oss. det har blivit mode att bemåla sig med hakkors och sticka säkerhetsnålar genom näsa, mun och kinder. SvD 21.5.1977

tanta till sig

vard. bli tantaktig. jfr gubba till sig. 1970-t.

tjejkvinna

vard. om ungdomlig men inte helt ung kvinna. Kramgo liten mörk tjejkvinna 49 år, glad och välvårdad, önskar bekantskap med generös äldre gentleman. SvD 28.2.1982

Hädanefter ska jag alltid kalla popcorn för smällmajs.

Kram från tjejkvinnan Lisa som tantar till sig så där lagom.

fredagsbesök

Idag var Åsa och Wilhelm och hälsade på Tobbe medan jag jobbade.

De var kvar när jag kom hem och Åsas man Åke hade också dykt upp.

Åsa har bloggat deras besök med massa fina bilder. Klicka gärna på Åsas bilder för att se dem i full storlek.

Livet är gott. Kärlek, trygghet, fredag, kvällsljus, ett glas vin, fågelkvitter.

jag borde skriva artikeln Aftonbladet lät bli att skriva i stället för att klaga så här men...

Jag tycker SVTs satsning "Huset fullt av hundar" är ganska jättegräslig. Vi kan diskutera varför det är ett förfärligt program någon annan gång. (En familj tar hem ett gäng omplaceringshundar och röstar sedan ut hund efter hund à la Robinson tills de har en hund kvar som får flytta in. Tyck vad ni vill. Jag tycker det är hemskt.)

Idag har Aftonbladet hoppat in i upplägget med artikeln "Hjälp hundarna hitta ett hem! Här är hundarna som avlivas utan räddning!", och så har de låtit några hundar från ett omplaceringshem titta ledset in i kameran, och så ska vi djurvänner hojta "men nääää han får inte döööö!". Så jag är inte så orolig för just de fyra hundar som syns i artikeln. Tillräckligt många kommer att tycka synd om dem tror jag.

Vi har ju själva en omplaceringshund, och jag är glad att hundhemmen finns. Men varför just de fyra som Aftonbladet visar upp skulle vara i större fara än andra hundratals omplaceringshundar på olika hundhem förstår jag inte.

Det hade varit intressantare journalistik om de höjt blicken lite. Om de följt upp Sveriges lagstiftning kring ägaransvar - hur efterföljs den och vilka påföljder finns? Varför hamnar hundarna på omplaceringshem till att börja med? Vilka är ni som skaffar hund utan att ni kan eller vill ta hand om dem? Eller om de visat och berättat vad som menas med "valp-fabrik" eller något annat kring hund-ägande som lyft diskussionen en nivå.

Oavsett vad jag tycker om artikeln i sig är det svårt att inte falla i trans och förälska sig i hundar som skuttar in i hjärteroten på en och är precis en sån där som jag älskar. För Buddha (Bara namnet!) som presenteras i artikeln verkar ju vara en liten Rolff. Titta bara!

Och det ska gudarna veta att Min hund går det inte någon nöd på. Han är den mest älskade hunden i världen.

mera muggar

Jag uppdaterade min lilla shop med fler muggar idag. Jag är fortfarande lika paff över hur glada folk verkar vara i dem! Tack!

Jag köper alltså muggar (ganska kräset - måste vara nyskick utan skedmärken och läbbiga fläckar) på loppis. Sen tar jag hem och diskar. Sen skriver jag på dem med porslinspenna och bränner dem. Sen diskas de igen. Sen säljer jag eller ger bort mina muggar.

Vill du köpa en mugg som det står nåt alldeles speciellt på? Säg till så försöker jag fixa!

I etsy-shoppen gäller de priser som står (priserna där sätts i dollar), men kommer vi överens om nåt via mail kostar en mugg 100 kronor plus frakt.

Bästa sortens paus.
Rolff får rusa...

...medan Q sitter på pass och har koll på oss.

Jag stövlar runt och njuter av sol, regntvättad luft och skogsljud. Hej hackspetten!

Jobbpaus. Andas.

Jag tror ju på politik.

