efit

Det är ett-foto-i-timmen-dag igen. Fler deltagare hittar du här.

(Klicka på bilderna om du vill se stort fomat)

9.00 Jobbar hemma. Försov mig ändå. Låg och tänkte på jobb och kallade det att jobba. Drog mig till klockan 9.

10.00 Jag är igång. Lite frustrerad. Kommentarer i min text jag tycker jag kunde ha fått för två månader sedan gör att jag går igenom igen. Ändrar. Funderar. Skulle vilja börja med layout.

11.00 Det går trögt, men framåt. Allt blir lite lättare när Q spinner i knät.

12.00 Kollar vad resten av familjen gör. Katterna hittar jag inte. Sambo pysslar med ammunition ute i verkstan...

...och Rolff äter upp en fotboll. Allt är som det brukar. Nu lunch.

13.00 Jobbar igen. Rolff tycker jag är dödligt tråkig, och det skulle ni också tycka om jag visade ännu en bild på mitt tangentbord...

14.00 Dags för dagens lilla äventyr. Tack gode gud för att få lämna texten en stund. Vi åker till Alingsås.

...och handlar på Maxi.

15.00 Allt tar längre tid än man tror. Särskilt när man tar omvägen om Elgiganten för att kolla priser på TV-apparater. Vår dog i senaste åskvädret och nu gäller det att få försäkringspengarna att räcka till en så bra som möjligt.

16.00 På't igen. Jag måste ju igenom det här...

17.00 Det har tagit mig hela dagen att ta mig till sidan 19 av 81. Okej, det är den mest komplicerade biten, och jag var i Alingsås en timme, men jag börjar få bråttom, och det går trögt. Dunkar huvudet i bordet sista arbetstimman för dagen. Det blir fler timmar jobb i morgon...

18.00 Äntligen vila. Mat, kaffe och så ett avsnitt Game of Thrones, eller Dvärgar med Vargar som serien kommit att heta i bekantskapskretsen (som vi får se på datorn eftersom TVn... ja, just det). Alla tycker det är jättespännande. Även Evert Piaf.

19.00 Vi är hos vänner för att spela spel, men medan det fördelas poäng och diskuteras regler repar jag upp två varv och ritar om ett diagram så att det blir som jag vill.

20.00 Vi spelar ett äventyr i Iron Kingdoms och min gobber har roligt i all sin galenskap.

21.00 Det är ett avancerat spel. Vi ritar kartor... Stickningen går inte fort framåt.

22.00 Vi har en mycket engagerad spelledare. Här illustrerar han ett anfallande skelett i rustning.

23.00 Vi försökte oss på en liten kvällspromenad, men höll på att bli uppätna av knott. Men jag gjorde ett försök att fånga skymningsljuset över hygget på andra sidan vägen. Ett foto gör aldrig ett magiskt ljus riktigt rättvisa... Särskilt inte med kameran i ajfånen. Nu ska jag sitta och bara andas en stund innan läggdags. I morgon ska jag ta mig till sidan 62 är planen...

ledig en kvart i taget

Jag vill blogga, men hjärnan klarar inte att jongera fler bollar just nu.

Lite för många jobbtankar.

Lite för många saker att göra.

Och läkaren i våras sa att när jag mår Så Här ska jag ta ledigt en kvart i taget.

Jag försöker, försöker, försöker leva efter det här diagrammet.

u no can haz

Iz mah box.

bytespresenter och present

Redan förra veckan damp ett Ljuvligt paket ner i brevlådan, med min present i sommarbytet från Johanna.

Det damp dock ner i veckan då allt hände på en gång, så jag har klantigt nog inte bloggat det förrän nu. TACK för mitt fina sommarpaket! Titta bara: Skojiga virkade jordgubbar, ljuvligt garn och spännande fröer till trädgården!

I förrgår kväll låg ytterligare ett paket här hemma - Den här gången i Garn&Te-bytet och Mikaela hade slagit på stort med inte bara en sorts te! Har inte hunnit smaka, men har öppnat och luktat på - jisses så gott det luktar. Och gröna knappar som är finfinfina! Och garnet! Mjuka, mjuka Lucca! Och jag ska tydligen in i en lila stick-period snart...