Skulle vilja skriva långt och välformulerat om min förtvivlan. Om min tro på demokratin, på politikens möjlighet att påverka våra liv och därmed vår möjlighet att påverka samhället vi lever i... Och utifrån det vill jag skriva om hur möjligheten inte tas, hur omvalet skadat så mycket av ett redan försvagat förtroende. Om hur 43% valdeltagande är en skandal, ett misslyckande och en fara för framtiden. Jag vill gråta.

Det spelar ingen roll att det gått bättre den här gången, i procent räknat, för de jag röstat på. Jag tror inte de fått fler röster än i höstas. Jag tror bara att färre i mitt parti, än i andra partier, lade sig på sofflocket och sket i hela saken. En annan del av resultatet är att SD blev än starkare. I procent räknat. 95% av oss röstar fortfarande inte på Sverigedemokraterna. Det är värt att komma ihåg. Ilskan består i att deras prat om vi och dom går hem. Att du ska ta hand om dig och de dina, men inte "de där andra". Jag tycker ju inte det finns "vi och dom". Det finns bara vi.

"Varje generation måste erövra demokratin" sade någon - men måste vi ner i botten för att vända? På botten står var och en för sig själv och försöker klara sig så gott det går. Det går väldigt mycket bättre för några än för andra, men skit i det liksom...

Samhället består av människor. Av dig och mig och alla andra (Inte bara vissa). Det är oss det gäller.

Det är en anledning till att jag hatar och inte står ut med begreppet utanförskap som slängs hit och dit. Utanför vaddå?! Hur i helvete kan man som levande människa anses stå utanför sitt samhälle? Man är en av pusselbitarna som bygger det, oavsett om man har jobb, är sjuk, är förtvivlad eller har fallskärmsavtal! Ja, nu blev jag arg igen.

Vi måste bygga på människors värde och värdighet - inte anställningsbarhet.

Viktiga ord har fått alltför partipolitisk betydelse. Viktiga begrepp används inte av rädsla för att låta bakåtsträvande eller förlegad. Men när man smakar på dem och funderar på vad de betyder är de i mina ögon nödvändiga som nästa demokrati-generations modeord:

solidaritet.

gemenskap.

folkrörelse.

tillsammans.

Den här sköt dig själv och skit i andra-eran måste vara slut snart. Måste.

trädgårds-stickhörna

Igår var jag på loppis och hittade en stol för 70 kronor. Det är en gungstol som liksom gungar runt en fjäder i mitten och det är bland det mysigaste jag vet - att gunga. Helst hänger jag i en hammock, men det här var inte illa det heller. Dynan som hörde till min lilla trädgårds-mys-hörna var dock anskrämligt ful, så jag köpte ett påslakan som kostade nio kronor mer än hela stolen, och sydde ett överdrag till dynan. Nu är den Min Stol. Här ska jag sitta och sticka i sommar.

gos

Det har inte varit helt lätt för Larsson med en ny liten kille i huset. Det har varit en del fräsande... Men idag ser det ut så här:

Det är dags att börja planera och sammanställa kursmaterial!

Idag gick Ulrika ut med info från StickaMera om Sticklägret i augusti. I år ska jag dessutom hålla workshop där... Jag längtar redan! Ses vi där? (Klicka på loggan för mer info)

Dessutom ska jag träffa Ulla från SV nästa vecka och bestämma om kurser där i höst! Några önskemål på sånt ni vet jag klarar av ni skulle vilja att jag lärde ut där?

Ur Rolffs dagbok:

Idag var först ingen bra dag, för jag mådde jättekasst på morgonen och har varit slö hela dagen. Men nu på kvällen blev det action ska ni veta! Matte har redan skrivit om det, men jag tycker hon missar hur spännande det var, så jag vill berätta själv lite också.

Jag låg alltså och slöade i en trädgårdsstol och hade det rätt gött, och matte kliade på mig ibland och hela jag var varm och slö... men så luktade det plötsligt jättestarkt av det där konstiga jag hittat spår av i skogen ibland. Det luktade liksom inte hund, men ändå som Någon Annan. Och så hörde jag ett knak borta i mitt bajs-hörn av gården också. Så jag tittar upp och där står en fyrbent jäkel med tufsig svans - På Min Gård! Och han bara står där. Jag vet inte vad han ville. Så jag ville ju jaga bort honom förstås. Säga att "här är det jag som bestämmer", och kanske få ett bett i den där tufsiga svansen så han inte vågar sig tillbaka hit sen heller.

Men matte sa NEJ på det där sättet som verkligen betyder nej och jag visste att jag måste stanna där i stolen. Tråkmatte. Hon fick hålla fast mig lite, men jag insåg att från den där stolen bredvid matte skulle jag inte kunna dra nånstans på egen hand, så jag tänkte vänta tills hon tittade bort...

Sen gick den där inkräktaren iväg igen, men jag har ju känt lukten av honom förr. Jag visste att han kommer tillbaka. Och matte och kompisen E (Hon är förresten jättebra och kliar massor på mig och så) gick in. Matte skulle göra mat och jag kollade först om hon tog fram nån spännande korv eller så, men det var bara sallad på bänken så då...

DÖRREN VAR ÖPPEN!

Fatta vilken tur jag hade! Så då drog jag! Full karriär! Inga buskar och snår har en chans när jag springer allt vad jag kan. Matte och E upptäckte mig rätt fort och började vissla och ropa, så visst, jag skulle kanske ha vänt, men det är Min Gård vi pratar om. Man kan ju inte bara komma och inkräkta så där hur som helst.

Jag spårade inkräktaren över hygget, men på andra sidan hygget är det brant och hur jag än försökte bromsa rasade jag ner alldeles för fort och for ner i bäcken där på andra sidan... Jag gillar inte att bada, och nu var jag blöt hela jag och den där fyrbeningen hade ju ett attans försprång... Så jag vände. Men backen upp till hygget är ju brant och jag är egentligen ganska lat... så jag tog den upptrampade stigen upp till vägen och sen hem. Där stod matte och väntade, och trots att jag hade varit lite olydig var hon allt ganska glad att se mig... tror jag...

Nu är jag toktrött. Vilken dag! Dags att inta kanelbulle-position i älsklingsfåtöljen. Godnatt!

rävjakt

Vi drack kaffe och åt hemmagjord rabarbersorbet (Den är värd att berätta mer om en annan gång förresten), jag och grannen E som var på besök. Vi pratade om Es nya motorcykel hon hade med sig, om katter, om trädgård, om vilda djur, grannar jag inte känner och om Rolff som snarkade bredvid mig i en egen trädgårdsstol. I mitt knä kurrade Evert Piaf och snurrade gosande och spinnande runt, runt.

Plötsligt slutar Evert spinna. Den lilla orangea nosen pekar mot skogsbrynet. Rolff har tittat upp från sin slummer. Alla rynkor i pannan syns. Öronen är lyfta. Nosen pekar mot skogsbrynet.

"Vad är det nu som är så spännande?" säger jag glatt och försöker titta åt samma håll. Grannen E sitter i bättre vinkel och ser vad djuren ser.

"En räv..."

Ja, där står en räv. Den är vacker. Den står inne på tomten, vid Älsklings prickskytte-tavla. Precis där Rolff snoffsat runt och grejat bara minuter tidigare. Tack vare Älsklings skjutbana vet jag att den stod ganska precis 30 meter ifrån oss.

Rolff börjar darra. Jag säger "Nej" lite barskt och greppar tag i honom. Han förstår, men får jobba hårt mot alla reflexer och instinkter som säger åt honom att rusa. Han sitter still, men det är inte mer. Jag är dock mäkta stolt över hur långt jag kommit med den här älskade hunden, som verkligen jobbar hårt för att lyda mig...

Efter en liten stund då vi alla sitter och tittar på räven, och Rolff jobbar hårt med självdisciplinen går räven iväg bakom ladan och syns inte mer. Rolff gnyr lite och vill så gärna sätta av i full karriär efter den. Det är ju trots allt en fyrbent inkräktare på vår gård. Men han håller sig. Vi går in och jag ska börja göra i ordning maten. Rolff följer med, men stannar i farstun och ser ut som om han väntar på att jag ska titta bort så han kan sticka på rävjakt. Jag säger åt honom lite barskt och det ser ut som om han ger upp, som om han ställer in sig på att kolla vad jag gör för mat i stället. Han sätter sig bredvid mig på köksgolvet och även jag slappnar av. Grannen E passar på att låna toaletten och jag sköljer ur en skål.