...om nästa period inte blir röd! För kolla vad jag fick av Åsa! Jag har gjort loggan till hennes butik (som snart öppnar! Spännande!) och fick dessa röda Manos-härvor som ett extra tack! Ljuvliga! De ska bli något i stil med min Stora Hawthorne tror jag...

Och jag har inte fått iväg mina bytespaket, men de är ihopplockade och packade, så det blir nog i helgen.

nej till barnfattigdom

Ska vi ta det här med delproblem och fel fokus nu då?

Som ni kanske har märkt så har jag en del starka åsikter. Bland annat handlar det om människors lika värde, om att samhället är något vi formar tillsammans och om att ta hand om inte bara oss själva utan också varandra. Visst låter det plysch-overalls-mysigt 70-tals-mossigt alltihop? Jamenvisst, och jag jobbar på att trenden ska vända dit igen. (Kanske inte till plyschoverallen, men definitivt till kollektiva krafter).

Så jag har problem med dagens politik, både från de som styr och från mina så kallade likasinnade. Jag tycker man har fel fokus.

Man fokuserar på delproblem i stället för system- och strukturfrågor som faktiskt skulle kunna förändra något till det bättre. Så jag tänkte vara lite nutida och ta mig an ett delproblem i dagens politik. Mer specifikt retoriken, och än mer specifikt - ett nytt begrepp:

Barnfattigdom.

Har ni hört något så fruktansvärt? Det finns barnfattigdom i Sverige. Jag tycker också att det är hemskt med barnfattigdom och jag tycker vi ska arbeta för att barn ska ha det bra, men jag tror att vi siktar helt fel om vi siktar på att bekämpa barnfattigdomen...

Vi måste förstås först fråga oss vad barnfattigdom är, och som tur är har Rädda Barnen gjort en sådan definition. De definierar barnfattigdom som att man har "lägre inkomst än 60 procent av medianinkomsten i landet". Hm... vad hade jag för inkomst när jag var barn? Nej, just det - barnfattigdomen handlar om föräldrarnas inkomstnivå. Kan ni tänka er?

Så varför pratar vi om barnfattigdom alls - Jo, för att det är mest synd om barnen. Det går inte att skuldbelägga barn och det går inte att inte hålla med om att vi ska bekämpa barnfattigdomen. Nu vill Socialdemokraterna starta kampanj mot barnfattigdomen. Det gör mig arg. Det är att använda samma retorik och synsätt som mina och socialdemokratins motståndare: Vi och dem. Några, men inte alla.

Vad hände med "Alla ska med!"?

Lägg om siktet och titta på föräldrarna eller ännu enklare - på allas våra medmänniskor. Föräldrarna har tillräckligt dåligt samvete för att de inte kan ge sina barn allt de vill ha, utan att få skulden för hela fenomenet barnfattigdomen. De rår oftast inte alls för den situation de befinner sig i (utförsäkrad, arbetslös, nyanländ?), men får liksom skulden för alltihop när hjälpen består av allmosor till deras stackars barn, snarare än hjälp till ett värdigt liv (som också inkluderar barnen).

Genom fördelningspolitik kan vi hjälpa till att höja inkomsterna för fler, och om fler får "högre inkomst än 60 procent av medianinkomsten i landet" har vi också minskat barnfattigdomen, men också klyftorna, orättvisorna och lidandet i samhället i stort. Pengarna finns. Vi är ett rikt land. Frågan är om några ska ha mest eller om många ska ha mer.

Jag vill inte heller att barn ska vara fattiga. För barn är människor och jag vill att alla människor ska ha det bra.

Jag tycker i stället vi definierar vad ett "värdigt liv" är och så hjälps vi åt så att alla kan leva ett sådant. Och jag tycker faktiskt inte det har att göra med om man har "förtjänat" det eller inte.

PS: Sara Hansson i P3s Tankesmedjan har formulerat ett vasst kåseri i detta ämne. Har ni inte hört det så kan man surfa in på sr.se/p3 och leta reda på det.

olika sorters sorg kanske

Idag går tankarna till nära människor och tråkiga händelser. Inget jag kan blogga om då det inte är mina upplevelser det handlar om. Det jag kan blogga om är sorg, tråkiga nyheter och bearbetning av katastrofer generellt.

Det spelar ingen roll om man läser etikettsregler om kondoleanser eller följer sjukhusens råd om hur anhöriga behandlas efter besked om sjukdom eller dödsfall - Det kan bli jättefel ändå.

Någon vill dela sin sorg med hela världen, men någon annan vill dra sig undan, vara för sig själv, man vill söka tröst bara i varandra och inte i några andra... Inget är rätt eller fel, men det kan bli både rätt och fel att närma sig - knacka på - bry sig om. Det kan bli både rätt och fel att låta dem vara.

Så då låter vi bli. Av rädsla för att göra fel. Då lämnas några ensamma i sin sorg mot sin vilja.

Så då säger vi "Vet att vi tänker på er" och försöker knacka på utan att tränga oss på. med intentionen att vara snäll och göra rätt. Då känner sig några inträngda i ett hörn av andras känslor och tankar, när man egentligen bara har plats för sina egna.

Vi vill ju bara göra rätt. Men det kan bli fel.

När något ledsamt händer tänker jag ofta på en person jag mött som verkade ta det med ro, och på väldigt rätt sätt:

En dag för några år sedan nu, mötte jag en dam i en bokhandel. Hon stod före mig i kön och frågade expediten var de hade kondoleanskorten. Hennes bästa väns make hade gått bort och hon ville skicka ett kort.

Expediten sänkte rösten till det där dämpade läget vi bara använder i kyrkan och inför människor i sorg och svepte alldeles lagom långsamt med armen över nedersta hyllan i kortstället: "Här har vi..."

"Finns det inget i färg?" frågade damen och jag inser att korten är svartvita. Allihop. Det mest exalterande var ett svartvitt foto på en segelbåt. Och ett svartvitt foto på ett tänt stearinljus. Båten var häftigare.

Det fanns inget i färg. Expediten hummade vänligt på som en trött humla om den känsligt formulerade texten i ett av deras mer populära kort. På framsidan av det vita kortet var ett svart, tunt kors tryckt i relief.

"Han är DÖD. Hon har inte blivit religiös!" sa damen. Högt.

Till slut köpte damen ett kort med ett färgfoto och ett kuvert från en av de andra hyllorna i kortstället. Blommor tror jag det var på. Jag utgår ifrån att det åtminstone inte stod "Grattis" på. Men jag kan föreställa mig att tanten skrev något i stil med "Ledsamt att höra om Bertil. Hör av dig när du vill eller kan prata. Jag finns här." Väninnan kunde välja att öppna eller inte, välja att höra av sig eller inte, ta det i sin takt. För var hon så naturlig kring det här med vad som faktiskt hänt, föreställer jag mig att hon var lika naturlig inför att sorg ser olika ut.

Jag finns här. Men jag tror att dem som jag tänker på särskilt idag har andra omkring sig som de pratar med först. Framför allt har de varandra. Så jag tänker inte säga "Jag finns här". Det vore definitivt att tränga sig på. Men jag tänker på dem, vare sig jag talar om det för dem eller inte.

vill du gå kurs för mig i höst?

Vuxenskolan har börjat lägga ut höstens kurser i webkatalogen...

Här är länkar till de jag håller i (men det finns många jag skulle vilja delta i också!)

En kurs.

En annan kurs.

Ytterligare en.

Och så en fortsättning på den.

Och så den här också.

efit

Min andra efit-dag någonsin. Är inte hemma utan kommer att ägna dagen åt att ta mig hem. Kommer att uppdatera från telefonen på resande fot, och redigerar ihop dagen hemifrån när jag kommer åt min dator. Kom alltså gärna tillbaka i kväll och se dagen sammanställd.

4.40 Börjar dagen med att vakna kl 4 hemma hos mamma i Stockholm. Svårt att somna om. Halsen kittlar... oroande. Var på kalas till efter midnatt och borde verkligen få sova.

8.40 "Nu får ni kliva UPP! Jag vill ut och kissa!" Vi är lite sega i starten... Min fina mamma fixar frukost medan vi krälar ur sängen.

9.40 Långsam frukost på mammas fina balkong. Notera Kaknästornet i fjärran.

10.40 Dags att ta på sig ansiktet.

11.45 Nu är det dags att åka hemåt.

12.45 Blir inte så skoj bilder när jag försöker sova. Jag har ont i halsen och sover gärna bort det jag kan. Älskling kör då jag inte orkar...

14.00 Vi svänger av vid Arboga för att hålla oss på E20 hemåt.

15.00 Örebro. Onda halsar får man bota med glass.