Varför stängde jag inte dörren?

När skålen är ren är hunden borta. Knak, brak, rus, spring och klant låter det från snåren bakom ladan och jag ropar på honom. Jag hör ju var han är. Men nu struntar Rolff i mig. Han är på rävjakt. Efter en kort stund ser jag ett brunt streck braka sig i väg i full karriär över kalhygget på andra sidan vägen. Jag och E går efter en bit och ropar, men jag inser att det är bara att vänta ut honom. Han hör oss, men struntar helt i oss. Han har viktigare saker för sig. Han kommer snart hem igen, det är jag säker på. Men det känns i maggropen att min Rolff är ute och rusar utan att komma när jag ropar...

Vi står kvar nere på vägen när han kommer mot oss. Han har inte varit borta i tio minuter en gång. På vägen bortifrån kurvan kommer en flåsande, blöt, skitig hund som tydligen varit nere i ett kärr och vänt. Tur att jycken trivs hemma... Men han förlorade en del frihetsprivilegier i kväll. Räven bor nära och Rolff tycker inte om det, så hädan efter blir det extra koll på rävjägarn när han njuter av trädgårdslivet på torpet.

paus-söt-katt

Inte för att skryta men... Evert Piaf är verkligen alldeles väldigt jättesöt.

Det här är ett sånt där inlägg som säger att "Jag skulle vilja blogga mer, men har inte tagit några bilder eller hunnit klura på några fiffiga funderingar..."

Men jag ska försöka formulera kvällens actionscen på torpet snart.

Cliffhanger! Ni måste komma tillbaka och läsa för jag säger inte vad som hände!

Jag borde blogga om vår härliga trädgård, vädret, livet, pysslet, snickrandet... Men det blir så tråkigt i bara ord, och idag har jag levt för intensivt för att komma ihåg att ta fram kameran. I morgon kanske jag kan illustrera vilken bra helg det varit!

släktband

I torsdags träffade jag en syssling C, från pappas sida släkten. Hennes farmor och min farfar var syskon.

Hon var i Göteborg på konferens så vi hittade tid till en restaurangmiddag. Vi åt middag ihop och gick igenom ett av de gamla släktalbum jag fått ärva.

C har tagit över släktforskningen i den gren av släktträdet som vi delar och det visade sig att jag hade foto på folk hon bara sett namnet på i listor. Sedan har hon en massa namn som jag skulle vilja lära mig, och historier kring namnen. Vi gick igenom min farfars syskonskara och delade minnen av släktingar som hon, som är äldre än jag, fick känna i många fler år än jag. Hon har dem dessutom närmare.

Det var både fint och jätteroligt! Och släktforskningen bland dessa västmanlänningar är fantastisk! Kanske delar jag med mig mer när jag scannat det fina albumet och lagt ihop det med några av Cs foton och alla namnlistor!

Fiffiga stickerskor gör mig också glad! Det här satte igång min hjärna massor på hur man skulle kunna använda det...

Igår fick jag hjälpa en medmänniska, och fick hjälp tillbaka. Det var fint. Idag blev jag kallad mentor och fick ett fint tack. Det hjälper att tänka på värmande ord när det haglar utomhus och tvivlar inuti.

Hurra!

Jag har bokat plats! Plats på planet dit och plats på en kurs på söndag eftermiddag - Interpreting & Working from Vintage Patterns. Och innan det är jag volontär och hjälper till med allt möjligt! Hurra! Jag ska till

omnomnomnomnomnom

Jag hade kaniner när jag var liten. Tre stycken hann jag med - efter varandra. Hoppsan, Knatte och till sist Vips. De utlöste antagligen en del av mina allergier, och även om de flesta och mesta av allergierna har växt bort blir jag fortfarande förfärligt sjuk av just små söta kaniner.

Idag hittade jag denna gif som gjorde mig nostalgisk. Den visar en anledning till att jag fortfarande tycker att kaniner är så ini tokighet söta. Även om jag inte får komma nära och gosa så... Den där lilla, runda underläppen och det där omnomnomnom-tuggandet!

Söt!