16.15 Hova. Rast igen. Ny glass. Det är fortfarande synd om halsen.

Kl 17 sov jag...

18.30 Äntligen hemma i älskade torpet igen. Evert Piaf hälsar välkommen hem med upprepat lyckliga "Mjaaaaaau".

Vi är så glada att vara hemma att jag bjuder på två bilder. (Och så vill jag kompensera för timmen jag missade förstås.) Rolff sprang direkt och hämtade favoritbollen (som inte är så bollformad längre).

19.00 Dags att laga middag. Livets lyxigaste lyx måste vara att få gå ut i trädgården och samla det som ska ätas. Det blir grönsallad till det grillade, så jag har samlat ihop babyspenat (som växt så det knakar och svämmar över) och lite örter...

20.00 TVn är fortfarande trasig och vi är trötta. Lösningen blev fredagens Vem Vet Mest via svtplay. Svaret här är Capri.

20.08 Jag måste bjuda på en extra bild. Evert har längtat efter gos hela helgen och har snurrat i mitt knä en lång stund, spinnandes och jamandes. När han till slut låg still och hade lagt sig tillrätta hade tassarna hamnat lite hit och dit...

21.00 Dessa magiska sommarkvällar! Ljuset över åsen är helt fantastiskt. Vi har inte tagit ut innerfönstren i vardagsrummet ännu, och isoleringsullen ser helt fel ut mot allt det gröna ute. Dessutom behöver fönstret putsas... Det syns att Rolff sitter här och tittar ut och pressar nosen mot glaset.

22.00 Rolff ligger här nära mig. Nu sneglar han lite på mig... Kanske tycker han att det börjar bli läggdags, men jag är inte helt redo att sova än. Men snart så.

23.00 Det är fortfarande skimrande skymning ute, men det svaga ljuset fångar inte webcameran i datorn, så här är jag upplyst bara av dataskärmen... Är på väg i säng äntligen, efter att ha suttit här med katt i knät och snarkande hund intill en lång och mysig kvällstimme. Jag är fortfarande lite ledsen över att jag inte var på på WWKIPD idag, men det blev en ganska bra dag ändå.

Godnatt på er alla!

nonsensproblem

Såg den här reklampostern på spårvagnen idag.
Jag undrar hur det gick till när den blev som den blev...

"Vi gör en poster för att promota din bok Patrik, det blir väl bra? En bild på omslaget bara för det är ju snyggt?"
Patrik: "Jag fick aldrig ha med min ajtograf på omslaget ju! Den ska la vara med nu enna!"
"Okej då gör vi en poster där din autograf är med. Vad ska vi fylla resten av postern med då?"
Patrik: "Mäj! Det är la min bok eller?"
"Okej, ja det var ju snyggt det där när du satt mot en vägg och lutade dig mot knäna... som på bokomslaget? Det kan vi ju göra om? Använda samma bild kanske?"
Patrik: "Näj! Vi har ett nytt shoot enna! Där jag ser lite mer svår ut liksom efter alla skriverier om min svåra ungdom och så... lite som på boken ni vet. Svartvitt."
"Eh okej..."
"Åsså en bild på boken så klart!"

Alltså - en poster med ett bokomslag med en bild som liknar bokomslaget bakom... Och så en autograf!

radiopratet

Nu så! Efter lite strul med hemsidan har nu P4 Göteborg fått upp bildspel och möjlighet att lyssna på mitt sticksnack från i tisdags. Här är en länk om ni vill titta och lyssna!

torsdagen den nionde

Morgonen började så bra. Kattgos och en lite regnvåt trädgård...

Jag lade paraplyet i bilen och letade fram rätt kofta. Jag skulle vara beredd, för det regnar inne i stan. Sen klädde jag mig och värmde fingrarna på kaffekoppen ett tag. Tänk vad livet var gott.

Sen började Dagen.

Paraplyet ligger kvar i bilen och koftan ligger kvar hemma. Jag sitter på kontoret i sommarklänning och är ganska blöt, för visst regnar det i stan. Det visste jag ju. Det öser ner.

Håret ville verkligen inte samarbeta idag, så till slut tryckte jag ner den söta, lilla kepsen på huvudet och bestämde mig för att det dög. Sittandes på pendeltåget dök ett minne upp i huvudet... Det var minnet av sist jag hade kepsen på mig, då någon jag (tills då) tyckte om frågade om jag gillade AC/DC. Hur så? sa jag och blev då upplyst om att min söta lilla keps fick honom att tänka på Angus Young vrålandes Highway to Hell hoppandes på ett ben.

Så här sitter jag, regndränkt, lite frusen och påminner om Angus Young.

LARSSON ÄR HEMMA!

Smalare, hungrig och uppenbart skrämd. Men hemma.

Man undrar vad han varit på för äventyr.

Tack för hållna tummar.

märkliga blombilder

ProHDR-appen till ajfånen är fantastisk - när man ska ta bild på nåt som är stilla. Appen gör en mörk och en ljus bild och lägger ihop för att fånga ljuset på ett fantastiskt vis. Det blir ett häftigt djup i bilderna. Men - blommor som vajar lite i vinden blir lite märkliga... Men jag tycker det blev lite magiskt märkliga bilder på blommor i trädgården.

Titta vad som slog ut i natt! Och fler är på gång.

Den här var lika vacker igår, men är nog mest magisk av dem alla.

Den här är så knallgul att den ser ut som en liten lampa på håll.

Och snart exploderar pionen i rosa.

Färg. Färg! Färg!

Larsson har nu varit borta hemifrån i sex dagar och han har ännu inte kommit hem.

Jag vill inte tänka tanken, men den smyger sig på: Tänk om jag aldrig får se min svarta gosfarbror igen...

sämst just nu...

...är att jag sitter i en bil på väg hem från Stockholm när stickerskorna samlas för WWKIPD i Botaniska. Lite sent insåg Sambo att mitt seminarium på fredag och världsstickardagen på söndag inte är optimalt tajmade med att svåger fyller 30 på lördag...

Så även om jag är glad att få vara med på kalas och fira en fin Putte på hans födelsedag, är jag lite bitter över att stå som arrangör för, ha jobbat och puffat för, ha sett fram emot ett arrangemang jag inte kan vara med på.

Så snälla stickerskor som samlas på picknickfiltar i Botaniska på söndag - Tänk på mig och ta många foton! Jag vill se hur ni hade det.

Själv lovar jag att visa stickningen för alla jag kan tänkas träffa på bensinmackar och andra pauser på väg hem från huvudstaden. Jag ska sticka i bilen.

Kamillas nystan

Jag tycker Kamillas tankenystan på stickamera är alldeles jättebra.

klägg

Ni verkar gilla recept, så här är min andra sommarklassiker - feta-klägg.

Detta klägg går att avnjutas till grillat, till ugnsgrönsaker, i äggröra till bacon, till melon och skinka, till räkor, som dipp till snackset, till... allt. Njä, kanske inte till gräddtårta. Jag har till och med stött på klägg (efter tips från mig) som mellanlägg i en smörgåstårta och himmel så gott det var!

Klägg tillagas så här:

Smula sönder innehållet i ett paket fetaost med en gaffel.

Häll över en burk crème fraiche, Smetana eller gräddfil (smaken är som baken - delad. I det här hushållet tror vi på Smetana). Gegga ihop. Det ska vara lite klumpigt.

Tillsätt lite svartpeppar, lite ört-som-passar-till-det-du-serverar eller inget alls.

Servera till vad som helst.

Oftast äter vi klägg till den klassiska rätten "en köttbit och lite grönsaker". Min senaste idé är att använda klägg, avocado och räkor i en shrimp cocktail-aktig förrätt. Äter man inte vitt bröd vinner man en massa uppfinningsrikedom och får galet god mat på köpet.

Kofta på gång...

Idag pratade jag i radio igen (Länk till det kommer när det lagts upp under programmets hemsida) och där avslöjade jag att jag håller på med en Fritt Etter Setesdal-kofta. Den har varit lite hemlig hittills. Jag vet inte riktigt varför, men jag har inte visat nån endaste del av den förrän nu.

Men när man nu berättat om den i radio kanske den inte kan vara så hemlig längre. Så här långt har jag kommit.

Jag stickar min variant i brunbeige Silke Tweed och grafitgrå Lucca Fino.

Jag tycker det blir fantastiskt snyggt! Jag har inte bestämt vilka färger broderierna ska vara i ännu, men det visar sig nog.

skynda skynda!

Ulrika tipsade mig just om att det inte blev fullbokat direkt i år... Det finns platser kvar på sticklägret i Fattigskogen! Skynda skynda! Jag håller workshop, men det är frivilligt att vara med. Och så får man vara med och färga garn med Jaeba, och jag såg ju hur vackert det blev i fjol!

Det är värt varenda krona och varenda minut att vara med de här dagarna. Jag kan fortfarande finna ro i att bara tänka tillbaka på förra året...

måndagskväll

Runt oss låg åskmolnen i en krans, men vår middag i kvällsljuset var förskonad från allt vad oväder hette. En blå fläck på himlen bara för oss. Det är magiska kvällar i trädgården nu. Och åskmoln plus kvällsljus plockar fram magiska färger - både på långt håll i skogsbrynets alla trädkronor (räkna alla nyanser av grönt!)

och på nära håll bland kattpäls och grässtrån.

Husse och Rolff myser i kvällsolen.

Det blir inte bättre än så här faktiskt.

femårsdag

Idag var det fem år sedan jag träffade min Tobbe för första gången. Då visste jag inte att det var Kärleken jag träffat på... Jag tyckte han var en ouppfostrad slusk.

Sen lärde vi känna varandra över en sommar.

Långa promenader då vi pratade om livet. Klockan tre på morgonen vandrande genom Slottsskogen. Det hade jag aldrig vågat utan honom bredvid mig.

Det tog ett halvår innan vi båda tyckte att vi var mer än vänner.

Idag har vi ett hus, en hund, några katter och ett liv ihop.

Grattis på femårsdagen Kärleken.

en riktig sommardag

Det har varit en ljuvlig dag! Klarblå himmel, sommarsol och sommarpyssel kring älskade torpet.

Började med kaffe med fågelkvitter och morgonsol.

Fortsatte med trädgårdspyssel, trädgårdsjobb och grejande i största allmänhet. En vän är på besök särskilt för att hjälpa oss dra ny el i ladan (och i den nya verkstan). Det pysslas överallt!

Så äntligen har gammal, murken, smutsblå trädgårdsmöbel blivit gammal, murken men ompysslad, avsågad, tvättad och ommålad trädgårdsmöbel. Den står nu i Fläcken Som Har Kvällssol Längst och är redo att dukas för middag. De blev verkligen bländande vita... Mobilkameran klarade inte riktigt att skilja på de vita detaljerna.

Nu börjar solstrålarna bli långa, så Sambo har tänt grillen och jag har blandat både coleslaw, orgasmsallad och rabarberchutney. Det blir grillbuffé med allt möjligt smaskigt!

Nu återstår kvälls-slapp, nåt svalkande att dricka, lite kattgos och att ta fram stickningen...

Till alla som undrar: Det kommer ett mönster på koftjäveln.

Det är en kofta som går att variera lång, kort, bred-, smalrandig, längre och kortare framstycken.

Den teststickas just nu och jag behöver få till ett par detaljbilder.

Håll ut.

trötta kärlekar

Det här är kärlek.

Min kärlek.

tusen-vinnare!

Jag har just dragit vinnare i lotteriet!

Jag slog två tiosidiga tärningar (en med tiotal och en med ental) för att avgöra vilka av de 80 (ÅTTIO) kommentarerna som vann. Då tärningarna kan slå upp till 100 så tog jag de första två tärningsslagen under 80 - räknade bland kommentarerna och här är resultatet:

Första tärningsslaget och första pris:

Kommentar nummer 4 är från Medea (Efwa)

GRATTIS! Jag skickar garnet så fort jag har din adress!

Andra tärningsslaget och knappvinst:

Kommentar nummer 61 är från Rosa.

GRATTIS! Jag skickar knappar så fort jag har din adress!

TACK alla ni andra som ville vara med. Jag vet nu, att om jag tycker det kommenteras lite dåligt i bloggen kan man muta sina läsare med garn... hehe.

åtta saker om mig

Oj, nu har jag fått en sån där blogaward igen. Av Ulrika. Jag blir lika smickrad varje gång (sen tycker jag att de kan bli för mycket och det är lite kedjebrevsvarning på en del, men den här gillade jag!) De är lite skojiga att läsa hos andra också när det är nåt skoj man ombeds berätta. Den här gången ska man berätta åtta saker om sig själv. Men ni vet ju allt redan? Det kan man ju läsa om i tusen inlägg bakåt? Jag tror till och med jag svarat på nån liknande förr... men okej, här är ett försök att berätta åtta saker om mig - Ni kanske inte kände till alla:

1. Jag arbetar som doktorand på Chalmers Arkitektur. Min forskning handlar om medborgarinflytande i planeringsprocesser.

2. Jag föddes med en extra stortå på höger fot. Den togs bort när jag var 1,5 år, men ibland fryser jag i den utanför skorna.

3. Jag skulle vilja gå en fortsättningskurs i kaukning (kulning) igen, för jag har tappat för mycket av det, men jag kan lockropa så det hörs kilometervis.

4. Från 6 till 18 års ålder levde jag större delen av mina somrar på Murbergets friluftsmuseum, som lillpiga, skolelev, fäbodstinta, kägelbanevärdinna och somrig unge.

5. Jag är inte alls sjåpig med smaker och äter det mesta, men konsistenser kan jag vara kinkigare med. Särskilt små hårda kanter i mjuka saker (mandelspån är elaka och förstör goda kakor). Blanda konsistenser på fel sätt, och det spelar ingen roll alls att det är mina favoritsmaker du blandat. Är det fel så går det inte.

6. Jag trodde jag skulle bo i Paris eller Barcelona, men hittade hem till tryggheten både inombords och runt mig i ett torp i Västergötland och i en karl som inte tycker om franska språket (som jag älskar). Det blir inte alltid som man tänkt sig.

7. Jag fyller år den 27 november varje år (och nej, jag tror inte på astrologi), men min namnsdag har de hittills flyttat på tre gånger under min livstid. (Nu tror jag att jag hamnat på 20 september)

8. Jag gillar att sortera men inte att städa. Ibland kryper det i mig av att våra bokhyllor fortfarande inte är "färdiga" här i huset... Dvs allt står inte i bokstavsordning. Men filmerna står i alla fall "rätt" i hyllan...

Tre ytterligare bloggare jag skulle vilja veta 8 saker om är:

Dödergök

Malin och

Elin

Det är fler som ordnar utlottning!

Kolla vad man kan vinna hos Kamilla!

frysrys och värme

Jag frysryser. Så där så det kryper ända från nacken, ner i knäna och så upp igen.

Det är högsommarvärme ute. Humlorna surrar och fjärilarna svävar runt. Så jag drar på mig yllesockar och fleecejacka och kryper ihop i prickiga fåtöljen ute i solen. Nyss satt jag på samma plats barfota i bara linnet och kände solen värma nacken medan resten av mig frös.

Där sitter jag och gungar lite i solen och blir varm. Genomvarm. Så det nästan bränner på huden under alla kläderna, men också så att andetagen går långt ner i maggropen, lugnt, varmt och avslappnat. Inte svettigt. Inte kvavt. Bara varmt. Skönt varmt. Som under täcket klockan 4 på morgonen. Som i bilen som hämtade utanför badhuset, när man var blöt i håret och huttrade efter badet. Som köket när det brinner i vedspisen. Som första andetaget innanför ytterdörren en kväll i november. Som en hopkrupen, sovande katt i knät.

Sen, när jag är genomvarm, ska jag ta av mig till bara linnet igen och bli kroppsarbete-varm och måla lite på utemöblerna. Det är ju sommarvarmt ute trots allt. Det är bara jag som är lite knäpp som frysryser en dag som denna.

spela rollspel

Vi är ett litet kompisgäng som ska ge oss ut på äventyr. Sambo har spelat rollspel i nästan hela sitt liv, och jag är total nybörjare, så det där med siffertabeller och regelsystem behöver jag en massa hjälp med. Men fantasin är det inget fel på! Så när jag fick lite olika alternativ på olika sorters figurer man kunde spela i just den fantasi-värld vi ska på äventyr i var det inte alls svårt att hitta på den här lille gynnaren:

Han är en goblin, en fixare, en besserwisser och en ganska opålitlig typ.

Sambo spelleder och vi andra hittar på vad vi ska göra och sen får tärningen avgöra om vi lyckas med ditt eller datt. Det kan bli skoj det här!

Nu har jag fått bytesvänner i både sommarbyte och garn&te-byte.

Attan vad ni ska få presenter! Akta er!